Malta
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/malta/
Den lilla önationen Malta mitt i Medelhavet är EU:s minsta medlemsland. Med sitt strategiska läge mellan Sicilien och Afrikas nordkust utgör Malta en bro mellan Europa och Afrika och landet har fått ta emot en ström av flyktingar och migranter på väg norrut från Afrika och Mellanöstern. Turismen är Maltas viktigaste näring.
Malta – Geografi och klimat
Republiken Malta är ett litet örike, strategiskt beläget mitt i Medelhavet. Närmaste granne är den italienska ön Sicilien, drygt nio mil norrut. Landet består av öarna Malta, Gozo och Comino samt några obebodda småöar.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 316 km2 (2022)
- Tid
- svensk
- Angränsande land/länder
- Angränsande länder saknas
- Huvudstad med antal invånare
- Valletta 6300 (uppskattning 2022)
- Övriga större städer
- San Pawl Il-Baħar 32 000, Birkirkara 26 000; Mosta 23 000, Sliema 20 000 (folkräkning 2021)
- Högsta berg
-
Benghiza Point
(253 m ö h) - Viktiga floder
- Malta saknar floder
- Största sjö
- Malta saknar sjöar
- Medelnederbörd/månad
- 124 mm (okt), 1 mm (juli)
- Medeltemperatur/dygn
- Valletta 26 °C (aug), 12 °C (jan)
Malta – Befolkning och språk
Malta är ett av världens tätast befolkade länder och befolkningstillväxten är hög med europeiska mått mätt. Landet är etniskt, språkligt och religiöst homogent, med undantag för en liten brittisk minoritet och afrikanska flyktingar.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- malteser i stor majoritet 1
- Antal invånare
- 553 214 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 1 620 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 95 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 8,1 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 8,0 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,1 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 4,1 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 83 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 85 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 81 år (2021)
- Andel kvinnor
- 47,9 procent (2022)
- Språk
- maltesiska och engelska är officiella språk 2
2. många malteser talar även italienska
Malta – Religion
Katolicismen har en stark ställning på Malta, som kallas ”kyrkornas ö”. Det finns omkring 350 kyrkor i ögruppen, drygt en kyrka per kvadratkilometer. Den övervägande majoriteten av malteserna är katoliker och katolska kyrkan har stort inflytande över viss lagstiftning. Abort är förbjudet och skilsmässor blev tillåtna så sent som 2011.
Malta – Utbildning
Skolsystemet är uppbyggt efter brittisk modell. Undervisningen håller hög standard och sker på både maltesiska och engelska. Utbildningen är avgiftsfri ända upp på universitetsnivå.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 94,9 procent (2021)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 99,5 procent (2017)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 13 (2017)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 5,4 procent (2021)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 12,7 procent (2021)
Malta – Sociala förhållanden
Malta har ett väl utbyggt socialförsäkringssystem. Offentlig sjukvård och läkemedel är avgiftsfritt för alla medborgare. Arbetslösheten har länge varit lägre än genomsnittet i Europa.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 8,1 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 8,0 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 5 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 1,1 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 83 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 3 135 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 10,8 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 28 procent (2023)
Malta – Kultur
Malta har omväxlande influerats av brittisk och italiensk kultur. Först på 1800-talet utvecklades en egen maltesisk litteratur. Huvudstaden Valletta, som finns med på FN-organet Unescos världsarvslista, har en intressant arkitektur med både europeiska och arabiska influenser.
Malta – Seder och bruk
Malteserna är ofta gästfria och generösa. Familjen är mycket viktig. Den maltesiska maten är en kombination av det brittiska och det sicilianska köket, med influenser även från andra medelhavsländer.
Malta – Äldre historia
De första människorna som bosatte sig på Malta kom från Sicilie. Romarna erövrade öarna på 200-talet före Kristus och tusen år senare kom araberna. Från slutet av 1200-talet styrdes Malta från Spanien. Under Johanniterriddarna som slog sig ned på Malta på 1500-talet inleddes en kulturell storhetstid. 1814 blev Malta en brittisk kronkoloni. Öarna förblev brittiska fram till 1960-talet.
Malta – Modern historia
År 1964 blev Malta en självständig stat inom Samväldet (Storbritannien och dess forna kolonier) med den brittiska monarken som statsöverhuvud. Sedan dess har landets två stora partier, Arbetarpartiet och Nationalistpartiet, växlat vid makten. 2004 blev Malta fullvärdig EU-medlem.
Malta – Politiskt system
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Malta – Demokrati och rättigheter
Maltas författning garanterar individens fri- och rättigheter och att domstolarna är oberoende från den lagstiftande och den verkställande makten. Även pressfriheten är författningsstadgad, men det finns problem som gör att den inte alltid respekteras i praktiken.
Malta – Aktuell politik
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Malta – Inrikespolitik och författning
Malta är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Det socialdemokratiska Arbetarpartiet har suttit vid makten sedan 2013. I svallvågorna av ett uppmärksammat journalistmord byttes premiärministern ut 2020 och sedan dess leds regeringen av Robert Abela. Politiken präglas av korruptionsskandaler på högsta politiska nivå och försök att hantera periodvisa flyktingvågor.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Repubblika ta’Malta/ Republiken Malta
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president George Vella (2019)
- Regeringschef
- premiärminister Robert Abela (2020)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Arbetarpartiet 38, Nationalistpartiet 27 (2022)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Arbetarpartiet 37, Nationalistpartiet 30 (2017)
- Valdeltagande
- cirka 86 procent i parlamentsvalet 2022
- Kommande val
- parlamentsval 2027, parlamentet utser en ny president 2024
Malta – Utrikespolitik och försvar
Även om Malta är ett litet land har ögruppen genom sitt läge mitt i Medelhavet alltid haft en stor politisk och strategisk betydelse. Malta har länge sett sig som en bro mellan Europa och Nordafrika. Sedan landet gick med i EU 2004 har flyktingströmmarna från Afrika varit ett problem i relationerna med EU.
Fakta – försvar
- Armén
- 1 700 man (2022) 1
- Militärutgifter i andel av BNP
- 0,50 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 1,2 procent (2022)
Malta – Ekonomisk översikt
Maltas ekonomi är starkt beroende av handel med omvärlden. Landet har ont om egna naturtillgångar, jordbruket är relativt obetydligt och praktiskt taget alla råvaror måste importeras. Men för att vara ett litet land är ekonomin förhållandevis välutvecklad.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 33 941 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 6,9 procent (2022)
- Total BNP
- 17 765 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 1,0 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 12,3 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 78,8 procent (2022)
- Inflation
- 5,9 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 55,8 procent (2022)
- Valuta
- euro
- Varuexport
- 3 180 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 8 328 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- 0,8 miljarder US dollar (2021)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 65 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- maskiner, transportutrustning, livsmedel, läkemedel, varor från tillverkningsindustrin (t ex kläder)
- Största handelspartner
- Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien
- Mottaget bistånd per invånare
- 28 US dollar (2002)
Malta – Naturtillgångar, energi och miljö
Malta har inga viktiga naturresurser som skog, mineraler eller vattenkraft. Den kalksten som bryts för att användas vid husbyggen håller på att ta slut. Energibehovet täcks i första hand av importerad olja. Det råder vattenbrist på öarna och problemet har förvärrats av den växande turismen.
Fakta – energi och miljö
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 2,08 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 4,04 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 1 611 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 3,1 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 228 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Malta – Jordbruk och industri
Malta producerar bara omkring en femtedel av den mat som befolkningen konsumerar. Fisket är viktigt. Dåliga jordar och brist på vatten gör att jordbruket inte är särskilt utvecklat. Tillverkningsindustrin står för omkring en tiondel av bruttonationalprodukten (BNP). Små och medelstora företag svarar för merparten av produktionen.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 1,0 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 32,4 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 1,4 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 12,3 procent (2022)