Nederländerna

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/nederlanderna/

Nederländerna kallas ofta Holland efter sin historiskt dominerande region vid kusten mot Nordsjön. Mer än en fjärdedel av ytan i ”de låga länderna” ligger under havsnivån. Nederländerna är en ledande handelsnation och Rotterdam har en av världens största hamnar. Koalitionsregeringar leder normalt landet. Den tidigare toleranta nationen har nu ett starkt inflytande av främlingsfientlighet.

Nederländerna – Geografi och klimat

Nederländerna ligger vid Nordsjön och har till stor del återvunnits ur havet. Minst en fjärdedel av landet, som är något större än Småland, ligger under havsytan. Flodvallar och diken längs havskusten, kanaler och floder håller vattnet borta. Kustklimat råder, med milda vintrar och svala somrar.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 41 526 km2 (2022)
Tid: svensk
Angränsande land/länder: Tyskland, Belgien
Huvudstad med antal invånare: Amsterdam 882 000 (regering och parlament har dock säte i Haag med 553 000 invånare) (2023)
Övriga större städer: Rotterdam (656 000 inv), Utrecht (391 000), Eindhoven (238 000), Tilburg (225 000) (2023)
Högsta berg: Vaalserberg (322 m ö h)
Viktiga floder: Lek, Waal och Ijssel (vilka tillsammans utgör Nederrijn, d v s Rhens delta) samt Maas och Schelde
Största sjö: Ijsselmeer
Medelnederbörd/månad: 80 mm (juli), 73 mm (jan)
Medeltemperatur/dygn: 17 °C (juli), 2 °C (jan)

Källor

Nederländerna – Befolkning och språk

Nederländerna är ett av världens tätast befolkade länder. Närmare hälften av befolkningen bor dessutom på en femtedel av landets yta, inom det i stort sett sammanhängande stadsområde i väster som kallas Randstad Holland.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: nederländare 73 procent, utländsk bakgrund 27 procent (1:a och 2:a generationens invandrare, från Turkiet, Marocko, Surinam, Indonesien, Tyskland etc)
Antal invånare: 17 879 488 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer: 521 (2021)
Andel invånare i städerna: 93 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 9,5 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 9,6 per 1000 invånare (2022)
Befolkningstillväxt: 1,0 procent (2023)
Fertilitetsgrad: 1,6 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor: 50,3 procent (2022)
Förväntad livslängd: 81 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 83 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 80 år (2021)
Språk: nederländska är officiellt språk ¹

1. minoritetsspråket frisiska har en särställning i provinsen Friesland

Källor

Nederländerna – Religion

Protestantiska samfund, främst kalvinister, spelade länge en central roll i Nederländerna. Numera är katolikerna fler. Men mer än halva befolkningen identifierar sig inte med något religiöst samfund alls.

Nederländerna – Utbildning

Barn i Nederländerna ska enligt lag gå i skolan från fem till 16 års ålder, och därefter ytterligare två år om de inte har en examen. I stort sett alla barn börjar dock skolan redan vid fyra års ålder.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 98,6 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 12 (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 5,3 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 11,0 procent (2020)

Källor

Nederländerna – Sociala förhållanden

Nederländerna har ett av de mest heltäckande socialförsäkringssystemen inom EU. Systemet betalas med statliga medel, med arbetsgivaravgifter och med avgifter från individen. En stor andel av befolkningen tar emot någon form av bidrag. Arbetslösheten är låg jämfört med övriga Europa och sysselsättningsgraden är den högsta i EU.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa: 100 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter: 97,7 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet: 4 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 11,2 procent (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 6 531 US dollar (2021)
Andel kvinnor i parlamentet: 40 procent (2023)

Källor

Nederländerna – Kultur

Nederländsk kultur är världsberömd framför allt för sina målare. Hieronymus Bosch, Pieter Bruegel den äldre, Peter Paul Rubens, Rembrandt och Jan Vermeer är några välbekanta namn från 1500- och 1600-talet. Under de senaste århundradena har namn som Vincent van Gogh, Piet Mondriaan samt Karel Appel och Constant Nieuwenhuys inom avantgardistgruppen Cobra gjort sig kända.

Nederländerna – Seder och bruk

Nederländerna är precis som Sverige ett förhållandevis rikt och jämställt land och sättet att umgås och många sedvänjor är likartade. Vett och etikett som fungerar i Sverige fungerar ofta bra också i Nederländerna.

Nederländerna – Äldre historia

Området där dagens Nederländerna ligger har under tidernas lopp erövrats av en rad olika folk. Det ingick länge i tysk-romerska riket men hamnade under Spanien 1556. Efter ett långt uppror, under bland andra Vilhelm av Oranien, erkändes Nederländernas självständighet i Westfaliska freden 1648. Landet utvecklades till en handels- och sjöfartsnation med kolonier i Sydöstasien, Karibien och Afrika. Under de två världskrigen förklarade sig Nederländerna neutralt men ockuperades av Nazityskland 1940.

Nederländerna – Modern historia

Efter andra världskriget utvecklades Nederländerna till ett välfärdssamhälle där olika religiösa grupper hade stort inflytande. Landets kolonier blev efter hand självständiga. Nederländerna var en av grundarna av såväl försvarsalliansen Nato 1949 som EU:s föregångare Europeiska kol- och stålgemenskapen 1952. Under efterkrigstiden har en rad koalitionsregeringar styrt, bestående främst av kristdemokrater, högerliberaler och socialdemokrater.

Nederländerna – Politiskt system

Nederländerna är en monarki där monarken främst har en symbolisk funktion som statschef. Den politiska makten ligger hos det folkvalda parlamentet, och regeringen som tillsätts utifrån parlamentets sammansättning. Det finns ingen spärr för småpartier i parlamentet, vilket bidrar till att det ofta tar lång tid att få ihop en regeringskoalition efter ett val.

Nederländerna – Demokrati och rättigheter

De demokratiska institutionerna är starka i Nederländerna som sedan länge är en stabil välfärdsstat. Landet är ett av högst rankade länderna i världen gällande politiska och medborgerliga rättigheter samt pressfrihet och rättsstatens funktioner. Ofta är det bara några av de nordiska staterna som ligger bättre till i demokratirankningar, eller de och några andra västländer.

Nederländerna – Aktuell politik

Nederländerna är en monarki med ett parlamentariskt styrelseskick. När det senaste parlamentsvalet hölls i november 2023 blev det invandringsfientliga Frihetspartiet med veteranpolitikern Geert Wilders i spetsen överlägset störst. Efter långa förhandlingar nådde Frihetspartiet och tre andra högerorienterade partier en uppgörelse om att bilda en regering. Den tidigare underrättelsechefen Dick Schoof, som saknar partitillhörighet, blev premiärminister för den nya regeringen som tillträdde i början av juli 2024.

Fakta – politik

Officiellt namn: Koninkrijk der Nederlanden/ Konungariket Nederländerna
Statsskick: monarki, enhetsstat
Statschef: kung Willem-Alexander (2013–)
Regeringschef: premiärminister Dick Schoof (2024–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Frihetspartiet (PVV) 37, Gröna vänstern-Arbetarpartiet (GL-PVDA) 25, Folkpartiet för frihet och demokrati (VVD) 24, Nytt socialt kontrakt (NSC) 20, Demokrater 66 (D66) 9, Bondemedborgares rörelse (BBB) 7, Kristdemokratiskt upprop (CDA) 5, Socialistpartiet (SP) 5, Denk 3, Kristliga unionen (CU) 3, Forum för demokrati (FVD) 3, Djurpartiet (PVVD) 3, Politiska reformerta partiet (SGP) 3, Volt 2, JA21 1 (2023)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Folkpartiet för frihet och demokrati (VVD) 34, Demokrater 66 (D66) 24, Frihetspartiet (PVV) 17, Kristdemokratiskt upprop (CDA) 15, Socialistpartiet (SP) 9, Arbetarpartiet (PVDA) 9, Gröna vänstern (GL) 8, Forum för demokrati (FVD) 8, Djurpartiet (PVDD) 6, Kristliga unionen (CU) 5, Volt 3, Rätt svar 2021 (JA21) 3, Politiska reformerta partiet (SGP) 3, Denk 3, övriga 3 (2021)
Valdeltagande: 78 procent i parlamentsvalet 2023
Kommande val: parlamentsval 2027

Källor

Nederländerna – Utrikespolitik och försvar

Nederländernas relationer till omvärlden präglas av medlemskapet i EU och militäralliansen Nato. Ett centralt tema i utrikespolitiken är också arbetet med att stödja ekonomisk utveckling och stärka de mänskliga rättigheterna i världen.

Fakta – försvar

Armén: 15 350 man (2022)
Flygvapnet: 6 400 man (2022)
Flottan: 7 350 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP: 1,58 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 3,7 procent (2022)

Källor

Nederländerna – Ekonomisk översikt

Trots sin relativa litenhet är Nederländerna en av världens största handelsnationer. Utrikeshandel utgör basen i ekonomin. En stor del av export från och import till EU-marknaden går via Nederländerna: Rotterdam har Europas största hamn, och Amsterdam-Schiphol är en av de viktigaste flygplatserna i världsdelen.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 55 985 US dollar (2022)
BNP-tillväxt: 4,5 procent (2022)
Total BNP: 991 115 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP: 1,7 procent (2022)
Industrins andel av BNP: 18,9 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP: 68,8 procent (2022)
Inflation: 12,0 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP: 48,5 procent (2022)
Valuta: euro ¹
Varuexport: 965 518 miljoner US dollar (2022)
Varuimport: 898 536 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans: 73,1 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP: 188 procent (2022)
Viktigaste exportvaror: maskiner, transportutrustning, kemiska produkter, livsmedel
Största handelspartner: Tyskland, Belgien, Storbritannien, USA, Kina, Frankrike

1. 1 euro=100 cent

Källor

Nederländerna – Naturtillgångar, energi och miljö

Nederländerna har få naturtillgångar, med undantag för fossilgas och bördig jord. Beroendet av fossila bränslen är fortfarande stort. Landet är sårbart för konsekvenser av klimatförändringarna eftersom delar av det ligger under havsytan och riskerar att översvämmas. Vid sidan av gastillgångarna finns också små fyndigheter av olja, och därutöver utvinns salt, kalksten och sand.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt: 155,91 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 8,94 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt: 130 315 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 7,5 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt: 15 201 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Källor

Nederländerna – Jordbruk och industri

Nederländerna har länge varit känt för sitt intensiva och högt mekaniserade jordbruk. I mer än 300 år har jordbruket försett den egna befolkningen med mat och kunnat exportera produkter, ofta med importerat utsäde och djurfoder. Industrin betyder mindre för Nederländernas ekonomi än sektorn gör i många jämförbara stater.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 1,7 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk: 54,1 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 11,0 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 18,9 procent (2022)

Källor