2024

• December

• General dödad av bomb kopplad till Ukraina

  17 december

  Ukraina säger sig ligga bakom ett bombattentat i Moskva som tar general Igor Kirillovs liv. Generalen avlider när en elsparkcykel exploderar utanför ingången till hans bostad. Oleg Kirillov var chef en enhet inom armén som enligt det ryska försvarsdepartementet har som uppgift att skydda de egna trupperna från kemiska och biologiska vapen men som även ska tillfoga fienden skada. Dagen före attentatet hade Kirillov åtalats i Ukraina för att ha begått krigsbrott genom användning av kemiska vapen i landet.

• November

• Putin sänker kraven för kärnvapenanvändning

  19 november

  President Vladimir Putin sänker formellt Rysslands tröskel för att använda kärnvapen. Det sker som en reaktion på att USA några dagar tidigare gett grönt ljus för Ukraina att använda amerikanska långdistansrobotar mot mål inne i Ryssland. Enligt den nya texten i landets kärnvapendoktrin kommer varje attack av en aktör med "deltagande eller stöd av en kärnvapenmakt" att ses som en "gemensam attack mot Ryska federationen" och varje aggression mot Kreml av en medlem i ett militärt block kommer att betraktas som "en aggression från hela blocket". Moskva förbehåller sig rätten att använda kärnvapen för att svara på en konventionell vapenattack som hotar Rysslands suveränitet och territoriella integritet, förtydligar Kremls talesperson Dmitri Peskov.

• Ukraina får rätt att beskjuta mål inne i Ryssland

  17 november

  Enligt medierapporter har USA:s president Joe Biden har givit grönt ljus för Ukraina att använda USA-tillverkade långdistansrobotar mot mål inne i Ryssland. Tidigare har USA sagt att robotar mot Ryssland riskerar att leda till en upptrappning av kriget, och Ukraina har endast fått använda amerikanska missiler mot ryska positioner i de områden av landet som Ryssland ockuperat. Den amerikanska omsvängningen tros ha föranletts av att nordkoreanska soldater strider med de ryska styrkorna. 

• Augusti

• Dissidenter släpps i stor fångutväxling med väst

  2 augusti

  De kända regimkritikerna Vladimir Kara-Murza och Ilja Jasjin är två av 24 personer som ingår i ett utbyte av fångar mellan Ryssland och USA samt flera andra västländer, i vad som beskrivs som den största fångutväxlingen sedan kalla kriget. Sammanlagt benådas nio ryska regimkritiker samt tre amerikaner i uppgörelsen. Utöver Kara-Murza och Jasjin släpps flera tidigare medarbetare till den avlidne regimkritikern Aleksej Navalnyj samt Oleg Orlov, som var chef för den nu förbjudna människorättsorganisationen Memorial. Den tyske Rödakorsarbetaren Rico Krieger, som dömts till döden i Belarus men nyligen benådats ingår också i utväxlingen. De tre amerikanerna är journalisterna Evan Gershkovic och Alsu Kurmasheva samt marinkårssoldaten Paul Whelan. I utbyte får Ryssland tio ryssar som frigivits ur fängelser i utlandet. Bland dem finns dömda spioner och agenter, samt en tidigare överste i säkerhetstjänsten FSB, Vadim Krasikov, som dömts till livstids fängelse för mordet på en tjetjensk dissident i Berlin 2019.

• Juni

• Toppmöte om former för fred

  16 juni

  Vid ett toppmöte I Schweiz enas runt 80 länder om ramar för en fredsplan för Ukraina. Bland annat slår deltagarna fast att respekt för Ukrainas territoriella integritet utgör en grundförutsättning liksom ”dialog mellan alla parter”. Deltagarna fördömer ett eventuellt användande av kärnvapen samt efterlyser utväxling av krigsfångar och att ukrainska barn som förts till Ryssland ska få återvända hem. Mötet bevistas av närmare 100 länder. Bland dem som inte ställer sig bakom slutkommunikén märks Indien, Sydafrika, Saudiarabien och Brasilien. Ryssland har inte fått någon inbjudan. Före mötet meddelar Rysslands president Vladimir Putin att Moskva är redo för vapenstillestånd och fredsförhandlingar förutsatt att Ukraina drar tillbaka sina trupper från de fyra regioner i Ukraina som Ryssland delvis ockuperar samt att Kiev ger upp sin ambition att gå med i Nato.