Planerna på gruvbrytning i havet stoppas

1 december

De kontroversiella planerna på gruvbrytning på havsbotten pausas. Nästa år skulle licensgivningen till gruvföretag ha inletts. Det är Sosialistisk venstreparti som meddelat att det fått igenom stoppet i utbyte mot att det stöder regeringens budget för 2025. Enligt statsminister Jonas Gahr Støre handlar det dock bara om ett tillfälligt uppskjutande av projektet (se Kalendarium).

Israel straffar norska diplomater

8 augusti

Israel drar in ackreditering för norska diplomater stationerade i Tel Aviv. Det gäller åtta personer som arbetat med palestinska frågor. Beslutet är en hård diplomatisk markering och fattas enligt israeliska utrikesdepartementet bland annat som en följd av att Norge valt att erkänna Palestina som en självständig stat. EU fördömer det israeliska agerandet och det kritiseras även av USA.

Norska staten stäms för planer på gruvbrytning i havet

23 maj

Efter att den norska regeringen i januari beslutade att tillåta gruvbrytning på havsbotten stäms den norska staten av Världsnaturfonden WWF. Beslutet strider enligt WWF mot nationell lag och har fattats utan att tillräckliga utredningar av konsekvenserna genomförts. Planerna har mött omfattande kritik inom landet, bland annat av den norska miljömyndigheten, och även kritiserats av enskilda länder och av Europaparlamentet.  Norge är bland de första länderna att öppna områden för havsbottenbrytning. Landet har flera viktiga mineraler på havsbotten, däribland zink, koppar och kobolt.

Norge erkänner Palestina

22 maj

Norge, Irland och Spanien meddelar gemensamt att de kommer att erkänna Palestina som stat veckan därpå. Länderna hoppas att flera EU-länder ska följa efter, men får nej av tungviktaren Frankrike. Ett erkännande är avsett att öka trycket på en tvåstatslösning för Israel-Palestina. Beskedet välkomnas av både Palestinska myndigheten och Hamas. Det möts dock av skarp kritik från Israel, vars premiärminister Benjamin Netanyahu säger att erkännandet innebär att terrorism belönas. Flera EU-länder erkänner redan Palestina, bland dem Sverige, medan andra inte gör det. Även Slovenien, Cypern och Malta har processer igång för ett erkännande, och även Australien har nyligen deklarerat samma målsättning.

Rysslands ambassadör uppkallad efter Navalnyjs död

19 februari

Norska utrikesdepartementet kallar upp Rysslands ambassadör i landet med anledning av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död i en straffkoloni i Sibirien. Den Putinkritiske Navalnyjs död, som blev känd tre dagar tidigare, har väckt starka fördömanden och ett flertal europeiska länder har framfört protester. Den ryska statsledningen ges skulden för dödsfallet. Navalnyj hade överlevt en giftattack som han anklagade Kreml för och satt fängslad sedan 2021.

Norge stoppar adoptioner från flera länder

16 januari

Adoptioner från Filippinerna, Thailand och Taiwan stoppas. Några nya adoptioner från Sydkorea kommer inte heller att genomföras. Besluten om stopp för adoptioner från utlandet kommer efter avslöjanden i dagstidningen VG om oegentligheter i adoptionsprocesserna och även lagöverträdelser. En statlig myndighet rekommenderar att alla adoptioner från utlandet ska stoppas i två års tid och att nya rekommendationer för ett framtida adoptionssystem ska utarbetas. Det norska barn- och familjeministeriet ska fatta beslut i frågan.

Ett 60-tal nya olje- och gaslicenser delas ut

16 januari

Den norska regeringen delar ut 62 nya licenser för prospektering av olja och gas på norskt vatten. Licenserna ges till ett 20-tal företag, däribland norska Equinor och Aker BP och flera stora utländska bolag. Licenserna gäller områden där utvinning redan pågår och de är betydligt fler än 2022 då 47 licenser delades ut. Miljöorganisationer protesterar kraftigt och menar att det hela strider mot utsläppsmål och den globala enigheten från klimatmötet i Dubai i december 2023 om att gå ifrån användningen av fossila bränslen. Enligt regeringen behövs dock licenserna för att skapa arbete och underlätta för Norge att förse Europa med fossilgas (naturgas), något som har blivit allt viktigare efter att det ryska kriget i Ukraina inleddes 2022.

Norge deltar i USA-ledd säkerhetspakt i Mellanöstern

18 december

Norge är ett av de länder som deltar i en säkerhetsallians som USA presenterar och som ska skydda den viktiga transportleden genom Röda havet och Suezkanalen. Skälet är att huthirebeller i Jemen börjat beskjuta fartyg på Röda havet, som en följd av kriget i Gaza mellan den terrorstämplade organisationen Hamas och Israel som rasar sedan oktober. Huthierna som stödjer Hamas säger sig sikta på fartyg med kopplingar till Israel, men också andra fartyg ska ha träffats.

Utrikesminister Anniken Huitfeldt byts ut efter aktieskandal

16 oktober

Statsminister Jonas Gahr Støre genomför en ombildning av regeringen och ersätter i samband med det utrikesminister Anniken Huitfeldt. Hon återgår till Stortinget efter att ha varit i blåsväder för sin makes aktieinnehav. Ny utrikesminister blir istället Espen Barth Eide, som varit klimatminister i regeringen. Hans post övertas i sin tur av den tidigare statssekreteraren Andreas Bjelland Eriksen.

Samer protesterar på nytt mot olagliga vindkraftverk

11 oktober

Bara några månader efter att samer organiserade protester i Oslo (se Mars 2023) hålls nya protester i huvudstaden. Hundratals samer och miljöaktivister blockerar Karl Johans gate i Oslo och upprättar ett samiskt tält. De tar sig också in i stortingets lokaler.  De kräver att två vindkraftverksparker i Fosen i Trøndelag ska rivas. Högsta domstolen i Norge slog 2021 fast att de 151 vindturbinerna i vindkraftverksparkerna som hör till  Europas största på land, stred mot de samiska renägarnas rättigheter och att de hade byggts utan giltiga tillstånd. Men trots det står vindkraftverken kvar.

Borgerliga partier går framåt i lokalvalen

11 september

Høyre blir största parti i kommunvalen i Norge. Partiet får 25,8 procent av rösterna, vilket är en ökning med 5,8 procentenheter för partiet jämfört med valet 2019. I flera städer tar de borgerliga över rodret, däribland i Oslo, Stavanger, Bergen och Kristiansand. Även Fremskrittspartiet och liberala Venstre gör bra ifrån sig. Det regerande Arbeiderpartiet backar till andra plats med omkring 21 procent av rösterna och för första gången sedan 1924 är partiet inte längre landets största parti. Det går illa även för regeringspartnern Senterpartiet som tappar 5,9 procentenheter.

Norge skickar F-16 till Ukraina

24 augusti

Norges statsminister Jonas Gahr Støre meddelar vid ett besök i Kiev att man kommer att skicka stridsflyg av typen F-16 till Ukraina. Norge blir det tredje landet som förser Ukraina med  och enligt Norsk telegrambyrå handlar det om mellan fem och tio stridsflygplan.

Norge utvisar ryska diplomater

13 april

Femton ryska diplomater utvisas från Norge. Enligt utrikesminister Anniken Huitfeldt har de i hemlighet ägnat sig åt rysk underrättelseverksamhet vid den ryska ambassaden i Oslo. De uppges ha övervakats av norska myndigheter under en längre tid och utvisas nu efter att säkerhetsläget i Europa lett till en ökning av rysk underrättelseverksamhet i Norge.  Omkring två veckor senare svarar Ryssland med att utvisa tio norska diplomater från den norska ambassaden i Moskva.

Samer protesterar mot vindkraftverk

3 mars

Olje- och energiminister Terje Aasland ber å regeringens vägnar den samiska renägare i norska Sápmi om ursäkt. Samiska aktivister har under flera dagar organiserat en sittstrejk i Oslo utanför Olje- och energidepartementet och kräver att två vindkraftverksparker i Fosen i Trøndelag ska rivas. Vindkraftsparkerna blev klara 2019 och 2020. Men de 151 turbinerna stör renarna i området vilket inneburit problem för den samiska rennäringen i området. Norges högsta domstol beslöt 2021 att vindkraftverken strider mot samernas rättigheter enligt internationella konventioner. Trots detta är vindkraftverken fortfarande igång. Regeringen hoppas få till stånd en kompromiss.

Norge bistår Ukraina med stridsvagnar

14 februari

Den norska regeringen meddelar att åtta Leopard 2-stridsvagnar kommer att doneras till Ukraina. Därtill kommer 250 miljoner norska kronor ges till ammunition och reservdelar, enligt försvarsminister Bjørn Arild Gram. Dessutom kommer Norge hjälpa till med att utbilda ukrainska stridsvagnsbesättningar i Polen tillsammans med flera Natoländer.

Stort stödpaket från Norge till Ukraina

6 februari

Norges regering vill att stortinget ger klartecken för ett femårigt stödpaket värt 75 miljarder norska kronor till Ukraina och länder som till följd av kriget fått problem med skenande matpriser. Tanken är att pengarna ska användas till både humanitärt och militärt bistånd. Norge har anklagats för att tjäna på kriget genom att de höjda energipriser som blivit följden gett staten goda inkomster. 2022 gick Norge om Ryssland som Europas största gasleverantör. Stödpaketet har fått namn efter polarfararen Fridtjof Nansen som på 1920-talet ordnade bistånd till hungrande i Sovjetunionen.

Larm om drönare

1 november

Sedan flera veckor tillbaka har det kommit uppgifter om att drönare observerats vid flera känsliga platser i landet som flygplatser, oljeplattformar, militäranläggningar samt även vid mobilmaster och kommunikationsanläggningar. Drönarincidenterna utreds av den norska säkerhetspolisen. Sju ryska medborgare grips för att ha varit inblandade i fyra skilda fall. Telekombranschen uppmanas hålla utkik efter misstänkt aktivitet i närheten av anläggningar. En utredning om ett utökat drönarförbud inleds.

Misstänkt terrordåd i Oslo

25 juni

Två personer dödas och ett 20-tal skadas när en man skjuter med automatvapen vid uteställen i centrala Oslo. En 42-årig man grips strax efter dådet. Han misstänks för terrorbrott med islamistiska förtecken. Ett av uteställena är en känd gayklubb vilket stärker misstankar om hatbrott. Den prideparad som skulle ha hållits senare på dagen ställs in av säkerhetsskäl. Myndigheterna höjer terrornivån i Norge till den högsta nivån på en femgradig skala.

Norge deltar i sanktioner mot Ryssland

24 februari

Som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina beslutar den norska regeringen att Norge ska sluta upp bakom EU-ländernas skärpta sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna antas i flera steg och under flera dagar. Åtgärderna omfattar sanktioner mot ryska företag och banker och riktas även  mot eliten kring president Putin samt mot Putin själv och utrikesminister Sergej Lavrov. Norge stänger även sitt luftrum liksom EU-länderna. Två miljoner norska kronor ska gå till humanitärt stöd till Ukraina och Norge skänker även militär utrustning som hjälmar och skottsäkra västar samt 2000 pansarskott. Därtill har den statliga oljefonden beslutat att sälja sina ryska innehav, enligt statsminister Jonas Gahr Støre.

Domstol avslår Breiviks begäran om att friges

2 februari

Tingsrätten i Telemark avslår i en dom Anders Behring Breiviks begäran om att bli villkorligt frigiven. Efter att ha suttit i fängelse i drygt tio år har han begagnat sig av rätten att få sitt straff omprövat. Breivik dömdes till minst 21 års fängelse för terrordåden i Oslo och på Utøya den 22 juli 2011, som krävde 77 dödsoffer. Domstolen meddelar i sin dom att det finns en klar risk för att Breivik kan begå brott igen.

Majoriteten av coronarestriktionerna slopas

1 februari

Regeringen meddelar att den lättar på större delen av restriktionerna i landet. Statsminister Jonas Gahr Støre säger vid en presskonferens att man inte ser någon möjjlighet att helt undvika smittspridning i Norge och att man nu måste leva med smittan. Därmed hävs de begränsningar som funnits för antal personer vid privata sammankomster såväl som vid offentliga evenemang. Även åtgärder som gällt serveringsställen tas bort och undervisning i skolor och på universiteten kan återupptas på plats. Det ska heller inte krävas coronatest vid inresa i landet. Regeringens mål är att häva de sista kvarvarande restriktionerna i mitten av februari.

Arbeiderpartiet och Senterpartiet bildar ny regering

14 oktober

Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre tillträder som statsminister för en minoritetsregering mellan Arbeiderpartiet och Senterpartiet. I regeringen ingår 18 ministrar, åtta män och tio kvinnor. Senterpartiets ledare Trygve Slagsvold Vedum blir finansminister. Två av regeringsposterna innehas  av politiker som överlevt  terrordådet på Utøya 2011, Tonje Brenna som blir kunskapsminister och näringsminister Jan Christian Vestre, båda från Arbeiderpartiet .

Rödgröna partier segrar i stortingsvalet

13 september

I valet till stortinget får Arbeiderpartiet tillsammans med Senterpartiet och Socialistisk Venstre 89 mandat och kan därmed kontrollera en majoritet av platserna i stortinget. Avgående statsminister Erna Solberg erkänner sig besegrad. Hennes parti Høyre backar med 4–5 procentenheter jämfört med valet 2017. Även Arbeiderpartiet går tillbaka med en procentenhet. Däremot går det bättre för dess allianspartner vilka bägge ökar sitt väljarstöd; Senterpartiet får drygt 13 procent av rösterna och Socialistisk Venstre nära 8 procent.

Samhället öppnas delvis efter pandemin

16 augusti

Regeringen fortsätter sin fyrstegsplan för att öppna upp det norska samhället i takt med att coronapandemin håller på att avklinga. Nu avslutas flera restriktioner däribland startar universiteten åter undervisning på plats. Fram till september kommer ett fåtal åtgärder finnas kvar för att begränsa smittspridningen, däribland kommer det fortsatt finnas begränsningar för idrottsanläggningar, privata sammankomster och servering i barer och restauranger.

Protest mot kinesisk cyberattack mot stortinget

19 juli

En kinesisk diplomat kallas till utrikesdepartementet för att ta emot en protest från den norska regeringen. Protesten gäller en cyberattack mot stortingets Microsofts epostprogram som utförts av kinesiska hackare som understöds av Peking. Utrikesminister Ine Eriksen Soreide kallar attacken för oacceptabel. Kinas ambassad i Oslo svarar med att be Norge om bevis för anklagelserna.

Norska soldater deltar i operation Takuba i Mali

14 juli

Norge kommer att skicka soldater som ska ingå i den europeiska styrkan Takuba i Mali som ska bistå landets militär i kampen mot jihadister. De norska soldaterna kommer att ingå som en del i den svenska truppen. Norge är det nionde landet som deltar i styrkan.

Statsministern bötfälls för brott mot restriktionerna

9 april

Statsminister Erna Solberg får böta 20 000 norska kronor efter att ha brutit mot coronarestriktionerna, meddelar den norska polisen på en presskonferens. I samband med sin födelsedag i februari ska hon ha firat med 13 personer trots att gränsen för hur många personer som får samlas vid privata tillställningar var tio. Erna Solberg beklagat att både hon och familjen bröt mot reglerna och meddelar att hon kommer att betala boten.

IS-kvinna dömd till fängelse av norsk domstol

4 maj

En kvinna som reste till Syrien 2013 döms till tre och ett halvt års fängelse för att ha varit medlem i extremiströrelsen Islamiska staten (IS). Kvinnan stannade hemma och tog hand om två barn och hushållet. Enligt domstolen möjliggjorde det att hennes män – hon hade tre makar i rad under tiden hon var i Syrien – kunde kriga för IS. Kvinnan togs hem till Norge 2020 tillsammans med sina barn av humanitära skäl, då ett av barnen var allvarligt sjuk.

Fremskrittspartiets ledare ska avgå

18 februari

Siv Jensen, ledare för Fremskrittspartiet, meddelar att hon kommer att lämna sin post i maj och att hon inte kommer att ställa upp i valet till stortinget i september i år. Jensen säger att hon gärna ser att viceordförande i partiet, Sylvi Listhaug, ska bli hennes efterträdare. Listhaug har haft flera ministerposter.

Regeringen lättar på coronarestriktioner

16 februari

Regeringen meddelar att den kommer att lätta på de extra restriktioner som infördes i januari i huvudstadsområdet för att stoppa spridningen av den mutation av coronaviruset som först upptäcktes i Storbritannien förra året. Det kommer nu vara upp till lokala myndigheter att besluta om affärer ska kunna öppna och om det åter ska vara tillåtet för restauranger att servera alkohol utan mat.

Hårda restriktioner i Oslo mot muterat coronavirus

25 januari

Ett kluster av den brittiska mutationen av coronaviruset har spridits på ett äldreboende utanför Oslo.. Skärpta restriktionerna införs i januari i en rad kommuner i landsdelen Østlandet. Bland annat tvingas alla butiker, utom mataffärer, apotek och bensinstationer, hålla stängt och även skolor och förskolor stängs. Den nya smittspridningen i Norge medför att Sverige inför inreseförbud från grannlandet.

Grönt ljus för lagring av koldioxid

14 december

Stortinget ger klartecken för ett stort projekt som går ut på att fånga in och lagra koldioxid under havsbotten i Nordsjön. Dagen därpå meddelar regeringen att den är redo att finansiera 80 procent av kostnaderna på 650 miljarder euro för det första steget i projektet. Höga investeringskostnader har hittills hämmat utvecklingen av teknologin för att lagra koldioxid. Förhoppningen är att det norska projektet ska kunna lagra 1,5 miljoner ton koldioxid per år från 2024 och i förlängningen 5 miljoner ton per år.

Ryssland anklagas för cyberattack

8 december

Den norska säkerhetspolisen PTS anklagar en grupp hackare i Ryssland för en cyberattack mot stortinget i augusti då de tog sig in i stortingsledamöters och anställdas e-post. Enligt PTS utfördes attacken sannolikt av gruppen Fancy Bear som har band till den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Inkräktarna uppges ha kommit över känslig information men enligt PTS har utredningen inte gett tillräckligt för att åtal ska kunna väckas. Den ryska ambassaden i Norge avfärdar uppgifterna som osanna och oacceptabla.

Nya restriktioner ska dämpa smittspridning

26 oktober

Regeringen inför strängare regler för att dämpa spridningen av coronaviruset sedan smittan börjat öka. Smittspridningen i Norge ligger dock fortfarande på en mycket låg nivå jämfört med andra länder i Europa. Gränsen för antalet deltagare vid privata evenemang utanför hemmet sänks från 200 till 50 och vid tillställningar i hemmet får man ta emot högst fem gäster från ett annat hushåll än det egna. I Oslo måste barerna stänga tidigare och tvånget att bära munskydd utökas till alla offentliga utrymmen där det inte går att hålla avstånd. Tidigare gällde kravet bara i kollektivtrafiken.

Ny spridning av corona

8 september

Norge har under de senaste två veckorna haft över 1 000 nya fall av corona, vilket innebär över 20 smittade per 100 000 norrmän. Den ökande smittspridningen har drivits av lokala utbrott, bland annat i Fredrikstad, Sarpsborg och i Bergen. Norge har därmed nått den kategori av länder som enligt dess egna riktlinjer för vilka länder man fritt kan resa till ska definieras som rött. Alla som kommer till Norge från ett ”rött land” är tvungna att sitta i karantän i tio dagar.

Norge inför karantänsregler för fler länder

19 augusti

Resenärer som kommer till Norge från ett tjugotal EU-länder, däribland Frankrike, Spanien, Polen och Schweiz, behöver vara i karantän i tio dagar för att inte öka smittspridningen av corona. De senaste länderna som förs upp på listan är Storbritannien, Österrike, Grekland och Irland. Men karantänsregler gäller även för den danska huvudstaden Köpenhamn samt för större delen av Sverige.

Norge öppnar gränsen för grannländer

15 juni

Regeringen meddelar att Norge ska öppna gränsen för besökare från Danmark, Finland och Island så att de inte längre behöver sitta i karantän. Fortfarande kommer dock restriktionerna inte att hävas för svenskar eftersom smittspridningen av corona är för hög i Sverige. Strikta karantänsregler har rått vid den norska gränsen för medborgare från andra länder sedan mitten av mars i syfte att stoppa spridning av coronaviruset.

Skolor och universitet stängs på grund av coronaviruset

13 mars

Regeringen inför drastiska åtgärder för att bekämpa spridningen av coronaviruset. Alla landets skolor på alla nivåer liksom universiteten kommer att hållas stängda. Större idrotts- och kulturevenemang ställs också in och invånarna uppmanas att vidta flera försiktighetsåtgärder och helst hålla sig hemma. Resenärer som kommer tillbaka från resor utanför Norden behöver stanna i karantän i två veckor. Drygt 600 invånare har insjuknat i covid-19 (den sjukdom som coronaviruset orsakar) och en person har avlidit.

Fremskrittspartiet lämnar regeringen

20 januari

Fremskrittspartiets ledare Siv Jensen meddelar att partiet hoppar av regeringssamarbetet. En utlösande faktor för Fremskrittspartiets beslut uppges vara att regeringen förra hösten, trots starkt motstånd från Fremskrittspartiet, valde att hämta hem en hem en norsk-palestinsk IS-kvinna och hennes svårt sjuka barn från Syrien. Jensen lovar att partiet ska fortsätta att stödja Solbergs regering i stortinget.

Spiondömd norrman släppt av Ryssland

15 november

En 64-årig norrmann, som fängslats i Ryssland för spioneri, släpps av ryska regeringen i ett fångutbyte mellan Litauen, Ryssland och Norge. Mannen greps i Moskva i december 2017 och dömdes i april i år till 14 års fängelse för spioneri. Han nekade till anklagelserna men har erkänt kontakter med norsk underrättelsetjänst. 

Norge stoppar vapenexport till Turkiet

10 oktober

Norge avbryter all export av krigsmaterial till Turkiet efter offensiven mot kurdiska styrkor i norra Syrien. Norge kommer inte att ”behandla några nya ansökningar om exportlicenser av försvarsmaterial och varor för militärt bruk till Turkiet tills vidare”, meddelar utrikesminister Ine Eriksen Søreide.

Viktigt oljefält öppnas

5 oktober

Oljefältet Johan Sverdrup öppnar för produktion. Fältet är Norges tredje största och ligger cirka 16 landmil väster om Stavanger. Projektet är mycket stort och omfattar investeringar på långt över 100 miljarder kronor. När fältet är fullt utbyggt ska det producera närmare 660 000 fat olja per dag. Omkring två tredjedelar av fyndigheterna beräknas ha utvunnits före år 2030.

Man gripen för moskéattack

10 augusti

En 21-årig man grips av polis efter att ha skadat en människa i samband med en attack mot en moské i Bärum, strax väster om Oslo. Mannen uppges ha uttalat sitt stöd för gärningsmän som utfört masskjutningar i Nya Zeeland och USA. Attacken utreds därför som ett eventuell terrordåd.

Fyrpartiregering bildad

17 januari

Efter långdragna förhandlingar utökas koalitionsregeringen mellan Høyre, Fremskrittspartiet och Venstre med kristdemokratiska Kristelig Folkeparti. För att få med kristdemokraterna i samarbetet gick de övriga partierna med på att ändra abortlagstiftningen så att så kallad fosterreduktion, även kallad tvillingabort, inte längre ska tillåtas. Den nya regeringen kontrollerar en majoritet av mandaten i stortinget (88 av 169 platser). Redan i höstas (se November 2018) beslöt Kristelig Folkeparti att verka för ett regelrätt samarbete med Erna Solbergs högerregering. I och med regeringsbildningen avgår partiledaren för Kristelig Folkeparti, Knut Arild Hareide, som förordat ett samarbete med Arbeiderpartiet.

Norska mördad i förmodat terrordåd i Marocko

17 december

Två unga kvinnor från Norge respektive Danmark hittas halshuggna i Atlasbergen i Marocko. Enligt marockanska myndigheter är det ett terrordåd. Kvinnorna, som studerade vid samma universitet i Norge, gick en vandringsled i bergen och övernattade i tält. Ett 20-tal människor grips av polisen, varav fyra betecknas som huvudmisstänkta och tillhör en gemensam terroristcell.

Norge stoppar försvarsrelaterad export till Saudiarabien

9 november

Utrikesminister Ine Eriksen Søreide meddelar att regeringen har beslutat att inga fler licenser ska utfärdas för export av försvarsmateriel till Saudiarabien. Beslutet kommer i kölvattnet av saudiska myndigheters mord på journalisten Jamal Khashoggi i Istanbul. Den norska regeringen motiverar beslutet med den senaste utvecklingen i Saudiarabien och regionen samt läget i kriget i Jemen. Norges försvarsmaterielexport till Saudiarabien uppgick till 41 miljoner norska kronor förra året. Ingen regelrätt vapenexport äger rum till landet.

Regeringskris avvärjs

2 november

Den lilla Kristelig Folkepartis partiledare Knut Arild Hareide föreslår att partiet ska sluta stödja regeringen och istället gå över till att samarbeta med Arbeiderpartiet och Senterpartiet. Men hans förslag röstas ned med 98 röster mot 90, sedan statsminister Erna Solberg lockat med att regeringen kan tänka sig att diskutera en skärpt abortlagstiftning – en av Kristelig Folkepartis hjärtefrågor. Därmed kan en regeringskris avvärjas.

Rysk diplomat utvisad

26 mars

Norge utvisar en rysk diplomat till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Det sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA. Moskva förnekar all inblandning i giftattacken och hotar med motåtgärder.

Justitieministern avgår efter Facebookinlägg

20 mars

En regeringskris avvärjs när justitie- och invandringsminister Sylvi Listhaug från Fremskrittspartiet avgår. Listhaug lämnar beskedet om sin avgång endast ett par timmar innan stortinget skulle ha samlats för en misstroendeomröstning om henne på grund av ett Facebook-inlägg som hon publicerat. I inlägget påstod Listhaug att det oppositionella Arbeiderpartiet bryr sig mer om terroristers rättigheter än nationens säkerhet. I skenet av massakrerna i Oslo och på Utöya i juli 2011 blev detta uttalande skarpt kritiserat från många håll. I de två terroristdåden dödades sammantaget 77 människor när högerextremisten och före detta fremskrittspartisten Anders Behring Breivik gick till attack mot just Arbeiderpartiet (se vidare Juli 2011). Hade Listhaug fällts i stortinget hade hela regeringen tvingats avgå och ombildas. Ny tillförordnad justitieminister blir fiskeriminister Per Sandberg från Fremskrittspartiet. Sandberg dömdes 1997 till böter för att ha slagit till en asylsökande från det forna Jugoslavien på en fest.

Fångstkvoten för valar utökas

6 mars

Norge höjer sin årliga valfångstkvot med 28 procent, till 1 278 valar. Norge anser sig liksom Island inte bundet av det stopp för valjakt som Internationella valkommissionen införde 1986. De bägge länderna är de enda i världen som tillåter valjakt. Japan jagar också val, men officiellt endast i ”vetenskapligt syfte”, inte kommersiellt. Antalet valfångstfartyg i Norge har minskat kraftigt under senare år och valfångarna har haft svårt att fylla fångstkvoterna. 1950 fanns det 350 valfångstfartyg i Norge, 2017 fanns det bara elva kvar. 2017 var fångstkvoten 999, men antalet fångade valar var 432. Enligt valfångarna beror nedgången på låg kapacitet i de fabriker som tar hand om valköttet samt på höga bränslekostnader. Därtill minskar konsumtionen av valkött.

Solberg presenterar trepartiregering

15 januari

Spionerimisstänkt norrman sätts i ryskt förvar

19 december

Den ryska underrättelsetjänsten FSB griper en norrman som misstänks för att ha spionerat åt amerikanska CIA och den norska underrättelsetjänsten. Mannen sätts i förvar i minst två månader. FSB ska ha gripit norrmannen när han tog emot hemligstämplade dokument om den ryska flottan från en ryss. Norrmannen är anställd vid en myndighet som övervakar lagar och trafik vid den rysk-norska gränsen. Relationerna mellan Ryssland och Natolandet Norge är vanligtvis goda men har försämrats sedan den ryska annekteringen av Krimhalvön i Ukraina 2014.

Fiskestopp i Arktis

3 december

Fiskenationerna kring Arktis enas om att tills vidare stoppa allt kommersiellt fiske i de arktiska vattnen. I takt med den globala uppvärmningen har fiskbestånden minskat i storlek och fiskstimmen har börjat ta nya vägar. Nationerna ska under stoppet bedriva gemensam forskning för att ta reda på mer om ekosystemen i området för att på sikt kanske kunna återuppta fisket. Med i överenskommelsen finns Kanada, EU, Kina, Danmark (Grönland och Färöarna), Island, Japan, Norge, Sydkorea, Ryssland och USA.

Norge stäms för oljeletningen i Arktis

14 november

Kvinnor på de tre högsta ministerposterna

23 oktober

Norskt bolag investerar i solkraft i Iran

17 oktober

Det norska solenergibolaget Saga Energy undertecknar ett avtal med iranska Amin Energy Developers om att investera 2,5 miljarder euro i Iran under de kommande fem åren. Pengarna ska användas till att bygga solpaneler på flera platser i öknen. Norges ambassadör till Iran, Lars Nordrum, säger till medier att avtalet visar att Norge tar nedrustningsavtalet med Iran (JCPOA) på allvar. Avtalet skrivs bara några dagar efter det att USA:s president Trump skärpt tonen mot Iran och efterfrågat nya sanktioner mot landet. Det norska solkraftsprojektet finansieras av ett konsortium av europeiska statliga och privata investerare samt en garanti från Irans regering.

Polischef döms till 21 års fängelse

18 september

Eirik Jensen, polischef med ansvar för att bekämpa organiserad brottslighet i Oslo, döms till lagens strängaste straff, 21 års fängelse, för att mellan 2004 och 2013 ha tagit emot mutor och ha hjälpt en ökänd narkotikahandlare att smuggla in sammantaget 14 ton cannabis i Norge. Knarksmugglaren döms till 15 års fängelse. Han får ett lägre straff som en följd av att han angav Jensen och erkände sitt eget brott. Jensen nekar till brott och ska överklaga domen. Domstolen slår fast att Jensen tagit emot minst 667 800 norska kronor i mutor.

Borgerlig valseger

11 september

I stortingsvalet vinner de fyra borgerliga partierna Høyre, Fremskrittspartiet, Venstre och Kristelig Folkeparti tillsammans 88 av 169 mandat mot 81 mandat för oppositionen. Det oppositionella Arbeiderpartiet blir dock största enskilda parti med 27,4 procent av rösterna. Näst störst blir Høyre med 25 procent medan Fremskrittspartiet kommer trea med drygt 15 procent. Senterpartiet får drygt 10 procent, vilket innebär att det nästan dubblerar sina mandat. Även Sosialistisk Venstre går framåt till 6 procent. Venstre och Kristelig Folkeparti backar något till drygt 4 procent. Miljøpartiet De Grønne får drygt 3 procent av rösterna och behåller sitt enda mandat från 2013. Det vänsterinriktade Rødt kommer in i stortinget med 1 mandat genom att erhålla drygt 2 procent.

Resultatet innebär att samtliga fyra partier som styrt Norge sedan 2013 backar, liksom det största oppositionspartiet. Senterpartiet och Sosialistisk Venstre gör ett bra val.

Det innebär också att statsminister Solberg, Høyre, blir den första konservativa statsministern sedan 1985 att bli omvald. Direkt efter valet bjuder Solberg in Venstre, Kristelig Folkeparti och Fremskrittspartiet till regeringsförhandlingar.

Ekonomin i fokus i valrörelsen

7 september

Valrörelsen inför stortingsvalet den 11 september rör framför allt frågor om skatter och om hur oljefonden, som den 30 juni 2017 nådde ett värde av 1000 miljarder dollar, bäst ska användas. Det oppositionella Arbeiderpartiet har sagt att det strävar efter att avskaffa två tredjedelar av de skattesänkningar som regeringen genomfört sedan 2013, bland annat ska skatten höjas för höginkomsttagare. Samtidigt vill Arbeiderpartiet vara mer restriktiva med att ta pengar ur oljefonden än vad nuvarande regeringen varit. När valdagen närmar sig ser det ut att vara ganska jämnt mellan blocken, medan oppositionen tidigare legat före regeringspartierna i opinionsmätningarna. Det beror sannolikt på att den norska ekonomin blivit bättre under senare tid, vilket gagnat regeringen.

Solberg besöker Kina

7 april

Som första norska statsminister på över ett årtionde besöker Erna Solberg regeringen i Peking. Det är också första utbytet på hög politisk nivå som sker sedan de diplomatiska relationerna mellan Norge och Kina normaliserades (se December 2016). Under besöket ingår de två länderna en rad handels- och samarbetsavtal.

"Breivik inte omänskligt behandlad"

1 mars

En domstol i Oslo, motsvarande svenska hovrätten, river upp en dom i lägre instans som slog fast att massmördaren Behring Breivik behandlats inhumant av norska staten då han hållits isolerad under lång tid. Appellationsdomstolen i Oslo anser inte att fången har behandlats omänskligt eller har utsatts för tortyrliknande behandling. Fängelset där Behring Breivik sitter har inte gjort några ändringar i hanteringen av massmördaren sedan den fällande domen i distriktsdomstolen. Fången sitter fortfarande i isoleringscell i syfte att hindra honom att sprida information om sitt nazistiskt inspirerade och våldsbejakande manifest till eventuella anhängare.

Kyrkan börjar viga samkönade par

1 februari

Evangelisk-lutherska kyrkan antar en ny gudstjänstordning som tillåter de präster som vill att viga samkönade par. Tidigare har präster inom kyrkan endast fått lov att välsigna homosexuella par.

Hundratals USA-soldater utplaceras

17 januari

Trehundra amerikanska marinsoldater stationeras ut i Norge i syftet att stärka Natos försvar längs den ryska gränsen. Utplaceringen sker tre dagar innan Donald Trump installeras som USA:s president. Trump har kallat Nato "förlegad" och sagt att försvarsalliansen borde koncentrera sig på terrorism istället för Moskva.

De diplomatiska relationerna med Kina återupprättas

18 december

Kina och Norge enas om att inleda frihandelssamtal. Det innebär att det brott i de diplomatiska relationerna som skedde 2010 till följd av att norska nobelkommittén delade ut fredspriset till den fängslade kinesiske dissidenten Liu Xiaobo nu är över.

USA-soldater ska tränas i Norge

24 oktober

Den norska regeringen tillkännager att 330 amerikanska marinsoldater i omgångar ska placeras i Norge för att få träning i manövrar i arktiska förhållanden. De amerikanska soldaterna ska befinna sig omkring 100 mil från den ryska gränsen, men beslutet väntas ändå väcka missnöje i Ryssland. USA har sedan tidigare mycket militärt materiel i Norge, men inga trupper.

Budgethål täcks med oljepengar

6 oktober

Regeringen presenterar sin budget för 2017. Den innehåller bland annat nya satsningar på försvaret, sänkta bolagsskatter (till 24 procent) och investeringar i infrastruktur för att få ner arbetslösheten. För att få budgeten att gå ihop ska regeringen ta 225 miljarder norska kronor (cirka 240 miljarder svenska kronor) ur oljefonden. 

Mullah Krekar kan utlämnas till Italien

26 juni

En norsk domstol slår fast att den omstridde religiöse ledaren Mullah Krekar kan utlämnas till Italien där han misstänks för samröre med militanta sunnimuslimer.

Regeringen vill satsa på försvaret

17 juni

Den norska regeringen tillkännager planer på en kraftig upprustning av försvaret. Om förslaget godkänns av stortinget ska Norge köpa över 50 nya stridsflygplan, fyra nya ubåtar och nya övervakningsplan. Statsminister Solberg motiverar planerna med ett försämrat geopolitiskt läge i närområdet.

Norge stärker sitt bidrag till kampen mot IS

2 maj

Statsminister Solberg meddelar att Norge skickar 60 soldater till Jordanien för att där träna syriska soldater i kampen mot IS. Sedan tidigare tränar norrmännen kurdiska peshmerga-soldater i irakiska Kurdistan. 

Tretton döda i helikopterolycka

29 april

Alla 13 människor ombord på en transporthelikopter på väg från en oljeplattform utanför Bergen omkommer när helikoptern kraschar.

Staten överklagar domen om Breivik

26 april

Den norska staten överklagar Oslo tingsrätts dom att Breiviks mänskliga rättigheter kränkts i fängelset. 

"Norska staten behandlar Breivik inhumant"

20 april

Tingsrätten i Oslo slår fast att nazisten och massmördaren Anders Behring Breivik har "behandlats inhumant" då han suttit i isoleringscell i närmare fem år sedan terrordådet i Oslo och på Utöya 2011. Rätten säger att Breiviks mänskliga rättigheter kränkts genom alltför strikta begränsningar för korrespondens och besök. Breivik stämde staten i mars 2016 och kräver att få kommunicera mer med sina anhängare. Personal i fängelset där Breivik sitter säger att några ändringar i fångens rutiner inte är planerade. 

Flyktingar avvisas till Ryssland

Norge sänder tillbaka en första grupp på ett dussintal flyktingar som sökt sig till landet genom att korsa gränsen mot Ryssland i norr. Sammanlagt uppehåller sig 5 500 asylsökande på en anläggning i Nordnorge efter att ha tagit sig in i landet denna väg. FN har varnat Norge för att avvisningarna kan vara ett brott mot FN:s flyktingkonvention. Avvisningarna stoppas tillfälligt av norska myndigheter när Ryssland tar kontakt och kräver bättre samordning mellan de två länderna.

Norge annonserar i afghanska tidningar

För att minska flyktingströmmen från Afghanistan till Norge publicerar den norska regeringen annonser med rubriken "Tuffare asylregler i Norge" i två dagstidningar i Afghanistan. I annonsen uppmanas afghaner att inte sälja allt de äger och lägga sitt öde i människosmugglares händer bara för att riskera att bli hemskickad av den norska staten, som anser att delar av Afghanistan är tillräckligt trygga för att människor därifrån inte ska beviljas asyl.

Norrman mördas av IS

Islamiska staten (IS) mördar en norrman och en kines som den extrema islamistgruppen tagit som gisslan. Två månader tidigare hade Norges regering vägrat betala den lösesumma som IS krävt för att släppa gisslan fri.

Uttag ur oljefonden

Regeringen meddelar att den måste ta pengar ur landets oljefond för att få 2016 års budget att gå ihop. Uttaget är på runt 3,7 miljarder norska kroner av de cirka 7 000 miljarder kroner som fonden nu är värd. Fonden beräknas växa med ytterligare runt 500 miljarder kroner under 2016, så uttaget är marginellt i sammanhanget.

Grönt ljus för gasutvinning

Regeringen beslutar att förberedelserna för exploatering av det stora gasfältet Johan Sverdrup i Nordsjön kan inledas. Projektet leds av det norska oljebolaget Statoil.

Första sommarlägret efter massakern på Utøya

Fyra år efter massakern på Utøya (se Juli 2011) arrangerar Arbeiderpartiets ungdomsförbund åter ett sommarläger på ön.

Stortinget enas om flyktingkvot

Regeringen och oppositionen kommer överens om att Norge ska ta emot 8 000 syriska flyktingar till år 2018. Under 2015 ska 2 000 syriska flyktingar – 500 fler än planerat – få komma till Norge. 2016 ska landet ta emot 3 000 syriska flyktingar, och lika många 2017. Oppositionen vill ta emot cirka 10 000 syriska flyktingar på två år, medan Fremskrittspartiet inte vill ta emot några nya flyktingar alls.

Tre norrmän döms för terrorrelaterade brott

Tre män döms till fängelse för medlemskap i eller stöd till Islamiska staten (IS). Männen blir de första att fällas i enlighet med den terroristlag som infördes för två år sedan (se Juni 2013). Enligt norsk underrättelsetjänst har fler än 70 norska medborgare deltagit, eller deltar fortfarande, i kriget i Syrien.

Hotande regeringskris avvärjs

En konflikt inom regeringen uppstår kring hanteringen av ett 60-tal asylsökande barn, vars föräldrar har bott i Norge i många år. Barnens föräldrar har fått avslag på sina asylansökningar efter det att regeringen infört strängare asylregler (se Mars 2014). Kristelig Folkeparti hotar att dra tillbaka sitt stöd till regeringen i stortinget om inte familjerna får sin sak prövad igen, vilket Fremskrittspartiet motsätter sig. Krisen avvärjs när Fremskrittspartiet ger med sig och låter familjerna få sina asylärenden omprövade.

Ursäkt till landets romer

Statsminister Solberg ber formellt om ursäkt för hur landets romer behandlades före och efter andra världskriget (se Februari 2015). Hon utlovar ersättning till de berörda.

Rapport om Norges behandling av romer på 1930-talet

En rapport från regeringen avslöjar att romer med norskt medborgarskap under 1930-talet vägrades återresa till Norge efter att ha lämnat landet. Som en konsekvens mördades en del av dessa romer i nazisternas koncentrationsläger i Tyskland.

Rättegång mot misstänkta IS-krigare

En rättegång inleds i en domstol i Oslo mot två män, misstänkta för att ha deltagit på den militanta sunnimuslimska organisationen Islamiska statens (IS) sida i kriget i Syrien (se Syrien, aktuell politik). Åtalet rubriceras "hjälp till terroristorganisation". En av de två åtalade misstänks för att ha försökt sända militär utrustning till ett syskon i Syrien. Männen riskerar uppemot sex års fängelse.

Anpassning till EU:s klimatmål

Norge presenterar planer på att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 40 procent till år 2030. Landet anpassar sig därmed till EU:s klimatmål.

PST: ”Ökad risk för terrordåd mot Norge”

Den norska säkerhetstjänsten PST varnar för att terrorhotet mot Norge har ökat under hösten. Enligt PST är sannolikheten stor för att ett terrordåd eller ett försök till ett sådant kommer att utföras inom ett år.

Norska soldater till Irak

Regeringen meddelar att 120 norska militärer ska skickas till Irak för att träna den irakiska armén i kampen mot den extrema islamistgruppen Islamiska staten (IS). Soldaterna ska inte delta i strid. Hälften av soldaterna ska stationeras i Bagdad och hälften i staden Arbil i den kurdiska regionen i norra Irak.

Norskt par får Nobelpriset i medicin

Forskarna May-Britt Moser och Edvard Moser får Nobelpriset i medicin tillsammans med den brittiske professorn John O'Keefe. De får priset för upptäckten av hjärnans "GPS-system", som förklarar hur vi vet var vi befinner oss och hur vi kan navigera från en plats till en annan. Upptäckten har bland annat gett en större kunskap om varför Alzheimerspatienter inte kan känna igen sin omgivning.

Stoltenberg tillträder som Natochef

Arbeiderpartiets förre ledare Jens Stoltenberg tillträder som militäralliansen Natos generalsekreterare. Han ersätter dansken Anders Fogh Rasmussen.

Höjd terrorberedskap

Den 24 juli sätts polisen i höjd beredskap i hela landet sedan ett "konkret hot" framförts om ett nära förestående terrorattentat. Hotet uppges komma från en extrem islamistgrupp i Syrien. ID-kontroller införs vid gränsövergångarna och delar av luftrummet över Bergen stängs. Efter tre dagar tonar myndigheterna ned hotet och efter en vecka återgår polisen till normal beredskap. De skärpta gränskontrollerna slopas.

Jonas Gahr Støre ny ledare för Arbeiderpartiet

Jonas Gahr Støre, tidigare utrikesminister och hälsominister i Stoltenbergs regering, väljs till ny ledare för Arbeiderpartiet.

Norska ska leda FN-styrka

Som första kvinna utnämns norska generalmajoren Kristin Lund till att leda en fredsbevarande FN-styrka. Hon tar befälet över den internationella fredsstyrkan på Cypern den 13 augusti. Cypernstyrkan består av närmare 1 000 soldater och poliser samt 149 civilanställda.

Regeringen avböjer möte med Dalai Lama

Regeringen väljer att inte träffa tibetanernas andlige ledare Dalai Lama när han besöker Norge för att uppmärksamma att det är 25 år sedan han fick Nobels fredspris. Regeringsföreträdare säger att beslutet tas för att inte försvåra försöken att normalisera relationerna till Kina, vilka bottenfrystes 2010 när den norska Nobelkommittén gav fredspriset till den kinesiske dissidenten Liu Xiaobo.

Stoltenberg utnämns till chef för Nato

Jens Stoltenberg, ledare för Arbeiderpartiet och tidigare statsminister, väljs till generalsekreterare för militäralliansen Nato. Stoltenberg tillträder posten i oktober samma år.

Striktare asyl- och invandringspolitik införs

Regeringen enas med Kristelig Folkeparti och Venstre om en ny och i huvudsak striktare asylpolitik. Men överenskommelsen innebär också att runt 1 000 barn och ungdomar, som har fått avslag på sin asylansökan och riskerar utvisning, ska kunna stanna i Norge genom särskilda hänsyn. De så kallade asylbarnen är en omstridd politisk fråga i Norge och beslutet om deras framtid anses vara en eftergift till Venstre. I övrigt innebär den nya asylpolitiken att Norge inför en 24-årsgräns för att en invandrare som fått asyl ska få rätt att återförenas med sin make eller maka i Norge (ett krav som Fremskrittspartiet länge framfört). En snabbare behandling av personer som befinner sig i landet utan uppehållstillstånd införs, liksom två olika asylmottagningar (en öppen för dem som ska få stanna och en låst mottagning för dem som ska utvisas). Landet ska också driva en mer kraftfull politik för att få fram fler jobb till invandrare.

Kolgruva öppnas på Svalbard

Norge öppnar en kolgruva på ögruppen Svalbard i Norra Ishavet. En maktkamp pågår om det naturresursrika Arktis mellan bland andra Norge, Ryssland och USA.

Høyre och Fremskrittspartiet bildar minoritetsregering

De två partierna bildar regering och presenterar ett regeringsprogram som bland annat innehåller en mer restriktiv invandringspolitik, en rad skattesänkningar, strävan efter mindre byråkrati och en reform om att polisen ska få bära vapen. Høyres ledare Erna Solberg utses till statsminister och Fremskrittspartiets ledare Siv Jensen blir finansminister.

Mittenpartier avböjer plats i regeringen

Høyre bjuder in Kristelig Folkeparti, Venstre och Fremskrittspartiet till regeringsförhandlingar. Det står dock snart klart att Kristelig Folkeparti och Venstre inte kan tänka sig att sitta i samma regering som Fremskrittspartiet.

Høyre segrar i stortingsvalet

Det konservativa partiet blir näst största parti och ökar sin röstandel med närmare 10 procentenheter till 27 procent, vilket ger 48 mandat. Arbeiderpartiet behåller sin position som stortingets största parti men backar till 31 procent (55 mandat). Trea blir Fremskrittspartiet, som dock förlorar mer än en fjärdedel av sitt väljarstöd och stannar på drygt 16 procent (29 mandat). Senterpartiet, Kristelig Folkeparti och Venstre får 10, 10 respektive 9 mandat, medan Socialistisk Venstreparti med knapp nöd tar sig över 4-procentsspärren och får nöja sig med 7 mandat. Miljøpartiet De Grønne gör ett starkt val i Oslo och kommer för första gången in i stortinget med 1 mandat. Valdeltagandet ligger på 78 procent.

Värnplikt för kvinnor

Stortinget röstar med stor majoritet för att införa allmän värnplikt också för kvinnor. Norge blir därmed det första Natolandet och den första europeiska nationen att införa allmän värnplikt för både män och kvinnor. 

 Förbud mot medlemskap i terrororganisation

En ny lag träder i kraft som gör det olagligt att vara medlem av eller på något annat sätt stödja en terroristorganisation, till exempel den sunniextrema Islamiska staten (IS) i Syrien och Irak.

Åtgärder mot tiggeri

Regeringen föreslår en rad åtgärder mot tiggeri. Anmälningsplikt men inte förbud föreslås, liksom anslag till "humanitära akutåtgärder". Det ska också bli lättare att utvisa EU-medborgare som har begått brott. Fremskrittspartiet har krävt förbud mot tiggeri och har fått stöd av poliskåren.

Norge intensifierar kampen mot högerextremism

Utrikesminister Eide meddelar att norska UD genom sina diplomater ska samla information om högerextrema strömningar i Europa. Norge ska tydligt uttrycka sin hållning mot högerextremism, rasism och främlingsfientlighet. Enligt Eide har Norge ett särskilt ansvar med tanke på de högerextremistiska terrordåden i Oslo och på Utøya 2011.

Stoltenberg ombildar sin regering

Espen Barth Eide lämnar försvarsministerposten för att bli ny utrikesminister efter Jonas Gahr Støre, som får ta hand om det problemfyllda hälsodepartementet.

Breivik får livstids fängelse

Den 24 augusti döms Anders Behring Breivik till lagens strängaste straff, 21 års fängelse med möjlighet till förlängning fem år i taget så länge den dömde anses vara en samhällsfara. En enig rätt förklarar att Breivik är straffrättsligt tillräknelig, ett utslag som välkomnas av såväl mordoffrens anhöriga som den norska allmänheten.

Regeringsombildning, ny utrikesminister

Försvarsminister Espen Barth Eide utnämns till utrikesminister. Ny försvarsminister blir Anne-Grete Strøm-Erichsen.

Högste polischefen avgår

I spåren av 22 juli-kommissionens rapport avgår Norges högsta polischef, polisdirektör Öystein Maeland. Justitieministern och andra högt uppsatta politiker vill inte uttala sitt fulla förtroende för honom.

Stoltenberg tar på sig ansvaret

Statsminister Stoltenberg säger i en kommentar till 22 juli-kommissionens rapport att han som regeringschef är ytterst ansvarig för de brister som funnits i statsapparaten. Han kallar till ett extrainsatt möte i stortinget för att diskutera vilka följder rapportens slutsatser ska få.

Svidande kritik mot polisen

Den 22 juli-kommissionen, som tillsatts av regeringen, offentliggör sin rapport om terrorattackerna i Oslo och på Utøya (se Juli 2011). Polisen får skarp kritik för dåligt organiserat arbete och en rad brister i insatserna mot Breivik. Kritiken rör allt från bristande rutiner och kommunikationsproblem till dålig beredskap och sviktande omdömen hos enskilda personer. Med ett bättre organiserat polisarbete hade Breivik kunnat stoppas tidigare, enligt kommissionen. Angreppet mot regeringsbyggnaden i Oslo hade helt kunnat undvikas om man följt redan existerande säkerhetsföreskrifter. En snabbare polisinsats på Utøya hade också varit möjlig, enligt kommissionen.

Regeringen avbryter strejk bland oljearbetare

Regeringen använder sina extraordinära befogenheter för att stoppa en strejk bland oljearbetare. Efter 16 dagar beordrar regeringen arbetarna tillbaka till jobbet med hänsyn till nationens intresse.

Oklart om Breiviks hälsotillstånd

Efter nära tio veckors förhandlingar förklarar åklagaren att Breivik är psykiskt sjuk och bör dömas till sluten psykiatrisk vård. Rättspsykiatriker och jurister är splittrade i fråga om Breiviks psykiska hälsa. Försvaret hävdar att Breivik är straffrättsligt tillräknelig och ska dömas till fängelse.

Storstrejk bland statsanställda

Den 24 maj går fler än 30 000 statsanställda ut i en landsomfattande strejk för högre löner och bättre arbetsvillkor.

Rättegången mot Breivik inleds

Rättegången mot Breivik blir utdragen och plågsam för de överlevande och anhöriga som samlats i rättssalen. Många vittnar om gärningsmannens brutalitet på Utøya. Rättegången TV-sänds och många tittare upprörs över gärningsmannens känslokyla.

Väljarstödet för Arbeiderpartiet sjunker

I en opinionsmätning får det stora regeringspartiet 29 procent av väljarstödet mot 32 procent för Høyre. Fremskrittspartiet stannar på 14 procent.

Mulla Krekar får fem års fängelse

Den terrormisstänkte islamistledaren mulla Krekar döms till fem års fängelse för mordhot, terrorhot och uppmaning till brott.

Sosialistisk Venstreparti byter ledare

Kristin Halvorsen avgår som ledare för Sosialistisk Venstreparti efter 15 år på posten. Till ny partiledare väljs Audun Lysbakken.

Breivik bedöms vara ”tillräknelig”

 I en första rättspsykiatrisk undersökning diagnostiseras Breivik som paranoid schizofren, vilket sannolikt skulle innebära att han döms till vård. Allmänheten reagerar upprört och kräver att han i så fall tvångsvårdas livet ut. En senare utredning kommer dock fram till att Breivik är "tillräknelig" och kan dömas till fängelse, vilket han själv vill.

Brister i polisarbetet – justitieministern avgår

Det framkommer fler uppgifter om kommunikationsproblem och misstag i polisarbetet i samband med massakern på Utøya. Justitieminister Knut Storberget avgår och ersätts av försvarsminister Grete Faremo. Ny försvarsminister blir Espen Barth Eide.

Fremskrittspartiet backar i lokala val

I kommun- och fylkesvalen förlorar Fremskrittspartiet runt en tredjedel av sina väljare jämfört med lokalvalen 2007. Høyre segrar stort och ökar sin röstandel med 50 procent. Arbeiderpartiet går fram något och förblir största parti.

Kritik mot polisen för långsamt agerande

Polisen får kritik för att det tog omkring en timme från det att larmet gick till det att skottlossningen på Utøya upphörde (se Juli 2011). Regeringen tillsätter en kommission för att utreda vad som skedde i samband med terrordåden, hur myndigheterna agerade och vilka lärdomar samhället kan dra.

Rekordstarkt stöd för Arbeiderpartiet

Statsminister Stoltenberg prisas i alla läger för fasthet och medkänsla i den kris som uppstått. En vecka efter terrordåden får Arbeiderpartiet sitt högsta opinionsstöd på tolv år – 40,5 procent.

Norge chockas av två terrordåd

Den 22 juli dödar den islamfientlige högerextremisten Anders Behring Breivik åtta människor i ett bombattentat i regeringskvarteret i Oslo. Knappt två timmar senare mördar han 69 människor, flertalet ungdomar, i en massaker på ön Utøya, där Arbeiderpartiets ungdomsförbund samlats för sommarläger. I attentaten skadas 242 människor, en del mycket svårt. Dåden är riktade mot Arbeiderpartiet som den 32-årige gärningsmannen anser har skadat Norge genom att tillåta invandring av muslimer. Gärningsmannen, som tidigare varit medlem av Fremskrittspartiet, erkänner sig skyldig och sätts i förvar hos polisen.

Høyre fortsätter växa

I en opinionsmätning får Høyre 32 procent av rösterna, medan Arbeiderpartiet får 30 procent och Fremskrittspartiet backar rejält till 14 procent. De borgerliga har nu ett övertag över de rödgröna enligt mätningen.

Høyre största parti

Høyres väljarstöd har ökat kraftigt under året. I en opinionsmätning blir det konservativa partiet störst med 28 procent av rösterna mot 26 procent för Arbeiderpartiet.

Kontroversiellt val av Nobelpristagare

Den norska Nobelkommitténs beslut att ge fredspriset till den fängslade kinesiske dissidenten Liu Xiaobo leder till hårda reaktioner från makthavarna i Kina, som stoppar norska officiella besök och skjuter upp ett handelsavtal med Norge.

Starkt EU-motstånd

En opinionsundersökning visar på ett historiskt starkt motstånd mot norskt medlemskap i EU. Närmare 57 procent av norrmännen är emot att Norge går med i EU, medan drygt 30 procent är för. Høyre är det enda partiet med en majoritet av EU-positiva sympatisörer.