Nordmakedonien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/makedonien/

Nordmakedonien ligger på Balkanhalvön och utgjorde en av sex delrepubliker i det forna Jugoslavien. Det hette tidigare bara Makedonien men bytte 2019 namn efter en långvarig konflikt med Grekland. Namnbytet öppnade vägen för medlemskap i Nato och för förhandlingar som så småningom ska leda till att man blir medlem också i EU.

Nordmakedonien – Geografi och klimat

Republiken Nordmakedonien ligger på Balkanhalvön och är till ytan något mindre än Dalarna. Landet utgjorde den sydligaste av de sex delrepublikerna i det forna Jugoslavien och är en del av den historiska regionen Makedonien. Nordmakedonien har till största delen inlandsklimat.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 25 713 km2 (2022)
Tid: svensk
Angränsande land/länder: Kosovo, Serbien, Bulgarien, Grekland, Albanien
Huvudstad med antal invånare: Skopje 607 000 (uppskattning 2023)
Övriga större städer: Kumanovo, Bitola, Tetovo
Högsta berg: Korab (2 764 m ö h)
Viktiga floder: Vardar
Största sjö: Ohrid, Prespa
Medelnederbörd/år: Skopje 500 mm
Medeltemperatur/dygn: Skopje 0 °C (jan), 24 °C (juli)

Källor

Nordmakedonien – Befolkning och språk

Makedonier utgör cirka två tredjedelar av befolkningen medan omkring en fjärdedel är albaner. Därutöver rymmer landet även små grupper av bland andra turkar, romer, serber, bosniaker, bulgarer och vlacher. Sedan 2019 är albanska officiellt språk vid sidan av makedonskan.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: makedonier 58 procent, albaner 24 procent, turkar 4 procent, romer 3 procent, serber 1 procent, bosniaker och vlacher mindre än 1 procent vardera, övriga 2 procent (folkräkning 2021) ¹
Antal invånare: 1 811 980 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer: 73 (2021)
Andel invånare i städerna: 59 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 9,9 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 12,3 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad: 1,6 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt: -1,1 procent (2023)
Förväntad livslängd: 75 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 77 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 72 år (2021)
Andel kvinnor: 50,2 procent (2022)
Språk: makedonska är officiellt och nationellt språk, albanska är officiellt språk med vissa begränsningar ²

1. 7 procent av de svarande uppgav inte etnisk grupp
2. därutöver talas bland annat turkiska, romani och serbiska

Källor

Nordmakedonien – Religion

Enligt författningen är stat och religiösa samfund skilda åt och religionsfrihet råder. Det hindrar dock inte att bland annat den makedonsk-ortodoxa kyrkan har stor makt och ibland lägger sig i politiska beslut. De flesta av Nordmakedoniens albaner är muslimer.

Nordmakedonien – Utbildning

I Nordmakedonien är både grundskolan och gymnasiet formellt obligatoriska. Trots det är det många som inte fullföljer hela utbildningen. En modernisering pågår av landets utbildningssystem, som länge har varit eftersatt.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet: 98,4 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 3,3 procent (2002) ¹
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 8,6 procent (2002) ²

1. Av oklar anledning finns ingen mer aktuell siffra
2. Av oklar anledning finns ingen mer aktuell siffra

Källor

Nordmakedonien – Sociala förhållanden

Det relativt väl fungerande sociala skyddsnät som fanns under Jugoslavientiden har urholkats på grund av ekonomiska problem och är i dag helt otillräckligt. Arbetslösheten är hög och landet räknas till de fattigaste i Europa.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal: 9,9 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 12,3 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet: 5 per 1000 födslar (2021)
Fertilitetsgrad: 1,6 födda barn per kvinna (2021)
Förväntad livslängd: 75 år (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 453 US dollar (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 7,9 procent (2020)
Andel kvinnor i parlamentet: 38 procent (2024)

Källor

Nordmakedonien – Kultur

Många olika folk har genom historien satt kulturella avtryck i det område som i dag är Nordmakedonien. I landet finns till exempel medeltida bysantinska kyrkor med vackra fresker och gamla turkiska badhus, som numera ofta är omgjorda till bland annat konstgallerier.

Nordmakedonien – Äldre historia

Många olika folk har genom historien stridit om makten i det som i dag är Nordmakedonien. I slutet av 1300-talet erövrade de osmanska turkarna området. Först under Balkankrigen 1912–1913 besegrades de av Serbien, Bulgarien och Grekland, som därefter delade området mellan sig. Efter första världskriget uppgick den slaviska delen i den nya statsbildning som småningom kom att kallas Jugoslavien.

Nordmakedonien – Modern historia

Nordmakedonien utropade sin självständighet från Jugoslavien 1991, under namnet Makedonien. Snart växte motsättningar mellan de dominerande folkgrupperna, makedonier och albaner, och i början av 2000-talet utbröt väpnade sammandrabbningar. Efter medling från Nato stoppades våldet 2001. Efter hand kom den skarpaste konfliktlinjen att gå mellan makedonska nationalister och det reformerade Kommunistpartiet.

Nordmakedonien – Politiskt system

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Nordmakedonien – Demokrati och rättigheter

Nordmakedonien kämpar med stora inre motsättningar vilket har bidragit till odemokratiska tendenser. Politiken präglas av hätsk retorik, bojkotter och rena våldsyttringar. Förvaltningen är politiserad, korruptionen utbredd och medierna har varit hårt trängda av statsmakten. Situationen har dock ljusnat den senaste tiden även om polariseringen kvarstår.

Nordmakedonien – Aktuell politik

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Nordmakedonien – Inrikespolitik och författning

Nordmakedonien är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. I parlaments- och presidentvalen i maj 2024 vann det nationalistiska högerpartiet VMRO-DPMNE och dess kandidat Gordana Siljanovska-Davkova, som därmed blev första kvinnliga statschef. Det innebär samtidigt att vägen mot EU-medlemskap försvåras, bland annat av den gamla infekterade frågan om landets namn, som annars ansetts vara löst och banade väg för anslutning till Nato.

Fakta – politik

Officiellt namn: Republika Severna Makedonija/ Republiken Nordmakedonien
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Gordana Siljanovska-Davkova (2024–)
Regeringschef: premiärminister Hristijan Mickoski (2024–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: VMRO-DPMNE-ledd allians 58, Europeiska fronten 19, SDSM-ledd allians 18, VLEN-alliansen 13, Vänstern 6, ZNAM 6. (2024)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: SDSM-ledd allians 46, VMRO-DPMNE-ledd allians 44, Demokratiska unionen för integration (BDI) 15, Alliansen för albaner (ASH) 12, Vänstern 2, Albanernas demokratiska parti (PDSH) 1 (2020)
Valdeltagande: 55 procent i parlamentsvalet 2024, 50 procent i presidentvalets 1:a omg 2024 och 47 procent i presidentvalets 2:a omg
Kommande val: parlamentsval 2028, presidentval 2029

Källor

Nordmakedonien – Utrikespolitik och försvar

Alltsedan den tidigare jugoslaviska republiken Makedonien uppnått självständighet har de främsta utrikespolitiska målen varit medlemskap i EU och försvarsalliansen Nato. Efter namnbytet till Nordmakedonien blev Natoanslutningen verklighet 2020. Förhandlingar pågår också med EU, men vägen till medlemskap i unionen väntas bli lång.

Fakta – försvar

Armén: 8 000 man (2022) ¹
Militärutgifter i andel av BNP: 1,61 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 4,6 procent (2022)

1. omfattar också en liten marin styrka samt en mindre flygenhet

Källor

Nordmakedonien – Ekonomisk översikt

Nordmakedonien är ett av Europas fattigaste länder med hög arbetslöshet och en stor andel av befolkningen som står utanför den formella ekonomin. En inhemsk politisk kris 2017, och därefter covid-19-pandemin följd av hög inflation, slog hårt mot ekonomin men den har därefter stabiliserats.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 6 591 US dollar (2022)
BNP-tillväxt: 2,2 procent (2022)
Total BNP: 13 563 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP: 8,1 procent (2022)
Industrins andel av BNP: 22,9 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP: 58,8 procent (2022)
Inflation: 10,6 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP: 51,8 procent (2022)
Utlandsskuld: 10 840 miljoner US dollar (2021)
Valuta: makedonsk denar
Varuexport: 8 727 miljoner US dollar (2022)
Varuimport: 12 755 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans: -0,8 miljarder US dollar (2022)
Varuhandeln i andel av BNP: 158 procent (2022)
Viktigaste exportvaror: katalysatorer, kablage, fordonsdelar, fordon, elektricitet, järn och stål
Största handelspartner: Tyskland, Storbritannien, Serbien, Grekland, Bulgarien
Mottaget bistånd per invånare: 163 US dollar (2021)

Källor

Nordmakedonien – Naturtillgångar, energi och miljö

Nordmakedonien har en hel del naturtillgångar som järn, nickel, kisel, bly, zink och ädla metaller, vilket lett till investeringar i gruvnäringen av stora internationella företag. Det finns stora tillgångar av brunkol, men för industrin måste stenkol importeras. Även all olja som förbrukas köps från utlandet. Landet har låga utsläpp av växthusgaser men stora problem med miljöförstöring.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt: 9,77 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 4,71 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av metangas totalt: 2 370 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Källor

Nordmakedonien – Jordbruk och industri

Nordmakedoniens jordbruk är viktig för ekonomin. Boskapsskötseln är betydelsefull och mejerivaror står för en stor del av jordbruksproduktionen. Tobak, grönsaker och frukt är viktiga exportvaror. Betydande industrigrenar är metallurgi-, livsmedels-, läder- och textilindustri samt byggindustri och gruvdrift.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 8,1 procent (2022)
Industrins andel av BNP: 22,9 procent (2022)

Källor