Litauen

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/litauen/

Litauen är det sydligaste och största av de tre baltiska länderna. Litauen var det baltiska land som gjorde starkast motstånd mot den sovjetiska ockupationsmakten och var först av alla sovjetrepubliker att förklara sig självständig 1990. Numera är Litauen såväl EU- som Natomedlem.

Litauen – Geografi och klimat

Litauen är det sydligaste och största av de tre baltiska länderna. Landskapet är relativt låglänt bortsett från lite högre områden i västra och östra delarna av landet. Mindre än en tredjedel av ytan är skogbevuxen och det finns ett flertal sjöar och floder.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 65 300 km2 (2022)
Tid: svensk + 1 timme
Angränsande land/länder: Lettland, Belarus (Vitryssland), Polen, Ryssland (Kaliningradområdet)
Huvudstad med antal invånare: Vilnius 602 000 (officiell uppskattning 2024)
Övriga större städer: Kaunas 304 000, Klaipéda 159 000, Šiauliai 110 000, Panevežys 87 000 (uppskattning 2024)
Högsta berg: Aukštojas (294 m ö h)
Viktiga floder: Nemunas, Neris
Största sjö: Drukšiai
Medelnederbörd/år: Vilnius 699 mm
Medeltemperatur/dygn: Vilnius -5 °C (jan), 17 °C (juli)

Källor

Litauen – Befolkning och språk

Sedan självständigheten 1991 har Litauens befolkningsantal sjunkit. Den kraftiga minskningen har i huvudsak orsakats av utvandring, men också av sjunkande födelsetal och försämrad folkhälsa. Fem av sex invånare är litauer, medan den polskspråkiga befolkningsgruppen utgör landets största minoritet.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: litauer 84,6 procent, polacker 6,5 procent, ryssar 5,0 procent, belarusier 1 procent, ukrainare 0,5 procent (folkräkning 2021)
Antal invånare: 2 871 897 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer: 45 (2021)
Andel invånare i städerna: 68 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 7,8 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 15,1 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad: 1,3 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt: 1,4 procent (2023)
Förväntad livslängd: 74 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 79 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 70 år (2021)
Andel kvinnor: 53,0 procent (2022)
Språk: litauiska är officiellt språk ¹

1. ryska och polska är största minoritetsspråk

Källor

Litauen – Religion

Katolicismen är den klart dominerande religionen. Bland flera religiösa minoriteter kan rysk-ortodoxt kristna och judar nämnas. Katolska kyrkan var en stark kraft mot den sovjetiska ockupationen av Litauen 1944–1991.

Litauen – Utbildning

I Litauen gäller avgiftsfri och obligatorisk skolgång i tio år för barn mellan 6 och 16 års ålder. De flesta elever går dock sammanlagt tolv år i skola. Det finns en klyfta mellan stad och landsbygd när det gäller studieresultat och utbildningsnivå. Det råder även brist på utbildade lärare.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet: 99,8 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan: 98,2 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 14 (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 4,3 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 12,7 procent (2021)

Källor

Litauen – Sociala förhållanden

De sociala förhållandena har förbättrats avsevärt sedan de svåra åren i början av 1990-talet. Färre litauer är fattiga och folkhälsan är bättre överlag. Ändå ligger drygt en femtedel av befolkningen i riskzonen för att hamna i fattigdom eller socialt utanförskap.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal: 7,8 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 15,1 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet: 3 per 1000 födslar (2021)
Fertilitetsgrad: 1,3 födda barn per kvinna (2021)
Förväntad livslängd: 74 år (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 1 840 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 7,9 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet: 28 procent (2023)

Källor

Litauen – Kultur

Ett rikt folkligt kulturarv med urgamla rötter har hållits levande i Litauen i högre grad än på de flesta andra håll i Europa. Bland annat har över en halv miljon litauiska folksånger nedtecknats. Intresset för folkmusik, folkdans och andra former av bondekultur är stort.

Litauen – Seder och bruk

Bland landets majoritetsfolk, litauerna, kan känslan för familjen och nationen generellt sägas vara stark. Inslag som folkmusik, nationella traditioner och den litauiska historien är viktiga. Minnet av litauernas hårda motstånd mot Sovjetunionens förtryck är centralt i den nationella identiteten.

Litauen – Äldre historia

För ungefär 4 000 år sedan slog sig baltiska stammar ned kring sydöstra Östersjön. Under medeltiden kämpade befolkningen mot tyska korsriddare, men 1386 antogs kristendomen genom en union med Polen. På 1400-talet bredde ett litauiskt storfurstendöme ut sig från Östersjön till Svarta havet. Det införlivades under 1700-talet i det ryska imperiet. 1918 blev landet självständigt men ockuperades av Sovjetunionen 1940, av Tyskland 1941 och åter av Sovjet 1944.

Litauen – Modern historia

Det politiska förtrycket i Litauen under sovjettiden var hårt och skapade ett starkt nationellt motstånd. I slutet av 1980-talet bröt de litauiska kommunistledarna med moderpartiet i Moskva och 1990 blev Litauen först bland de sovjetiska delrepublikerna med att förklara sig självständigt. Landet har därefter kämpat sig genom svåra ekonomiska tider. Höger- och vänsterkoalitioner har växlat vid makten, men politisk enighet rådde kring Litauens inträde i EU och Nato 2004.

Litauen – Politiskt system

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Litauen – Demokrati och rättigheter

Litauen är en väl fungerande demokrati med oberoende institutioner samt fria och rättvisa val. Flera utmaningar kvarstår men det allmänna debattklimatet tycks gå mot större öppenhet.

Litauen – Aktuell politik

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Litauen – Inrikespolitik och författning

Litauen är en republik som kombinerar ett parlamentariskt styrelseskick med presidentstyre. Efter parlamentsvalet 2020 återkom högerpartiet Fosterlandsförbundet och dess partner i regeringsställning. Regeringschef blev Ingrida Šimonytė. I parlamentsvalet i oktober 2024 segrade dock oppositionen.

Fakta – politik

Officiellt namn: Lietuvos Respublika/ Republiken Litauen
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Gitanas Nausėda (2019–)
Regeringschef: premiärminister Ingrida Šimonytė (2020-) ¹
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Socialdemokraterna 52, Fosterlandsförbundet 28, Nemunas gryning 20, Demokraternas union ”För Litauen” 14, Liberala rörelsen 12, Böndernas och de grönas förbund 8, Valaktionen för polacker i Litauen 3, övriga 4 (2024) ²
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Fosterlandsförbundet 50, Böndernas och de grönas förbund 32, Liberala rörelsen 13, Socialdemokraterna 13, Frihetspartiet 11, Arbetarpartiet 10, Valaktionen för polacker i Litauen 3, övriga 9 (2020)
Valdeltagande: drygt 52 procent i första omgången av parlamentsvalet 2024 och 41 procent i den andra omgången, cirka 59 procent i den första omgången av presidentvalet 2024 och 49 procent i andra valomgången.
Kommande val: parlamentsval 2028, presidentval 2029

1. avgående
2. preliminära resultat efter båda valomgångarna

Källor

Litauen – Utrikespolitik och försvar

Den före detta sovjetrepubliken Litauen är numera fast förankrad bland västvärldens länder, med medlemskap i såväl EU som Nato. Det problematiska förhållandet till Ryssland försämrades 2014 efter dess annektering av Krimhalvön i Ukraina och det ryska anfallskriget från 2022 har förvärrat läget. Även relationen med Kina har ansträngts under senare tid.

Fakta – försvar

Armén: 14 500 man (2022) ¹
Flygvapnet: 1 500 man (2022)
Flottan: 700 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP: 2,52 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 6,4 procent (2022)

1. inklusive 5 650 personer ur vad som kallas den aktiva reserven (active reserve)

Källor

Litauen – Ekonomisk översikt

Litauens ekonomi är helt anpassad till EU och sedan 2015 är landet med i eurosamarbetet. Ekonomin har utvecklats stadigt och återhämtat sig efter såväl finanskriser i omvärlden som coronapandemin. Men inkomstklyftorna i landet är stora i förhållande till många andra EU-länder. Inflationen ökade kraftigt i samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022, men har sedan dess stabiliserats.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 24 827 US dollar (2022)
BNP-tillväxt: 1,9 procent (2022)
Total BNP: 70 334 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP: 4,0 procent (2022)
Industrins andel av BNP: 27,2 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP: 59,6 procent (2022)
Inflation: 17,6 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP: 39,6 procent (2022)
Valuta: euro
Varuexport: 46 340 miljoner US dollar (2022)
Varuimport: 54 938 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans: 0,8 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP: 144 procent (2022)
Viktigaste exportvaror: oljeprodukter, livsmedel, kemikalier, maskiner, elektrisk utrustning, elektronik
Största handelspartner: Polen, Tyskland, Lettland; övriga EU

Källor

Litauen – Naturtillgångar, energi och miljö

Litauen har sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 kämpat för att minska sitt beroende av rysk gas och olja. Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 dröjde det bara några månader innan Litauen fattade beslut om att stoppa importen av rysk energi. Fossila bränslen svarar dock ännu för en stor del av energiförsörjningen.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt: 19,78 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 7,08 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt: 11 694 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 4,2 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt: 2 998 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Källor

Litauen – Jordbruk och industri

Jordbruket är ännu viktigt för Litauens ekonomi och sysselsättning, särskilt boskapsskötsel och mejeriproduktion. Jordbrukets andel av BNP ligger på drygt 4 procent. Inom industrin är livsmedelsproduktion och möbeltillverkning bärande sektorer. Det finns även ett oljeraffineraderi.