Nederländerna
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/nederlanderna/
Nederländerna kallas ofta Holland efter sin historiskt dominerande region vid kusten mot Nordsjön. Mer än en fjärdedel av ytan i ”de låga länderna” ligger under havsnivån. Nederländerna är en ledande handelsnation och Rotterdam har en av världens största hamnar. Koalitionsregeringar leder normalt landet. Den tidigare toleranta nationen har nu ett starkt inflytande av främlingsfientlighet.
Nederländerna – Geografi och klimat
Nederländerna ligger vid Nordsjön och har till stor del återvunnits ur havet. Minst en fjärdedel av landet, som är något större än Småland, ligger under havsytan. Flodvallar och diken längs havskusten, kanaler och floder håller vattnet borta. Kustklimat råder, med milda vintrar och svala somrar.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 41 526 km2 (2022)
- Tid
- svensk
- Angränsande land/länder
- Tyskland, Belgien
- Huvudstad med antal invånare
- Amsterdam 882 000 (regering och parlament har dock säte i Haag med 553 000 invånare) (2023)
- Övriga större städer
- Rotterdam (656 000 inv), Utrecht (391 000), Eindhoven (238 000), Tilburg (225 000) (2023)
- Högsta berg
- Vaalserberg (322 m ö h)
- Viktiga floder
-
Lek, Waal och Ijssel (vilka tillsammans utgör Nederrijn,
d v s Rhens delta) samt Maas och Schelde - Största sjö
- Ijsselmeer
- Medelnederbörd/månad
- 80 mm (juli), 73 mm (jan)
- Medeltemperatur/dygn
- 17 °C (juli), 2 °C (jan)
Nederländerna – Befolkning och språk
Nederländerna är ett av världens tätast befolkade länder. Närmare hälften av befolkningen bor dessutom på en femtedel av landets yta. En fjärdedel av invånarna är antingen födda i utlandet eller har minst en förälder som är det. Nederländska, ofta kallat holländska, är officiellt språk och talas också i Belgien där det går under benämningen flamländska.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- nederländare 73 procent, utländsk bakgrund 27 procent (1:a och 2:a generationens invandrare, från Turkiet, Marocko, Surinam, Indonesien, Tyskland etc)
- Antal invånare
- 17 879 488 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 521 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 93 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 9,5 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 9,6 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 1,0 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 81 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 83 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 80 år (2021)
- Andel kvinnor
- 50,3 procent (2022)
- Språk
- nederländska är officiellt språk 1
Nederländerna – Religion
Protestantiska samfund, främst kalvinister, spelade länge en central roll i Nederländerna. Numera är katolikerna fler. Men mer än halva befolkningen identifierar sig inte med något religiöst samfund alls.
Nederländerna – Utbildning
Barn i Nederländerna ska enligt lag gå i skolan från fem till 16 års ålder, och därefter ytterligare två år om de inte har en examen. I stort sett alla barn börjar dock skolan redan vid fyra års ålder.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 98,6 procent (2017)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 12 (2017)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 5,3 procent (2020)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 11,0 procent (2020)
Nederländerna – Sociala förhållanden
Nederländerna har ett av de mest heltäckande socialförsäkringssystemen inom EU. Systemet betalas med statliga medel, med arbetsgivaravgifter och med avgifter från individen. En stor andel av befolkningen tar emot någon form av bidrag. Arbetslösheten är låg jämfört med övriga Europa och sysselsättningsgraden är den högsta i EU.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 9,5 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 9,6 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 4 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 81 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 6 531 US dollar (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 11,2 procent (2021)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 40 procent (2023)
Nederländerna – Kultur
Nederländsk kultur är världsberömd framför allt för sina målare. Hieronymus Bosch, Pieter Bruegel den äldre, Peter Paul Rubens, Rembrandt och Jan Vermeer är några välbekanta namn från 1500- och 1600-talet. Under de senaste århundradena har namn som Vincent van Gogh, Piet Mondriaan samt Karel Appel och Constant Nieuwenhuys inom avantgardistgruppen Cobra gjort sig kända.
Nederländerna – Seder och bruk
Nederländerna är precis som Sverige ett förhållandevis rikt och jämställt land och sättet att umgås och många sedvänjor är likartade. Vett och etikett som fungerar i Sverige fungerar ofta bra också i Nederländerna.
Nederländerna – Äldre historia
Området där dagens Nederländerna ligger har under tidernas lopp erövrats av en rad olika folk. Det ingick länge i tysk-romerska riket men hamnade under Spanien 1556. Efter ett långt uppror, under bland andra Vilhelm av Oranien, erkändes Nederländernas självständighet i Westfaliska freden 1648. Landet utvecklades till en handels- och sjöfartsnation med kolonier i Sydöstasien, Karibien och Afrika. Under de två världskrigen förklarade sig Nederländerna neutralt men ockuperades av Nazityskland 1940.
Nederländerna – Modern historia
Efter andra världskriget utvecklades Nederländerna till ett välfärdssamhälle där olika religiösa grupper hade stort inflytande. Landets kolonier blev efter hand självständiga. Nederländerna var en av grundarna av såväl försvarsalliansen Nato 1949 som EU:s föregångare Europeiska kol- och stålgemenskapen 1952. Under efterkrigstiden har en rad koalitionsregeringar styrt, bestående främst av kristdemokrater, högerliberaler och socialdemokrater.
Nederländerna – Politiskt system
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Nederländerna – Demokrati och rättigheter
De demokratiska institutionerna är starka i Nederländerna som sedan länge är en stabil välfärdsstat. Landet är ett av högst rankade länderna i världen gällande politiska och medborgerliga rättigheter samt pressfrihet och rättsstatens funktioner. Ofta är det bara några av de nordiska staterna som ligger bättre till i demokratirankningar, eller de och några andra västländer.
Nederländerna – Aktuell politik
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Nederländerna – Inrikespolitik och författning
Nederländerna är en monarki med ett parlamentariskt styrelseskick. Ett splittrat partilandskap gör att koalitionsregeringar är normen. I det senaste parlamentsvalet blev det invandringsfientliga Frihetspartiet med veteranpolitikern Geert Wilders i spetsen överlägset störst. Efter långa förhandlingar bildade Frihetspartiet och tre andra högerorienterade partier en regering med den partilösa Dick Schoof som premiärminister. Den nya regeringen tillträdde i början av juli 2024.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Koninkrijk der Nederlanden/ Konungariket Nederländerna
- Statsskick
- monarki, enhetsstat
- Statschef
- kung Willem-Alexander (2013–)
- Regeringschef
- premiärminister Dick Schoof (2024–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Frihetspartiet (PVV) 37, Gröna vänstern-Arbetarpartiet (GL-PVDA) 25, Folkpartiet för frihet och demokrati (VVD) 24, Nytt socialt kontrakt (NSC) 20, Demokrater 66 (D66) 9, Bondemedborgares rörelse (BBB) 7, Kristdemokratiskt upprop (CDA) 5, Socialistpartiet (SP) 5, Denk 3, Kristliga unionen (CU) 3, Forum för demokrati (FVD) 3, Djurpartiet (PVVD) 3, Politiska reformerta partiet (SGP) 3, Volt 2, JA21 1 (2023)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Folkpartiet för frihet och demokrati (VVD) 34, Demokrater 66 (D66) 24, Frihetspartiet (PVV) 17, Kristdemokratiskt upprop (CDA) 15, Socialistpartiet (SP) 9, Arbetarpartiet (PVDA) 9, Gröna vänstern (GL) 8, Forum för demokrati (FVD) 8, Djurpartiet (PVDD) 6, Kristliga unionen (CU) 5, Volt 3, Rätt svar 2021 (JA21) 3, Politiska reformerta partiet (SGP) 3, Denk 3, övriga 3 (2021)
- Valdeltagande
- 78 procent i parlamentsvalet 2023
- Kommande val
- parlamentsval 2027
Nederländerna – Utrikespolitik och försvar
Nederländernas relationer till omvärlden präglas av medlemskapet i EU och militäralliansen Nato. Ett centralt tema i utrikespolitiken är också arbetet med att stödja ekonomisk utveckling och stärka de mänskliga rättigheterna i världen.
Fakta – försvar
- Armén
- 15 350 man (2022)
- Flygvapnet
- 6 400 man (2022)
- Flottan
- 7 350 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 1,58 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 3,7 procent (2022)
Nederländerna – Ekonomisk översikt
Trots sin relativa litenhet är Nederländerna en av världens största handelsnationer. Utrikeshandel utgör basen i ekonomin. En stor del av export från och import till EU-marknaden går via Nederländerna: Rotterdam har Europas största hamn, och Amsterdam-Schiphol är en av de viktigaste flygplatserna i världsdelen.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 55 985 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 4,5 procent (2022)
- Total BNP
- 991 115 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 1,7 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 18,9 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 68,8 procent (2022)
- Inflation
- 12,0 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 48,5 procent (2022)
- Valuta
- euro 1
- Varuexport
- 965 518 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 898 536 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- 73,1 miljarder US dollar (2021)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 188 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- maskiner, transportutrustning, kemiska produkter, livsmedel
- Största handelspartner
- Tyskland, Belgien, Storbritannien, USA, Kina, Frankrike
Nederländerna – Naturtillgångar, energi och miljö
Nederländerna har få naturtillgångar, med undantag för fossilgas och bördig jord. Beroendet av fossila bränslen är fortfarande stort. Landet är sårbart för konsekvenser av klimatförändringarna eftersom delar av det ligger under havsytan och riskerar att översvämmas. Vid sidan av gastillgångarna finns också små fyndigheter av olja, och därutöver utvinns salt, kalksten och sand.
Fakta – energi och miljö
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 155,91 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 8,94 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 130 315 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 7,5 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 15 201 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Nederländerna – Jordbruk och industri
Nederländerna har länge varit känt för sitt intensiva och högt mekaniserade jordbruk. I mer än 300 år har jordbruket försett den egna befolkningen med mat och kunnat exportera produkter, ofta med importerat utsäde och djurfoder. Industrin betyder mindre för Nederländernas ekonomi än sektorn gör i många jämförbara stater.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 1,7 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 54,1 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 11,0 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 18,9 procent (2022)