Lettland – Sociala förhållanden
Sedan början av 1990-talet finns ett socialförsäkringssystem med bland annat barnbidrag, arbetslöshetsersättning och föräldrapeng. Men det har ännu stora brister och de statliga utgifterna för socialförsäkringar var de lägsta inom EU vid mitten av 2010-talet.
Lettland hör till den kategori som bedöms ha en "mycket hög utvecklingsnivå" i FN:s index över mänsklig utveckling (HDI). Landet ligger tillsammans med den baltiska grannen Litauen på plats 37, vilket är strax under mitten i kategorin som är den högsta av fyra kategorier i världen (se hela listan här). Estland återfinns några platser högre upp i listan.
Pensionerna är mycket låga för de flesta pensionärer. Efter hård politisk debatt fattades 2012 beslut om att höja pensionsåldern från 62 år med tre månader om året (från 2014), så att den når 65 år 2025.
Hälsonivån i Lettland är låg jämfört med andra EU-länder. Därtill är invånarnas förväntade livslängd lägre än genomsnittet i unionen och dödstalet högre. Ökad fattigdom har bland annat orsakat tuberkulos. Den snabba hiv-spridningen har bromsats.
Samhällets resurser till hälsovård är ansträngda och täcker inte behoven. Lönerna inom sjukvården är låga, vilket leder till ”tacksamhetsgåvor”, eller mutor, till läkarna. Den privata vårdsektorn växer snabbt, men de flesta människor har inte råd med behandling där.
Aborter, skilsmässor och självmord är relativt vanliga. Alkoholism är utbrett. Utvärderingar av samarbetsorganisationen OECD som mäter hur väl invånarna trivs med levnadsförhållandena i olika länder har länge pekat på att invånarna i Lettland hör till dem som är mest missnöjda i EU.
Maffians makt har brutits men det finns organiserad brottslighet som sysslar med människohandel, narkotikasmuggling och penningtvätt.
Dagligt liv
Lettland är av tradition ett hierarkiskt samhälle. Människor respekteras på grund av ålder och ställning. Men folk är måna om sina rättigheter, och genom ekonomiska och politiska kriser har det vuxit fram ett djupt missnöje med politiker och överhet.
Historiskt var förtyskning eller förryskning vägar till social karriär, men under Lettlands första självständighetsperiod (1918 – 1940) skapades en lettisk medelklass av tjänstemän och näringslivsfolk. Under sovjettiden gick samhällets höga positioner till medlemmar i kommunistpartiet, företrädesvis ryska immigranter. Efter den andra självständigheten 1991 har utbildning blivit en väg till karriär, och unga har ofta tagit över från äldre. Men fortfarande betyder kontakter minst lika mycket som meriter. En del gamla nätverk från sovjettiden har överlevt i politik och näringsliv, där även oligarker behållit makt. Korruption är ett stort problem som påverkar vem som får inflytande.
Familjelivet
Familjen är kärnan i den sociala strukturen. Det förekommer fortfarande att tre generationer bor i samma lägenhet, mycket på grund av bostadsbrist och av ekonomiska skäl. Föräldrar försörjer ibland vuxna barn och blir själva ofta försörjda på äldre dagar. De flesta familjer har bara ett eller två barn. Skilsmässotalen är höga och de ensamma mödrarna många.
Samhället är mansdominerat. Påtvingad jämlikhet, främst i arbetslivet, under sovjettiden fick en motreaktion i det självständiga Lettland efter 1991. Det finns mycket diskriminering mot kvinnor yrkesmässigt och ekonomiskt, och alkoholism bland män bidrar till misshandel av kvinnor. Flera populära kvinnor med framträdande roll i politiken har dock bidragit till en ny syn.
Lettiska ungdomar lever som ungdomar i Europa i stort. De som är under 25 år minns inte sovjettiden och tar det nya öppna samhället för givet.
På sovjettiden var homosexualitet förbjudet, och det finns fortfarande en låg tolerans i samhället för detta. Prideparader i Riga har flera gånger utsatts för brutalt våld, och det har förekommit att paraden förbjudits. 2023 blev Edgars Rinkēvičs Lettlands första öppet homosexuella president.
I juli 2024 fick homosexuella par laglig rätt att registrera partnerskap. Lagen innebär att personer som lever i ett registrerat partnerskap bland annat har lika rätt att bestämma över sitt hushåll, samt ges rätt till vissa skattefördelar och sociala försäkringar. Hbtq-personer i partnerskap har dock inte samma arvsrätt som heterosexuella par har och de får inte adoptera barn. Samkönade äktenskap olagligförklarades 2005 i enlighet med ett förslag från höger- och populistpolitiker.
Länkar till mer information
-
Amerikanska regeringens sajt för sociala frågor
rapporter om socialförsäkringsystem i alla länder
-
UNODC
FN:s organ för frågor som rör droger och brott
-
UNDP – FN:s utvecklingsprogram
information om utvecklingsfrågor i olika länder
-
Unicef
FN-organ som bevakar frågor som rör barn
-
Unaids
FN:s program för stoppa aids/HIV
-
UNHCR
FN:s flyktingorgan
- Världshälsoorganisationen WHO