Ryssland
Rysslands president Vladimir Putin talar vid ett möte på Röda torget i Moskva 2019. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT

Ryssland

Ryssland är med sin väldiga landmassa från Östersjön till Stilla havet världens största land. Under 1990-talet pågick en bitvis smärtsam och kaotisk omställning från kommunistisk diktatur till marknadsekonomi och ett friare samhällssystem. Under president Vladimir Putins tid vid makten från år 2000 har en återgång skett till ett auktoritärt styre samtidigt som Ryssland strävat efter att återupprätta sitt inflytande i närområdet. 2014 erövrade Ryssland Krim från Ukraina och underblåste ett uppror bland ryskspråkiga i östra delen av landet. 2022 fullföljde Ryssland kriget mot Ukraina med ett storskaligt militärt angrepp på grannen och startade därmed det allvarligaste kriget i Europa sedan andra världskriget. 

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2025

    • Mars

    • Större fångutväxling med Ukraina

      Ukraina och Ryssland genomför en större fångutväxling som omfattar 175 krigsfångar vardera. Dessutom överlämnar Ryssland 22 sårade ukrainska soldater, uppger försvarsdepartementet i Moskva. Tiotals utväxlingar av fångar har genomförts sedan den fullskaliga ryska invasionen i februari 2022. Ingendera sida vill uppge hur många fångar de håller. Förenade arabemiraten agerar mellanhand vid denna utväxling, uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

    • Ingen vapenvila efter samtal Trump-Putin

      President Vladimir Putin och hans motpart i USA Donald Trump diskuterar en möjlig vapenvila i Ukraina som en uppföljning av samtal i Saudiarabien en vecka tidigare mellan USA och Ukraina. Presidenterna uppges i ett drygt två timmar långt telefonsamtal ha enats om en paus i attacker mot energiinfrastruktur från både ryskt och ukrainskt håll. Det är långt ifrån det villkorslösa eldupphör som Ukraina gav sitt klartecken till i Saudiarabien. Men den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj säger dagen efter samtalet mellan Putin och Trump ja till förslaget om att upphöra med attacker mot energiinfrastruktur i 30 dagar. En vecka senare diskuterar amerikanska förhandlare frågan med först en ukrainsk och sedan en rysk delegation, återigen i Saudiarabien. 

    • Putin ställer krav för vapenvila

      President Vladimir Putin kommenterar det amerikanska förslaget om en 30 dagar lång vapenvila som Ukraina godkänt två dagar tidigare. Putin säger att Ryssland i princip är med på en vapenvila men att en sådan bör leda till "varaktig fred" och till att de "underliggande orsakerna till konflikten undanröjs". Putin preciserar inte vad han menar med underliggande orsaker men han antas bland annat syfta på Ukrainas önskan om Natomedlemskap. Putin radar vidare upp ett antal frågor som behöver redas ut, såsom hur en vapenvila ska övervakas. Putin väntas träffa det amerikanska sändebudet Steve Witkoff senare under dagen för att diskutera frågan bakom stängda dörrar.

    • Tre döda i ukrainskt anfall på Moskva

      Ukraina riktar sitt hittills största drönaranfall mot Ryssland. Den ryska militären meddelar att över 300 drönare skjutits ned på olika håll i landet. I Moskva kräver drönarexplosioner tre människors liv. Attacken äger rum natten innan ukrainska och amerikanska förhandlare träffas i Saudiarabien för att diskutera förutsättningar för en vapenvila och slut på kriget. Dessa samtal slutar med att Ukraina går med på ett amerikansk förslag på en månadslång vapenvila. Förslaget ska i nästa steg presenteras för den ryska regeringen.   

    • Februari

    • USA står på Rysslands sida i FN-omröstningar

      När omröstningar som rör kriget i Ukraina genomförs i både FN:s generalförsamling och i FN:s säkerhetsråd ställer sig USA på Rysslands sida, till stor del tillsammans med andra auktoritära stater, och mot i princip hela Europa. Omröstningarna genomförs på treårsdagen av Rysslands storskaliga invasion av Ukraina. Först röstar USA nej till en resolution i generalförsamlingen med krav på ett ryskt tillbakadragande från Ukraina. Bland övriga 17 nejröster finns Ryssland, Belarus, Nordkorea, Israel, Niger – och Ungern, som enda europeiskt land. Övriga EU-länder finns bland de 93 jarösterna (65 länder lägger ned sina röster). Därpå lägger USA fram en resolution i säkerhetsrådet med en uppmaning om ett slut på kriget, utan någon kritik mot angriparen Ryssland. Förutom USA och Ryssland stöds den av Kina och övriga sju icke-europeiska länder i rådet. Fem europeiska länder, däribland de båda ständiga medlemmarna Frankrike och Storbritannien, lägger ned sin röst.

Till kalendariet
127302

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

89488

UI:s nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0