Lettland – Utrikespolitik och försvar

Sedan Lettland blev medlem i Nato och EU 2004 är organisationerna en viktig del av utrikes- och säkerhetspolitiken. USA har länge setts som landets främsta strategiska partner – en viktig garant för Lettlands säkerhet. Det ryska militära ingripandet i Ukraina 2014 och den fullskaliga invasionen av landet 2022 har kraftigt försämrat Lettlands relationer med Ryssland.

Lettland blev medlem i Schengensamarbetet 2007 med avskaffade passkontroller vid gränserna och var under det första halvåret 2015 EU:s ordförandeland för första gången. De baltiska staternas dialog med Nato om medlemskap försvårades länge av motstånd från Ryssland. 2001 övergav Moskva sitt motstånd, sedan Rysslands relationer till Nato stärkts efter terrordåden i USA samma år.

Relationerna med Ryssland var ansträngda efter självständigheten. Efter svåra förhandlingar under några spända år lämnade de sista före detta sovjetiska trupperna Lettland i augusti 1994. Radarstationen Skrunda överlämnades till Lettland först 1999. Moskva och Riga har varit i konflikt angående den ryska minoritetens ställning i Lettland (se Befolkning och språk) och kring Rysslands vägran att erkänna sovjetmakten i Lettland som en ockupation. Moskva har även kritiserat att sovjetiska men inte nazistiska krigsförbrytare har ställts inför rätta i Lettland.

Efter utdragna förhandlingar enades Ryssland och Lettland om ett gränsavtal 1997, men Ryssland försenade undertecknandet ända till 2007. I avtalet släppte Lettland sitt krav på att få tillbaka ett litet landområde som under sovjetockupationen hamnade i Ryssland. 2010 gjorde Lettlands president ett officiellt besök i Moskva, det första i sitt slag på 15 år. Då enades man bland annat om en gemensam historiekommission för att bearbeta de svåra frågorna kring det sovjetiska förtrycket i Lettland.

Efter Rysslands annektering av Krim 2014 och det ryska stödet till separatister i kriget i östra Ukraina blev relationerna i ett slag mer spända. Från lettisk sida fanns en oro för att Moskva skulle ingripa i Lettland under förevändningen att vilja skydda den rysktalande minoriteten. Oron späddes på av ryska militärövningar nära gränsen. Lettland sökte stöd i Nato; soldater och militär utrustning stationerades i landet av stora Natoländer. Ett ”strategiskt kommunikationscenter” upprättades också i Riga tillsammans med sju Natoländer, däribland de baltiska grannländerna. Centret skulle motarbeta vad som uppfattades som ett ryskt informationskrig mot den ryska minoriteten. Därtill beslöt regeringen att försvarsbudgeten skulle ökas från nuvarande drygt 1 procent till 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) från 2018.

När Ryssland inledde ett storskaligt militärt anfall mot Ukraina i februari 2022 möttes det av kraftiga fördömanden från de baltiska regeringarna. Liksom övriga EU-medlemmar har Lettland även ställt sig bakom EU:s omfattande sanktioner mot Ryssland, se en översikt över sanktionerna här.

Invasionen ledde också till oro bland de baltiska länderna för den egna säkerheten, inte minst eftersom den ryska militära inmarschen i Ukraina även utgick från det närliggande Belarus, där det fanns tiotusentals ryska trupper. Danmark, Norge, Tyskland och Storbritannien förstärkte de multinationella Nato-styrkorna i Baltikum med ytterligare omkring 1 000 man. Nato svarade även på Rysslands agerande med att för första gången sätta in styrkan Rapid Response i östra Europa. Lettland meddelade liksom de andra baltiska staterna att de skulle stödja Ukrainas försvar med vapen i kriget mot Ryssland.

USA har länge setts som landets främsta strategiska partner och en viktig garant för Lettlands säkerhet. Samtliga regeringar i Riga har fört en proamerikansk utrikespolitik, och Lettland stödde de USA-ledda invasionerna i Afghanistan 2001 och Irak 2003. Lettland ingick även vid mitten av 2010-talet i koalitionen som bekämpar Islamiska staten (IS) i Irak.

Sedan Donald Trump på nytt tillträtt som president i början av 2025 blev det snabbt djup kris i relationerna mellan USA och EU, och även inom Nato (läs mer om detta här, samt denna artikel i Utrikesmagasinet).

Lettland beslöt 2022 att lämna samarbetsforumet mellan Kina och öst- och centraleuropeiska länder, det så kallade 17+1, som bildades 2012. Skälet uppgavs vara att man föredrog “samarbete med EU” men även det faktum att Peking inte tydligt hade fördömt Rysslands krig i Ukraina påverkade beslutet. Även Estland och Litauen har dragit sig ur samarbetet.

Lettland har nära samarbete med Estland och Litauen, även om relationerna störts en del av oenighet om bland annat havsgränser i Östersjön och om energifrågor. Med de nordiska länderna har Lettland goda förbindelser och omfattande samarbete.

Försvar

Efter frigörelsen från Sovjetunionen har Lettland byggt upp en egen försvarsstyrka med nordiskt stöd. Från 2007 har landet haft en yrkesarmé, men Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 ledde till ett beslut om att införa militärtjänst för alla män mellan 18 och 27 år från år 2023.

Lettland har deltagit i Natoledda operationer i Bosnien, Kosovo och Afghanistan. Lettland har också deltagit i uppdrag för säkerhetsorganisationen OSSE, bland annat i Ukraina, och polisiära och civila EU-insatser. Lettländsk personal ingick även i FN-styrkan i Mali som bildades 2013.

Om våra källor