Attentat skärper spänningar med Kosovo

30 november

Ett sprängdåd mot en kanal i Kosovo skärper spänningarna med Serbien. Flera personer grips efter explosonen vid kanalen, som förser hundratusentals människor med vatten, liksom kylsystemen för två kolkraftverk som står för den mesta av elektriciteten i Kosovo. Explosionen ägde rum nära staden Zubin Potok, på gränsen mellan albansk- och serbiskkontrollerat område. Kosovos premiärminister Albin Kurti riktar öppet misstankar mot Serbien, vars president Aleksandar Vučić kallar anklagelsen grundlös och beskriver dådet som en "hybridattack mot Serbien".

Krav på premiärministerns avgång efter dödlig takkollaps

11 november

Tusentals demonstranter i Belgrad och Novi Sad kräver att premiärminister Miloš Vučević avgår. Kravet framförs efter den olycka i Novi Sad där taket på stadens järnvägsstation rasade in och 15 människor, varav flera barn, fick sätta livet till.  
Kritiker anser att olyckan beror på den politiska klassens vanstyre och korruption. Stationen var nyrenoverad men just taket berördes inte av renoveringen. Protesterna leder till att både transport- och byggminister Goran Vesić samt handelsminister Tomislav Momirović avgår. Vesić och elva andra myndighetsföreträdare grips senare av polis.

Stor vapenaffär med Frankrike

29 augusti

Serbien sluter avtal med franska Dassault Aviation om att köpa tolv stridsflygplan av typen Rafale. Det sker i samband med ett statsbesök av president Emanuel Macron hos sin motsvarighet Aleksandar Vučić i Belgrad. Köpet markerar en tvär brytning vad gäller Serbiens säkerhet med dess traditionella allierade och vapenleverantör, Ryssland. Det är också Serbiens största vapenaffär, värd 842 miljoner euro, som eget land sedan unionen med Montenegro bröts 2006. Köpet innebär att en långsiktig allians skapas med Frankrike, påpekar Macron, som också lyfter fram vikten av nära band mellan EU och Serbien. Även Kina har starkt strategiska intressen i Serbien och har sålt bland annat vapen dit.

Nygammal nationalistisk regering

2 maj

Parlamentet i Serbien röstar fram en ny koalitionsregering med Miloš Vučević som premiärminister. Vučević företräder liksom de flesta ministrarna partiet SNS. Det väcker uppseende att den tidigare spionchefen Aleksandar Vulin blir biträdande premiärminister. Vulin har band till Kreml, är föremål för sanktioner från USA, och vurmar för ett Storserbien. Vučević ska nu försöka gå balansgång mellan att ha goda relationer med såväl Kina som Ryssland och samtidigt sträva efter medlemskap i EU. Vučević säger att hans viktigaste uppgift är att vinna "kampen om Kosovo", vars självständighet Serbien inte erkänner och som landet har en explosiv och dålig relation med. Vučević står Serbiens starke man president Aleksandar Vučić nära och är tidigare försvarsminister. Han ersätter partikamraten Ana Brnabić på premiärministerposten.

Val görs om i Belgrad

10 mars

Efter utbredda protester om fusk ska valet i december 2023 göras om i huvudstaden Belgrad. Röstning i lokal- och parlamentsval ska hållas där den 2 juni, meddelar president Aleksandar Vučić. Det var framför allt i Belgrad som den serbiska oppositionen riktade anklagelser om valfusk, och det var i huvudstaden som resultatet var som jämnast (Vučićs regeringsparti SNS vann). Internationella oberoende observatörer från Osse var också kritiska till valet, men inte så mycket för direkt fusk på valdagen. Osse anmärkte på att valet inte var rättvist eftersom regeringspartierna gynnades kraftigt inte minst i massmedierna.

Demonstranter kräver att valet ogiltigförklaras

30 december

Tiotusentals människor demonstrerar i Belgrad med krav på att resultaten i parlamentsvalet den 17 december ogiltigförklaras. Det är den största gatuprotesten hittills sedan valet, men demonstrationer har förekommit dagligen och vägspärrar har flera gånger rests i huvudstaden. På julafton gjordes ett försök att storma stadshuset och över 30 personer greps. Enligt oppositionen förekom omfattande fusk, bland annat att bosnienserber bussades in från Bosnien för att rösta. Utländska observatörer har också konstaterat att oegentligheter förekom i samband med valet.

Regeringspartiet utropar seger

17 december

President Aleksandar Vučić och hans regeringsparti SNS utropar sig som segrare efter parlamentsvalet. Oppositionspolitiker klagar på valfusk och rapporterade redan under valrörelsen att de utsatts för hat, hot och andra brott, och på att regeringspartiet fått oproportionerligt mycket utrymme i medierna. När det officiella resultatet är klart får en SNS-ledd allians 130 av de 250 mandaten. Den största oppositionsalliansen, Serbien mot våld (SPN), får 65 mandat medan en allians som leds av regeringspartnern SPS får 18 mandat. Valdeltagandet uppgår till 59 procent.

Nyval utlyst

1 november

President Aleksandar Vučić utlyser nyval till parlamentet den 17 december, mindre än två år efter det senaste valet som hans partiallians vann. Vučić betonade vikten av enighet i Serbien i en orolig värld. Flera oppositionspartier har uppmanat till nyval sedan regeringspartierna och regeringsvänliga medier, enligt deras uppfattning, inte har hörsammat stora folkliga protester och gjort någonting åt den våldskultur som de anser har bidragit till två massakrer tidigare under året (se Maj 2023). Arton människor dödades i de skjutningarna, varav hälften barn. 

Parlamentet antar ifrågasatt medielag

25 oktober

Parlamentet antar en lag som pressfrihetsgrupper anser möjliggör ökad statlig makt över medierna. Lagen tillåter bland annat det statliga telekombolaget Telekom Srbija att köpa medier, något som hittills har varit förbjudet. EU-parlamentet uttryckte i maj sinn oro över uppgifterna om regeringspartiet använder telekombolaget till att öka inflytandet över mediemarknaden i Serbien. Lagen går nu till president Aleksandar Vučić för godkännande.

USA ber Serbien dra tillbaka trupp

29 september

USA uppmanar Serbien att avbryta vad man beskriver som en oöverträffad militär upptrappning vid gränsen mot Kosovo med artilleri, stridvagnar och mekaniserade förband. Det sker också några dagar senare.
Efter den senaste sammandrabbningen mellan serber och polis i norra Kosovo meddelar Nato att man förstärker sin närvaron i gränsområdet med soldater från Storbritannien och Rumänien.

USA-sanktioner mot spionchef

11 juli

USA belägger chefen för Serbiens underrättelsetjänst Aleksandar Vulin med ekonomiska sanktioner på grund av misstänkt korruption, maktmissbruk och narkotikahandel. Han beskylls även för att hjälpa Ryssland med att öka sitt inflytande på Balkan.

Poliser släpps

26 juni

Serbien släpper de tre poliser från Kosovo som suttit häktade i två veckor. Poliserna är alltjämt misstänkta för brott, enligt en domstol, men tillåts återvända hem. Tidigare i veckan hölls EU-ledda samtal med ledarna för de båda länderna, med oklart resultat.

Gripanden av poliser ökar spänningar

14 juni

Spänningarna mellan Kosovo och Serbien ökar på nytt sedan serbiska myndigheter gripit tre kosovoalbanska poliser. Enligt Kosovo rörde det sig snarare om kidnappning av gränspoliser, medan Serbien hävdar att poliserna olovligen befann sig långt in på serbiskt område. Kosovo svarar med att förhindra att serbiskregistrerade fordon korsar gränsen. EU kallar till sig Serbien och Kosovo för akuta krissamtal.

Serbien och Kosovo anklagar varandra för våld

30 maj

Efter sammandrabbningarna i norra Kosovo mellan serber och Natostyrkan där beskyller president Aleksandar Vučić Kosovos premiärminister Albin Kurti för att vilja skapa konflikt mellan serber och Nato. Kurti anklagar i sin tur Serbien för att hetsa "extremister" att ta till våld. Samtidigt meddelar Nato att man förstärker sin styrka i Kosovo med 700 soldater. Se även Utrikespolitik och försvar.

Regeringen pressas av fortsatta protester

26 maj

Protesterna efter massakrerna fortsätter och beskrivs som de största sedan den folkliga revolt som ledde till president Slobodan Miloševićs fall för över 20 år sedan. Demonstranterna kräver inrikesministerns och polischefens avgång, att licenser dras in till TV-kanaler som sänder våldsbejakande program och att regeringsvänlig press slutar smutskasta oppositionella. Samtidigt meddelar president Aleksandar Vučić att han avgår som partiledare, men att det inte har med protesterna att göra. Demonstrationen äger rum dagen efter en stöddemonstration i Belgrad för Vučić, som svar på de regeringskritiska protesterna.

Förstärker trupper vid Kosovo

26 maj

Sedan Kosovos regering i maj 2023 tillsatt etniska albaner som borgmästare i områden i norr, och kosovoserber drabbat samman med polis, förstärker Serbien sin militära närvaro vid gränsen. Västländer uppmanar såväl Kosovo som Serbien att trappa ner situationen.

Serbien skakas av massakrer

5 maj

Serbien chockas av två massakrer på tre dagar. Den 3 maj sköt en 13-årig pojke ihjäl nio elever och en vakt vid en skola i Belgrad. Den 5 maj dödade en man minst åtta personer och skadade 14 i en by söder om huvudstaden. Båda skyttar är gripna. Skjutningar är mycket ovanliga i landet och de har omedelbart lett till politisk debatt. President Aleksandar Vučić vill sänka straffmyndighetsåldern från 14 år till 12 år. Regeringen vill också ha ännu striktare vapenlagar än de rådande, som redan anses vara bland de hårdare i Europa. Serbien ska "avväpnas", säger Vučić. En amnesti ska också införas för dem som lämnar in vapen. Det finns enligt presidenten 760 000 registrerade skjutvapen bland landets 6,8 miljoner invånare. I hela regionen finns dessutom stora mängder olagliga vapen efter krigen där. Skjutningarna leder även till att utbildningsministern Branko Ružić avgår. I stora demonstrationer den närmaste tiden efteråt protesteras det mot våldsförhärligande TV-program och den ofta hårda tonen i politiken.

Kosovo och Serbien ska leta försvunna

2 maj

Serbiens president Aleksandar Vučić och Kosovos premiärminister Albin Kurti enas om att med EU som ordförande upprätta en kommission som ska samarbeta om att hitta och identifiera alltjämt försvunna döda efter kriget på 1990-talet. Över 1 600, de flesta kosovoalbaner, har aldrig hittats.

Uppgörelse med Kosovo, utan undertecknande

18 mars

En uppgörelse nås med Kosovo om hur den EU-plan ska uppfyllas som presenterades i februari, om normaliserade relationer mellan länderna. Det sker efter ett tolv timmar långt toppmöte i Nordmakedonien mellan president Aleksandar Vučić och Kosovos premiärminister Albin Kurti samt EU-företrädare. Den nya uppgörelsen innehåller detaljer som saknades i avtalet, bland annat om att en gemensam övervakningskommitté ska inrättas under ledning av EU. Men parterna undertecknar inte uppgörelsen och redan dagen därpå tillbakavisar Aleksandar Vučić att Serbien underförstått skulle erkänna Kosovo, eller godkänna ett kosovanskt medlemskap i FN.

EU publicerar fredsplan för Serbien och Kosovo

27 februari

EU lägger fram en plan för normaliserade relationer mellan Serbien och Kosovo, och ökar därmed pressen på de båda ländernas ledare att nå en uppgörelse. Hittills har och president Aleksandar Vučić och den kosovanske premiärministern Albin Kurti motsatt sig alla försök att få dem att ansluta sig till planen. EU:s utrikeschef Josep Borrell säger att förhoppningen är att planen ska bidra till fokus på en lösning inför nästa möte mellan Kurti och Vučić i mars. Enligt planen som består av elva punkter ska parterna avstå från våld, och de ska inte motsätta sig att den andra parten ansluter sig till EU eller andra internationella organ. De båda länderna ska erkänna handlingar och nationella symboler från motparten, däribland pass, diplom, registreringsskyltar och tullstämplar, heter det. Vidare ska serbiska delar av Kosovo ha rätt att rå sig själva och att få stöd inom vissa områden, inklusive möjligheten till finansiellt stöd från Belgrad.

”Serbien pressas till eftergifter”

23 januari

Serbien pressas av mäktiga västländer att normalisera banden till Kosovo – annars hotar åtgärder som skulle orsaka landet ”allvarliga skador”, säger president Aleksandar Vučić i en TV-sänd presskonferens. Enligt Vučić lades ett förslag fram under ett möte med företrädare för EU, USA, Frankrike, Tyskland och Italien. Västnationerna ska ha krävt att Serbien godtar planen – och hotat med att annars avbryta den europeiska integrationen, stoppa investeringar och vidta ekonomiska och politiska åtgärder som riskerar att skada Serbien allvarligt. Presidenten ger inga detaljer men sade att Serbien skulle bli ”isolerat” utan EU. Samtidigt hävdar han att västländernas vilja att lösa Kosovofrågan bara på geopolitiska omständigheter och en önskan att besegra Ryssland.

Militären i högsta beredskap

27 december

Serbiens väpnade styrkor är i ”högsta beredskap” på grund av det oroliga läget i de norra serbdominerade delarna av Kosovo, uppger försvarsminister Miloš Vučević. Medier i Serbien hävdar att Prishtina förbereder en ”attack” mot kosovoserber, och president Aleksandar Vučić säger att planen är att driva ut dem ur Kosovo. Premiärminister Ana Branabić har nyligen sagt att Kosovo står vid ”randen av en väpnad konflikt”. De serbiska väpnade styrkorna har försatts i beredskap många gånger de senaste åren, men vapenskramlet har nått en högre nivå än tidigare. Belgrad anklagar Prishtina för att förbereda att driva ut serber från Kosovo, medan Prishtina hävdar att Belgrad ligger bakom ”paramilitära” krafter som reste vägspärrar i Kosovo den 10 december.

Begäran om trupper till Kosovo

16 december

Försvarsminister Miloš Vučević begär att Natostyrkan Kfor låter 1 000 serbiska soldater och poliser gå över gränsen in i Kosovo. Det sker vid en av de gränsövergångar till Serbien som har spärrats av under den senaste tidens oroligheter i det serbdominerade norra Kosovo. Dagen innan har begärans uttalats av president Aleksandar Vučić som dock själv konstaterade att begäran knappast skulle accepteras. Kfors chef Angelo Michele Ristuccia säger i en kommentar efteråt att hans styrkor kan garantera säkerheten utan serbisk hjälp.

EU:s utrikeschef: ”Förhandlingar ska dämpa skyltbråket”

23 november

Serbien och Kosovo har enats om att vidta åtgärder för att hindra att den alltmer spända konflikten om registreringsskyltar på fordon i Kosovo trappas upp ytterligare – det tillkännager EU:s utrikeschef Josep Borrell på Twitter (se även 18 augusti 2022). Förhandlare för de bägge länderna ska fokusera på ett EU-förslag om att normalisera relationerna, skriver Borrell. Beskedet kommer sedan USA pressat regeringen i Prishtina att kompromissa. Två dagar tidigare tillkännagav Borrell att EU:s försök att medla i bråket misslyckats, och han gav då Kosovo skulden för dödläget. Konflikten består i Kosovos beslut att runt 10 000 kosovoserber måste byta sina serbiska skyltar till skyltar utfärdade av Kosovo senast i april 2023. Annars hotar i förlängningen böter och till slut körförbud. Kosovoserber har under november meddelat att de bojkottar statliga institutioner på grund av Kosovos skyltpolitik, och hundratals poliser, domare och andra offentliganställda har sagt upp sig på grund av bråket.

Uppgörelse med Kosovo om fri rörlighet

27 augusti

Serbien och Kosovo når en överenskommelse om fri rörlighet mellan de båda länderna. Enligt överenskommelsen som presenteras av EU:s utrikeschef Josep Borrell drar Belgrad tillbaka krav på utresedokument för den som har ett Kosovo-ID, och Prishtina lovar att inte införa motsvarande krav för personer med serbiskt ID.

Krissamtal med Kosovo utan framgång

18 augusti

Samtal hålls i Bryssel mellan president Aleksandar Vučić och Kosovos premiärminister Albin Kurti, för att försöka dämpa de stigande spänningarna mellan länderna. Inga resultat nås men dialogen ska fortsätta, enligt EU:s utrikeschef Josep Borrell som ledde samtalet. De senaste veckorna har våldsamheter blossat upp i norra Kosovo. Bakgrunden är motsättningar främst kring Kosovos krav på registreringsskyltar på fordon som även omfattar den serbiska minoriteten i norra Kosovo, samt dokumentation vid gränspassager. Dagen innan har Kurti och Vučić träffat Natochefen Jens Stoltenberg som sade att de 3 700 fredsbevarande soldater som Nato har i Kosovo kommer att vidta de åtgärder som behövs för att garantera ”säkerhet och fri rörlighet” för alla i Kosovo.

Aleksandar Vučić omvald som president

3 april

President Aleksandar Vučić får 58,5 procent av rösterna redan i första omgången av presidentvalet och tar med hem segern på en gång. På andra plats kommer Zdravko Ponoš som är kandidat för den nya oppositionsalliansen Förenade Serbien. I det samtida parlamentsvalet förblir den valallians som Vučićs nationalistparti SNS leder störst och får med 43 procent av rösterna 120 av de 250 mandaten. Förenade Serbien blir näst störst med 14 procent och 38 mandat.

Inga serbiska sanktioner mot Ryssland

25 februari

President Aleksandar Vučić uttalar stöd för Ukrainas territoriella integritet efter Rysslands invasion som inletts dagen innan, men säger att det inte är aktuellt med serbiska sanktioner mot Ryssland. Serbien har starka band till Ryssland som kontrollerar landets oljeindustri och dessutom genom sin vetorätt håller dörren stängd för FN att erkänna Kosovo. Presidenten uttalar ingen direkt kritik mot Ryssland, men den 2 mars stödjer Serbien ett fördömande av FN:s säkerhetsråd av den ryska aggressionen i Ukraina. Resolutionen stöds av 141 länder medan 35 lägger ned sin röst. Förutom Ryssland röstar Belarus, Eritrea, Nordkorea och Syrien mot den.

Väljarna godkänner författningsändring

16 januari

Strax över 60 procent som deltar i en bindande folkomröstning om författningsändringar röstar för förslaget. Ändringarna innebär främst att domare och åklagare framgent ska utses av särskild rättsliga råd, och inte av parlamentet som hittills. Runt 30 procent av väljarna deltar i folkomröstningen. Ändringarna är ett led i anpassningar som ska möjliggöra Serbiens anslutning till EU.

Höjd beredskap vid gränsen mot Kosovo

26 september

Serbisk militär befinner sig i förhöjd beredskap vid gränsen mot Kosovo, uppger försvarsdepartementet i Belgrad, på grund av vad om uppfattas som ”provokationer” då Kosovo skickat specialstyrkor inom polisen till gränstrakten. Upprinnelsen är att Kosovos regering den 20 september beslutade att bilar med serbiska registreringsskyltar måste sätta på tillfälliga kosovanska skyltar när de kör i Kosovo. Etniska serber i Kosovo har genomfört dagliga protester mot beslutet, bland annat genom att parkera lastbilar och andra fordon längs vägen för att hindra trafiken. Serbiska stridsflygplan har flugit över gränsområdet och försvarsminister Nebojša Stefanović har besökt två militärbaser i gränstrakten. Kosovos president Vjosa Osmani återvänder i förtid från New York och mötet i FN:s generalförsamling på grund av det upptrappade läget vid gränsen.

Lag om kyrilliska bokstäver på ”enhetsdag"

15 september

En lag antas som innebär att statliga företag måste använda det kyrilliska alfabetet i kommunikation med allmänheten. Andra företag erbjuds skattelättnader om de använder kyrilliska bokstäver. Lagen antas den 15 september, den dag som för ett år sedan utropades till ”Serbiska enhetsdagen”, och samma lag antas samtidigt i den serbiska enheten i Bosnien, Republika Srpska. Enhetsdagen uppmärksammas genom att serber uppmuntras att flagga och armén visar upp vapen och stridsfordon. Serbiska kan skrivas med både kyrilliska och latinska bokstäver. Allt fler tenderar att använda det latinska alfabetet som också används av flertalet icke-serber i regionen.

Mediestorm mot Twitterstämpel

19 augusti

Regeringsvänliga medier rasar över att Twitter stämplat flertalet dagstidningar och TV-bolag i Serbien, däribland publicservicebolaget RTS, som ”statligt anknutna medier”. Definitionen innebär att staten direkt eller indirekt utöver kontroll över det redaktionella innehållen och/eller över produktion och distribution. Kritiker har länge framhållit att president Aleksandar Vučić   kväver granskande journalistik och styr medieägandet till allierade. Själv säger Vučić  i en kommentar att Twitters stämpel är en ”komplimang” eftersom det är normalt för medier att samarbeta med regeringar. Han säger sig se fram mot att bli avstängd från Twitter och bli ”ännu en Trump i världen”, med syftning på den tidigare amerikanska presidenten Donald Trump. Under 2020 tog Twitter bort över 8 500 konton som samordnat hade postat runt 43 miljoner twittermeddelanden med kritik mot oppositionen och oberoende medier i Serbien.

17 augusti

Serberna erbjuds nu en tredje vaccinspruta mot covid-19 då smittspridningen ökat avsevärt. Den enda kravet är att det gått minst sex månader sedan den andra sprutan. Serbien var tidigt ute med vaccinering men när 40 procent av invånarna fått sina sprutor avtog takten rejält, på grund av utbredd vaccinskepsis. Som på andra håll sprider sig nu deltavarianten av viruset snabbt bland den ovaccinerade delen av befolkningen. Drygt 7 100 människor har avlidit i covid-19 i Serbien.

Snabbaste vaccinationstakten i Europa

5 februari

President Aleksandar Vučić meddelar att Serbien på två veckor har vaccinerat omkring en halv miljon av landets sju miljoner invånare mot covid-19. Det gör Serbien till det land på den europeiska kontinenten som kommit längst med sitt vaccinationsprogram, något som enligt Vučić beror på en offensiv strategi för upphandling. Serbien har bland annat slutit ett uppmärksammat avtal med Kina om en storleverans från företaget Sinopharm, och har även köpt vaccin från Ryssland. Sammanlagt används tre olika vaccin i landet och serberna tillåts själva välja vilket de vill ha när de bokar sin vaccinationstid. Sedan coronapandemin bröt ut har drygt 4 100 serber dött av sjukdomen.

Patriark Irinej död i covid-19

20 november

Den serbisk-ortodoxa kyrkans ledare, patriark Irinej, avlider i sviterna av covid-19. Han uppges ha smittats en vecka tidigare då han i Montenegros huvudstad Podgorica lett en välbesökt begravningsceremoni för biskopen Amfilohije, även han död i covid-19. Vid ceremonin deltog flera tusen människor utan hänsyn till restriktionerna under coronapandemin, vilket ledde till hård kritik från myndigheterna i Montenegro. Även minneshögtiden i Belgrad efter patriark Irinejs död samlade tusentals deltagare på en liten yta.

Ny regering svärs in

28 oktober

Fyra månader efter valet godkänner parlamentet den nya regeringen under fortsatt ledning av premiärminister Ana Brnabić. Ministersammansättningen leder till debatt i media där många hyllar den helt jämna könsfördelningen, medan kritiker hävdar att den bara är ett spel för gallerierna och fullständigt betydelselöst så länge den politiska makten är koncentrerad till president Aleksandar Vučić.

Toppmöte med Kosovo i USA

4 september

Ett amerikansklett toppmöte i Washington mellan president Aleksandar Vučić och Kosovos premiärminister Avdullah Hoti avslutas med ett löfte om uppmjukade relationer. Parterna undertecknar ett dokument som USA:s president Donald Trump kallar ”ett historiskt avtal”. De flesta utomstående bedömare är försiktigare och beskriver det som en avsiktsförklaring. Dokumentet innehåller bland annat åtgärder för att underlätta gränspassager mellan de båda länderna och ambitioner att dela på vatten- och energiresurser.

Anklagelser dominerar Kosovo-samtal

16 juli

Ledarna för Serbien och Kosovo träffas i Bryssel för att återuppta strandade förhandlingar om den framtida relationen mellan de båda länderna. Mötet har föregåtts av förhoppningar om uppmjukade relationer men omedelbart efter mötet anklagar Serbiens president Aleksandar Vučić och Kosovos premiärminister Avdullah Hoti varandra för bristande förhandlingsvilja och för att vägra lyssna på motparten.

Våldsamma protester mot presidenten

11 juli

Enligt polisen har drygt 70 personer gripits i samband med våldsamma demonstrationer som pågår runtom i landet sedan flera dagar. Över 100 demonstranter och poliser uppges ha skadats under sammandrabbningarna. Protesterna riktar sig mot hur president Aleksandar Vučić hanterat coronapandemin och anklagar presidenten för inkonsekventa beslut som handlar mer om politiska avväganden än hälsomässiga. Den utlösande faktorn var när Vučić tidigare i veckan återinförde utegångsförbudet efter två restriktionsfria månader under vilka regeringspartiet SNS vann ett kritiserat parlamentsval (se 21 juni 2020).

Samtal med Kosovo återupptas

10 juli

President Aleksandar Vučić deltar i ett videomöte med Kosovos premiärminister Avdullah Hoti, under ledning av Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Det är första gången på 18 månader som ledarna för Serbien och Kosovo pratar med varandra. Videosamtalet kommer att följas av ett personligt möte i Bryssel under den kommande veckan och ökar enligt EU-värdarna förhoppningen om uppmjukade relationer mellan de båda länderna.

Åtal sätter stopp för samtal med Kosovo

25 juni

Ett planerat möte i USA mellan ledare från Kosovo och Serbien ställs in efter att Kosovos president Hashim Thaҫi åtalats för krigsförbrytelser. Mötet, som skulle ha hållits i Vita huset i Washington, är bara ett av flera parallella medlingsförsök mellan Serbien och Kosovo. Såväl EU som Ryssland har också visat intresse för att bidra till en närmare relation mellan de båda historiska fienderna.

Regeringspartiet vinner bojkottat val

21 juni

Det högernationalistiska regeringspartiet SNS får närmare 61 procent av rösterna i parlamentsvalet. Men ett flertal oppositionspartier bojkottar valet i protest mot president Aleksandar Vučićs auktoritära styre och valdeltagandet hamnar på knappt 49 procent. Bara två andra partier kommer över 3-procentsspärren. Det är socialistpartiet SPS, som är regeringens samarbetspartner, och Serbiska patriotiska alliansen (Spas), ett nybildat högerparti. Vallistor som representerar etniska minoriteter undantas från 3-procentsregeln och några sådana får också plats i parlamentet. 

Undantagstillståndet och restriktioner upphävs

7 maj

Parlamentet röstar för att upphäva det undantagstillstånd som presidenten, talmannen och premiärministern utlyste den 15 mars. Begränsningarna i rörelsefriheten tas bort och flertalet affärsverksamheter tillåts öppna igen. Skolor och kulturinstitutioner förblir dock stängda. Valkampanjen ska återupptas men inga massmöten ska hållas under maj månad.

Val utlyst i juni

4 maj

President Aleksandar Vučić meddelar att val till parlamentet och lokala församlingar kommer att hållas den 21 juni. Valet skulle ursprungligen ha hållits den 26 april men sköts upp till följd av coronapandemin. Enligt Vučić kommer några valmöten sannolikt inte kunna äga rum förrän tidigast i början av juni.

Kosovo upphäver 100-procentiga tullar

1 april

Den övergångsregering som styr Kosovo efter en misstroendeomröstning där beslutar att slopa tullarna på 100 procent på varor från Serbien som funnits i ett och ett halvt år (se November 2018). Enligt Kosovos premiärminister Albin Kurti ska ”ömsesidighet” nu tillämpas istället så att samma sak gäller för varor åt båda håll över gränsen. Serbiens regering intar en skeptisk hållning till beskedet. EU välkomnar det medan USA tycker inte att det duger utan befarar att ”ömsesidigheten” kommer att skapa nya problem. USA har hållit inne 50 miljoner dollar i bistånd för att förmå Kosovo att upphäva tullarna.

Stödpaket mot coronakris

31 mars

Regeringen presenterar ett stödpaket värt 5,7 miljarder dollar för att lindra effekterna av den ekonomiska kris som coronapandemin har utlöst. Paketet innehåller uppskjutna skatter och avgifter, förmånliga lån, direktstöd till företag och ett kontantbidrag på motsvarande en fjärdedel av en genomsnittslön, till alla medborgare över 18 år.

Striktare utegångsförbud

28 mars

Reglerna för utegångsförbudet nattetid skärps så att strikt förbud gäller i 12 timmar under veckodagar och 14 timmar på helgerna. Undantag görs inte ens för hundägare, vilket får många att protestera och säga att det innebär djurplågeri att inte få rasta hunden.

Presidenten rasar mot EU, lovordar Kina

17 mars

President Aleksandar Vučić kritiserar EU som han säger har övergivit Serbien under coronakrisen genom att begränsa exporten av skyddsmaterial. Vučić lovordar istället ”våra kinesiska bröder” som han säger ”är de enda som kan hjälpa oss”. Kina har lovat att skicka experter till Serbien med anledning av pandemin. Presidenten har redan tidigare sagt att europeisk solidaritet inte existerar.

Valet skjuts upp, utegångsförbud införs

17 mars

Valet som skulle hållas den 26 april skjuts upp och strikta restriktioner i rörelsefriheten införs, inklusive ett utegångsförbud nattetid och ett förbud för äldre att gå ut alls. Åtgärderna syftar till att dämpa coronapandemins verkningar. Valkommissionen stoppar alla valaktiviteter tills vidare. Det val som nu senareläggs gäller på nationell, regional och lokal nivå. Utegångsförbudet gäller för alla som inte har särskilt tillstånd eller arbetar natt. Alla som är över 65 år gamla i tätorterna och över 70 på landsbygden förbuds att över huvud taget vistas utomhus. Militären tar över bevakningen av gränser, migrantcenter och sjukhus.

Nödläge på grund av coronaviruset

15 mars

Regeringen utlyser undantagstillstånd på grund av det nya coronaviruset som orsakar kaos runt om i världen. Skolor och andra offentliga platser stängs, och utlänningar förbjuds inresa i landet. Soldater skickas att vakta vid sjukhus där covid-19-patienter vårdas, och andra ”viktiga platser”. Alla över 65 uppmanas att hålla sig hemma.  President Aleksandar Vučić säger att åtgärderna syftar till att skydda de äldre.

Parlamentsval utlyst 26 april

4 mars

President Aleksandar Vučić tillkännager att parlamentsval ska hållas den 26 april. Provinsval i Vojvodina och kommunalval på de flesta håll genomförs samtidigt. Delar av oppositionen planerar att bojkotta valet med hänvisning till att spelplanen är riggad till förmån för Vučićs parti SNS.

Gränsavtal med EU

19 november

Regeringen och EU skriver under ett avtal som ger EU:s gräns- och kustbevakningsmyndighet Frontex rätt att arbeta i Serbien, som gränsar till fyra EU-länder. Serbien ligger längs den så kallade Balkanrutten för migranter från främst Afrika och Asien på väg mot Väst- och Nordeuropa. Under 2015 och 2016 beräknas fler än en miljon människor ha använt sig av Balkanrutten.

Handelsavtal med östblock

25 oktober

Serbien undertecknar ett avtal som innebär att landet ansluter sig till det ryskledda Eurasiatiska ekonomiska unionen (EEU). Det sker trots invändningar från EU, som till stor del är skeptiskt till Serbiens nära relationer till Ryssland. Ett EEU-medlemskap är inte förenligt med det medlemskap i EU som Serbien inledde förhandlingar om 2014. När och om Serbien småningom blir medlem av EU måste landet lämna EEU. Förutom Ryssland ingår Vitryssland, Armenien, Kazakstan och Kirgizistan i EEU. Serbien blir den första medlemsstaten som inte var en del av Sovjetunionen.

”Mini-Schengen” på Balkan

10 oktober

Serbien, Albanien och Nordmakedonien beslutar att bilda vad som kallas ett mini-Schengen, med EU:s passfria zon som modell. Avtalet undertecknas vid ett möte i Novi Sad av president Vučić samt premiärministrarna Edi Rama och Zoran Zaev från Albanien respektive Nordmakedonien. Från 2021 ska det gå att resa mellan länderna med bara ID-kort, och fri rörlighet ska uppnås även för varor, kapital och tjänster. Förhoppningar finns att de tre andra länderna på västra Balkan – Bosnien, Kosovo och Montenegro – också ska ansluta sig till avtalet.

Presidenten deltar i ”demografitoppmöte”

5 september

President Aleksandar Vučić deltar i ett högernationalistiskt toppmöte i Ungern med fokus vad som kallas familjepolitik – vilket här innebär motstånd mot invandring och uppmuntran för kristna par att skaffa fler barn. Värden, den ungerske premiärministern Viktor Orbán, har länge förespråkat ökat barnafödande bland ungrare, samtidigt som han kraftfullt motsätter sig invandring. Vučić säger att ökat barnafödande är en prioritet också i Serbien. Bland övriga deltagare finns Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš och den förre australiske premiärministern Tony Abbott.

Fortsatta demonstrationer mot regeringen

17 augusti

För 37:e lördagen i rad samlas demonstranter till nya protestmarscher mot regeringen under parollen ”1 av 5 miljoner” (se 2 februari 2019). De framför krav på fria och demokratiska val, formulerade i 42 punkter. Demonstrationerna under parollen har fortsatt varje lördag, om än i mindre omfattning än i början av året. Flera oppositionsledare har sagt att de tänker bojkotta parlamentsvalet våren 2020 om inte hela det sittande parlamentet avgår i förtid.

Kritiserade livstidsstraff införs

21 maj

Parlamentet godkänner en lagändring som innebär att livstidsstraff utan möjlighet till frigivning införs i brottsbalken. Beslutet om ändringen fattas trots kritik från Europarådet – lagen strider mot Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna, som slår fast att alla livstidsstraff måste kunna omvandlas vid någon tidpunkt. Enligt den nya lagen kan livstidsfångar få straffet omvandlat efter 27 år i fängelse, utom när det gäller våldtäkt följt av mord eller allvarliga brott mot barn eller gravida kvinnor. I de fallen medges ingen möjlighet att få straffet omvandlat. Hittills har maxstraffet i Serbien varit 40 års fängelse.

Samtal med Kosovo ska återupptas

29 april

Serbien och Kosovo enas om att de EU-ledda förhandlingarna ska återupptas – även om ett genombrott i dödläget mellan länderna uteblir – i samband med ett toppmöte i Berlin mellan EU och ledare för västra Balkan. Både Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel gör klart för president Vučić och hans motpart från Kosovo, Hashim Thaci, att konflikten mellan länderna måste lösas om de ska kunna komma vidare på vägen mot ett framtida EU-medlemskap. Läget är låst efter Kosovos beslut att införa 100-procentiga tullar på varor från Serbien, som en följd av serbiskt lobbyarbete för att hindra Kosovos medlemskap i Interpol (se November 2018).

Serbien lovar hjälp till Notre-Dame-restaurering

22 april

Regeringen utlovar en miljon euro till återuppbyggnaden av katedralen Notre-Dame i Paris, som brandskadades svårt under påskveckan. Gåvan ska bekräfta vänskapen med det franska folket, heter det. Två regeringstrogna serbiska tidningar har väckt uppmärksamhet efter branden genom att skriva att den utgjorde ”Guds straff” för att Kosovos flagga funnits i katedralen, i samband med högtidlighållandet av 100-årsminnet av första världskriget 2018.

Demonstration till stöd för presidenten

19 april

Tiotusentals demonstranter tågar i Belgrad till stöd för Aleksandar Vučić, i en styrkedemonstrationer efter månader av oppositionsprotester mot presidenten. Förutom från Serbien deltar demonstranter från Bosnien, Kosovo, Kroatien, Nordmakedonien och Montenegro. Enligt regeringstrogna medier samlar protesten över 100 000 människor.

Fängelsedomar för journalistmord

5 april

Fyra före detta underrättelseofficerare döms till långa fängelsestraff för mordet på journalisten Slavko Curuvija 1999. Curuvija var redaktör och ägare för två oberoende tidningar och en hård kritiker av den dåvarande presidenten Slobodan Milošević. Reportrar utan gränser kallar domslutet ”historiskt” då det är första gången i modern tid som någon fälls för mord på en journalist i Serbien. Klimatet har hårdnat på nytt, under 2018 utsattes sju journalister för fysiska attacker och närmare 100 mediearbetare utsattes för hot eller påtryckningar.

Presidentpalatset omringas

17 mars

Tusentals demonstranter omringar och spärrar i praktiken av presidentpalatset i Belgrad under flera timmar. Det är ett led i en upptrappning av protesterna mot president Aleksandar Vučić som anklagas för auktoritärt styre och för att tysta medierna. Kvällen innan har tiotals personer trängt in i det statliga TV-bolaget RTS lokaler. Demonstranterna anklagar RTS för att gå i regeringspartiets ledband. Bland dem som deltar i stormningen finns den förre borgmästaren i Belgrad Dragan Đilas och Boško Obradović som är ledare för högerpartiet Dveri.

Protesterna går in på fjärde månaden

9 mars

För 14:e lördagen i rad samlas demonstranter för att protestera mot premiärminister Aleksandar Vučić. I Belgrad deltar över 10 000 personer och demonstrationer genomförs också på över 20 andra platser i landet.

Oppositionen inleder bojkott

11 februari

Oppositionsalliansen Allians för Serbien (SZS) inleder en bojkott av arbetet i både det nationella parlamentet och flera lokala församlingar, som ett led i de pågående protesterna mot president Aleksandar Vučić. Alliansen skriver att bojkotten kommer att pågå till dess att han tillmötesgår demonstranternas krav om ”fria och rättivsa val”. Alliansen skriver också att man inte vill ge legitimitet åt en ”totalitär regim” som kväver all opposition och betraktar politiska rivaler som statsfiender.

Fortsatta protester mot presidenten

2 februari

Tiotusentals människor samlas återigen, nu för nionde lördagen i rad, i Belgrad och en lång rad andra orter för att protestera mot president Aleksandar Vučić. Demonstranterna använder parollen "1 av 5 miljoner", sedan Vučić avfärdat protesterna och sagt att han inte skulle ge efter för kraven ”om ni så vore 5 miljoner”. Protesterna hålls utan något tydlig politisk profil annat än motståndet mot regeringen, och organisatörerna tar avstånd från formellt stöd av oppositionsblocket Allians för Serbien. De kräver fria medier och fria val.

Veckoprotester mot presidenten

19 januari

För sjunde lördagen i rad arrangerar oppositionen protestmarscher mot president Aleksandar Vučićs styre. Tiotusentals människor rapporteras ha deltagit i marscherna i Belgrad och andra städer. Demonstrationerna inleddes den 8 december i protest mot att ledaren för ett litet vänsterparti, Borko Stefanović, blivit attackerad och slagen inför ett politiskt möte den 23 november. Paraplyorganisationen Allians för Serbien, som omfattar partier från hela den politiska skalan, anklagar det regerande SNS för att ha legat bakom attacken vilket myndigheterna förnekar. Vučić anklagas av oppositionen och frivilligorganisationer för att styra enväldigt och för att ha tagit total kontroll över medierna.

Rysslands president på statsbesök

17 januari

Tiotusentals serber deltar i en parad när Rysslands president Vladimir Putin besöker landet. Många av dem har bussats in från andra delar av landet för att delta i hyllandet av Putin och hans serbiske kollega Aleksandar Vučić. Putin utlovar stöd och samarbete på en rad områden och anklagar USA för att ”destabilisera” regionen.

Kosovo inför 100-procentiga tullar

21 november

Kosovo inför tullavgifter på 100 procent på import från Serbien (och Bosnien), varpå Serbien varnar för ett totalstopp för handeln över gränsen och EU kräver att beslutet genast dras tillbaka. Men Kosovo hotar med fler åtgärder. Det sedan tidigare spända läget förvärrades redan den 6 november när Kosovo införde 10-procentiga tullar mot Serbien och Bosnien, för att de drev en ”aggressiv kampanj” mot Kosovo. Enligt Prishtina ligger Belgrad bakom det faktum att flera mindre stater har dragit tillbaka sitt erkännande av Kosovo som självständig stat. Serbiens president Aleksandar Vučić har efter den första höjningen anklagat Kosovo för att underminera stabiliteten i regionen. Beslutet om att höja tullarna till 100 procent kommer dagen efter det att den internationella polisorganisationen Interpol för tredje gången röstat nej till att låta Kosovo bli medlem. Kosovo har satsat stora pengar på en kampanj för att få stöd för medlemskap, medan Serbien har kampanjat för ett nej.

Samarbete kring försvunna krigsoffer

6 november

Serbien är ett av fem länder som undertecknar en överenskommelse om att samarbeta för att identifiera offer för 1990-talens krig i det forna Jugoslavien. Runt 12 000 av de 40 000 som rapporterats saknade efter krigen har fortfarande inte hittats enligt Internationella kommissionen för saknade personer (ICMP), en ideell organisation som bidrar i identifieringsarbetet med DNA-prover och informationsutbyte. ICMP:s chef kallar överenskommelsen en investering i fred och stabilitet och konstaterar att den är särskilt viktigt i den rådande eran av ”populism och nationalism”. Förutom Serbien ingår Bosnien, Kosovo, Kroatien och Montenegro i överenskommelsen.

EU skeptiskt till landbyte

31 augusti

Flera av EU:s utrikesministrar varnar Serbien och Kosovo för att gå vidare med ett förslag om att byta mark med varandra, som ett led i försöken att normalisera relationerna. Enligt förslaget som presenterades av president Aleksandar Vučić i juli skulle albanskdominerade delar av södra Serbien bytas mot delar av det serbdominerade norra Kosovo. Vučićs kosovanske motpart Hashim Thaçi framstod först som positiv till idén, men har sedan delvis backat. Från EU-håll befarar man att åtgärden skulle riva upp sår och riskera att orsaka en dominoeffekt av krav och motkrav om ändrade gränser i den etniskt laddade regionen.

Kroatiens försvarsminister portad

26 april

Regeringen förklarar att Kroatiens försvarsminister Damir Krstičević inte är välkommen i Serbien – som svar på att den serbiske försvarsministern Aleksandar Vulin i förra veckan nekades inresa i grannlandet. Zagrebs agerande var en reaktion på Vojislav Šešeljs agerande den 18 april.

Nationalistutbrott avbryter kroatiskt besök

18 april

En delegation från Kroatien avbryter ett officiellt besök i Serbien i förtid sedan den serbiske ultranationalisten Vojislav Šešelj farit ut i smädelser och trampat på en kroatisk flagga utanför parlamentsbyggnaden i Belgrad. Delegationen var på ett tvådagarsbesök för att stärka de sköra relationerna mellan de bägge länderna. Kroaterna säger i ett uttalande att besöket inletts bra men att det blev omöjligt att stanna på grund av Šešeljs agerande. Serbiens premiärminister Ana Brnabić och talmannen Maja Gojković fördömer också Šešeljs utbrott som kommer bara en vecka efter det att han dömts för krigsförbrytelser. Šešelj är parlamentsledamot för Radikala partiet.

FN: ”Šešelj skyldig till krigsbrott”

11 april

FN-domstol slår fast att den serbiske nationalistledaren Vojislav  Šešelj gjorde sig skyldig till krigsförbrytelser under 1990-talets konflikter, och ändrar därmed den friande domen i lägre instans (se 31 mars 2016). Överinstansen dömer Šešelj för brott mot mänskligheten till tio års fängelse – men han behöver inte avtjäna någon ytterligare tid i förvar eftersom han tidigare suttit elva år i häkte.

Statsbesök i Kroatien

12 februari

President Aleksandar Vučić besöker sin kroatiska motpart Kolinda Grabar Kitarovič i Zagreb vid inledningen av ett två dagar långt toppmöte. Besöket hade planerats under hösten men fick skjutas upp på grund av osämjan mellan länderna (se 4 oktober 2017). Det är första gången sedan 2013 statscheferna i de båda länderna träffas. Bland tvistefrågor finns oenighet om gränsdragningen längs Donau. Presidenterna enas nu om att lösa tvisten inom två år eller annars begära internationell skiljedom. Gränsfrågan är en fråga som måste lösas om Serbien ska kunna gå vidare mot ett framtida EU-medlemskap.

Förhandlingar med EU breddas

11 december

I Serbiens förhandlingar om medlemskap med EU öppnas i Bryssel två nya kapitel: Kapitel 6, som handlar om företagslagstiftning och kapitel 30, som handlar om ekonomiska relationer med andra länder. Enligt landets minister för EU-integration, Jadranka Joksimović, kommer detta att skapa nya jobb för serberna, stimulera den serbiska ekonomin, öka säkerheten inom näringslivet och skynda på nya investeringar. Ytterligare tre kapitel skulle ha öppnats – kapitel 9 gällande finansiella tjänster, kapitel 13 om fiske och kapitel 33 rörande finansiella och budgetförordningar men dessa får vänta något. Sverige hör till fem EU-medlemmar som menar att Serbien först måste öka reformtakten på rättsområdet och åtgärda korruptionen. 

Pensionärsprotester

26 oktober

Hundratals pensionärer går ut i en protestmarsch i Belgrad med krav på höjda pensioner. För att få ett lån från IMF hade regeringen sänkt pensionerna med 5-15 procent 2014, vilket gjorde att många pensionärer kom att leva under fattigdomsgränsen. Regeringen har utlovat en höjning med 5 procent 2018 men enligt pensionärerna räcker det inte. Genomsnittspensionen i Serbien ligger idag på cirka 190 euro i månaden. Runt 13 procent av Serbiens BNP går dock redan nu till pensioner.

Turkiskt statsbesök

10 oktober

Under ett stort säkerhetspådrag inleder Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan ett två dagar långt statsbesök i Serbien och hos sin serbiske kollega Aleksandar Vučić. Framför allt avhandlas ett ekonomiskt samarbete och ökat handelsutbyte mellan länderna.

Nytt diplomatiskt gräl med Kroatien

4 oktober

Ett toppmöte planerat att hållas i Zagreb i oktober-november mellan Kroatiens och Serbiens presidenter, Kolinda Grabar Kitarović och Aleksandar Vučić, skjuts upp på obestämd tid. Anledningen är den staty av majoren i dåvarande jugoslaviska folkarmén, Milan Tepić, som avtäcktes den 29 september i Belgrad. Hellre än att överlämna sig till kroatiska trupper under kriget 1991, lät Tepić spränga en jugoslavisk vapendepot i staden Bjelovar i Kroatien i luften, varvid han själv och 12 andra soldater omkom och många civila liv hotades. Det kroatiska utrikesministeriet reagerade med en upprörd not, där man anklagade Serbien för att landet ”fortfarande inte är redo att göra upp med sin roll i Jugoslaviens blodiga sammanbrott”; den serbiske utrikesministern Ivica Dačić svarade med att kalla detta för ”anti-serbisk hysteri”.

Katalonsk folkomröstning väcker frågor

2 oktober

Efter Kataloniens folkomröstning om självständighet, vilken EU motsätter sig, frågar sig den serbiske presidenten Aleksandar Vučić vid en pressträff varför EU inte på samma sätt motsatt sig Kosovos självständighet. Sedan en representant för EU förklarat att det inte går att jämställa Katalonien och Kosovo (en viktig skillnad skulle vara att Spanien är EU-medlem, Serbien ännu inte) kallar Vučić regeringen till ett särskilt möte för att diskutera frågan, som också kommer att tas upp av premiärminister Ana Brnabić då hon besöker Bryssel den 10 oktober.  

Lugn prideparad

17 september

I Belgrad genomförs årets prideparad utan incidenter. Premiärminister Ana Brnabić, som är öppet lesbisk, deltar tillsammans med flera andra ministrar men i övrigt kommer färre än väntat. En del menar att paraden inte i första hand vände sig till hbtq-folket utan mest var till för att visa omvärlden hur öppet och tillåtande Serbien har blivit. Se även September 2014.

Rättsavtal mellan Serbien och Kosovo

31 augusti

Då presidenterna från Serbien respektive Kosovo, Aleksandar Vučić och Hashim Thaҫi, återupptog de EU-ledda förhandlingarna om normalisering mellan länderna i Bryssel, kom man överens om ett rättsavtal dem emellan som ska vara helt genomfört den 17 oktober 2017. Det innebär att alla domare, åklagare och annan juridisk personal i Kosovo, också de i det serbdominerade norra Kosovo, kommer att integreras i Kosovos rättssystem.

Torkan påverkar skördarna

14 augusti

En serbisk jordbruksexpert säger i en intervju med nyhetsbyrån Beta att den svåra torkan gör att skördarna 2017 blir 20 procent mindre jämfört med ett genomsnittsår, vilket innebär en förlust på mer än en miljard US dollar för de serbiska bönderna. Jämfört med 2016 års goda skördar är minskningen hela 30 procent. 

Ikea öppnar i Belgrad

10 augusti

I Belgrad inviger president Aleksandar Vučić det första Ikea-varuhuset i Serbien. Ytterligare två planeras, ännu ett i Belgrad och ett i Niš.  Drygt 70 miljoner euro har investerats i det nya varuhuset, som ger jobb åt 400 personer.  Farhågor om att öppnandet gör att serbiska möbeltillverkare får sälja mindre bemöter presidenten med att serbiska företag i stället kan komma att bli stora leverantörer till Ikea, också internationellt.

Dačić om Kosovos framtid

31 juli

Efter president Vučićs utspel om Kosovo hävdar utrikesminister Ivica Dačić, också han i en debattartikel i tidningen Blic, att det aldrig kan bli tal om att erkänna dagens Kosovo som en självständig stat. Däremot kan han tänka sig ett ”utbyte av territorium”. Han går inte närmare in på vilka områden han avser men tidigare har förslag lagts fram om att låta Serbien behålla norra Kosovo kring staden Mitrovica (där många serber bor) och i stället låta Kosovo ta hand om Preševodalen i södra Serbien, ibland kallat ”östra Kosovo” (med stor muslimsk befolkning).

Vučić om Kosovos framtid

24 juli

I en debattartikel i tidningen Blic föreslår president Aleksandar Vučić en bred, folklig diskussion i Serbien om relationerna till Kosovo i syfte att en gång för alla nå en för båda parter godtagbar lösning. Han påpekar att han inte har något färdigt förslag utan bara vill få igång en bred debatt men säger också att både serber och albaner måste vara beredda att förlora något för att nå en hållbar och fredlig uppgörelse. Kosovos president, Hashim Thaҫi, välkomnar Vučićs utspel som av vissa uppfattas som att han vill bana väg för ett serbiskt erkännande av Kosovo, något som Vučić dock förnekar.

Hälften stödjer EU-medlemskap

24 juli

I en opinionsmätning säger 49 procent av serberna att de idag skulle rösta ja till medlemskap i EU medan 27 procent skulle motsätta sig det. Resten är osäkra eller skulle inte rösta alls.

Ny regering godkänd

29 juni

Med 157 röster för och 55 emot godkänner det serbiska parlamentet premiärminister Ana Brnabićs nya regering. Mest kontroversiell är utnämningen av den rysslandsvänlige och Natofientlige tidigare arbetsmarknadsministern Aleksandar Vulin till ny försvarsminister.

Ana Brnabić föreslås bli ny premiärminister

15 juni

Den nyvalde presidenten, Aleksandar Vučić, föreslår Ana Brnabić som ny premiärminister. Den partipolitiskt obundna Brnabić, som skulle bli den första kvinnliga och därtill öppet lesbiska premiärministern i Serbien, har en examen i marknadsföring från brittiska Hull University och har lång erfarenhet av arbete i och med internationella organisationer. Sedan 2016 var hon minister med ansvar för den statliga och lokala förvaltningen.   

Vučić svärs in som president

31 maj

Aleksandar Vučić svär eden som ny serbisk president efter Tomislav Nikolić inför den serbiska nationalförsamlingen. Dagen innan har han avgått som premiärminister och förste vice premiärministern och utrikesministern Ivica Dačić tar tills vidare över den posten. I huvudstaden Belgrad demonstrerar efter ceremonin både anhängare och motståndare till den nye presidenten.

Vučić vinner presidentvalet

2 april

Premiärminister Aleksandar Vučić vinner presidentvalet redan i första omgången den 2 april. Han får 55 procent av rösterna, nästan 40 procent mer än valets tvåa, den tidigare ombudsmannen Saša Janković. Valresultatet leder till omfattande demonstrationer och krav på en andra valomgång, då många menar att Vučić vunnit bland annat tack vare att han haft medierna med sig.

Nästan hälften av serberna för EU-medlemskap

7 februari

En undersökning gjord av den serbiska regeringens byrå för Europaintegration visar att 47 procent är för ett serbiskt EU-medlemskap medan 29 procent är emot ett sådant. Däremot vill hela 64 procent att Serbien hursomhelst fortsätter de reformer som krävs för att få bli EU-medlem, eftersom dessa gynnar serberna och Serbien. 

Krigsförbrytarrättegång

7 februari

I Belgrad inleds en rättegång mot åtta bosnienserbiska män, anklagade för att 1995 ha mördat mer än 1 300 bosniaker i Srebrenica genom att fösa in dem i en lada utanför staden och sedan skjuta ihjäl dem; de ska också ha kastat in handgranater i ladan. Rättegången är den första i sitt slag i Serbien och ingår i kraven från EU på Serbien att ställa misstänkta krigsförbrytare inför rätta. 

Ros, men mest ris, från EU

10 januari

I en rapport om framstegen i reformerna på vägen mot EU-medlemskap uppmanar EU-parlamentet Serbien att skapa bättre relationer med grannländerna, särskilt Kosovo och Bosnien-Hercegovina, och att följa EU:s politik gentemot Ryssland. Parlamentet oroas också över att man inte lägger tillräckligt krut på att bekämpa korruption och organiserad brottslighet, eller på att säkerställa självständighet för rättsväsendet och pressfriheten. Serbien fick dock beröm för sina ekonomiska framsteg och för det sätt man skött flyktingkrisen på. 

Ryska vapen köps

21 december

Vid ett besök i Moskva undertecknar premiärminister Aleksandar Vučić och den ryske försvarsministern ett avtal om vapenleveranser från Ryssland. Bland annat ska Serbien få sex MIG-29 stridsflygplan samt annan militär utrustning. Oppositionen menar att planen är ålderdomliga och kräver upprustning, men regeringen hävdar att uppgörelsen blir billig och att serbiska piloter är vana vid de ryska planen. 

Låglöneprotest

27 november

För att uppmärksamma de låga lönerna för yngre officerare och soldater genomför Serbiens militära fackförbund en gatudemonstration i Belgrad, den första i sitt slag. Enligt förbundet tjänar mer än tre fjärdedelar av de anställda inom armén mindre än medellönen på runt 420 euro. 

Vapengömma nära premiärministerns bostad

29 oktober

Inrikesministern meddelar att premiärminister Aleksandar Vučić förts i säkerhet sedan man upptäckt en stor vapengömma (handgranater, bazookas och stora mängder ammunition till maskin- och prickskyttegevär) i skogen i närheten av hans hem. 

Samövning med Republika Srpska

28 augusti

Omkring 200 poliser ur specialstyrkor från Serbien och Republika srpska håller en gemensam anti-terroristövning på den serbiska sidan av gränsfloden Drina, mittemot den bosniska staden Zvornik. I övningen deltar inga poliser eller säkerhetspersonal från den bosniakisk-kroatiska Federationen eller från allstatlig nivå, vilket bidrar till att öka oron över sammanhållningen i Bosnien-Hercegovina. 

Fortsatt spänt mellan Serbien och Kroatien

25 augusti

Premiärminister Aleksandar Vučić tackar i sista stund nej till att delta i ett ministermöte i Dubrovnik (Dubrovnik Business Forum) trots att många menar att det hade varit ett bra tillfälle att försöka lösa upp knutarna mellan grannländerna. Då Vučić några dagar senare bjuder in den diplomatiska kåren och cheferna för utländska missioner och institutioner i Serbien till samtal om det säkerhetspolitiska läget på Balkan finns inte den kroatiska ambassadören med. 

Serbiska militärövningar

22 augusti

Det serbiska försvarsministeriet meddelar att serbiska trupper kommer att delta i en multinationell militärövning inom ramen för Nato kallad "Combined Resolve VII". Övningen, som hålls i Tyskland 27 augusti till 15 september, organiseras av USA. I september och oktober kommer Serbien också att vara värd för ryska trupper i två gemensamma övningar: "Slaviskt broderskap 2016" och "BARS 2016". 

Serbisk-kroatisk oenighet

15 augusti

Den kroatiske inrikesministern Vlaho Orepić späder på de försämrade relationerna mellan Kroatien och Serbien genom att hävda att det förmodligen inte finns tillräckligt många etniska serber i den östkroatiska staden Vukovar för att dessa kan kräva tvåspråkiga skyltar och rätt att använda serbiska vid offentliga institutioner osv, något som leder till skarpa reaktioner i Belgrad. Enligt lagen har orter med en viss minoritet på över 30 procent skyldighet att låta denna använda sitt språk som officiellt språk. Enligt den senaste folkräkningen (2011) finns 34 procent serber i Vukovar. 

Ny regering klar

9 augusti

Tre och en halv månad efter nyvalet den 24 april presenterar premiärminister Aleksandar Vučić till sist sitt förslag till ny regering för parlamentet. Många ministrar byts ut men SPS-ledaren Ivica Dačić föreslås behålla posterna som förste vice premiärminister och utrikesminister. 

Bilfabrik stängs

21 juli

Den legendariska bilfabriken Zastava i staden Kragujevac stänger för gott. 

Guantánamofångar till Serbien

19 juli

I ett försök att balansera sin politik mellan väst och Ryssland går Serbien med på att ta emot två fångar, från Jemen respektive Tadzjikistan, vilka ska släppas från Guantánamobasen på Kuba. Meningen är att de båda ska integreras i det serbiska samhället. Beslutet sker i samband med ett besök av den biträdande amerikanska utrikesministern Victoria Nuland i Belgrad. 

Ökad gränskontroll

17 juli

Serbien beslutar upprätta en gemensam polis- och arméstyrka som ska patrullera gränsen mot Bulgarien och Makedonien med uppgift att stoppa illegala migranter från att ta sig in i landet. Ungerns beslut i början av juli att förstärka gränsbevakningen mot Serbien och sända tillbaka migranter, de flesta från Pakistan och Afghanistan, har medfört att omkring 3 000 flyktingar som vill till EU sitter fast i Serbien. 

Protesterande journalister sparkas

30 juni

Fem journalister som skrivit under en protest mot avskedanden på den statliga radion och TV:n i Vojvodina i maj blir själva avskedade. 

Minskat antal offentliganställda

22 juni

Sedan Internationella valutafonden, IMF, avslutat sin fjärde översyn av sitt avtal med Serbien förklarar regeringen att ytterligare 7 000 offentliganställda ska bort under 2016.

Avtal med Kroatien

20 juni

Efter att först ha träffats på en gränsbro mellan Kroatien och Serbien fortsätter den kroatiska presidenten Kolinda Grabar Kitarović och den serbiske premiärministern Aleksandar Vučić till staden Subotica i norra Serbien där de skriver under ett sexpunktsavtal om bättre relationer mellan länderna. Detta har varit ganska skakigt på senare år, inte minst sedan Kroatien, som medlem i EU, satt krokben för Serbien att i sina medlemskapsförhandlingar med EU öppna kapitel 23, som bland annat rör behandlingen av minoriteter och samarbete med krigsförbrytartribunalen i Haag. I avtalet förklarar de båda ledarna att man vill lägga all oenighet bakom sig och i och med avtalet kan nu Serbien fortsätta sina förhandlingar med EU. 

Kinesiskt statsbesök

17 juni

Den kinesiske presidenten Xi Jinping inleder ett tredagarsbesök i Serbien. Under besöket undertecknas sammanlagt 22 olika samarbetsavtal inom bland annat byggverksamhet och infrastruktur, telekommunikationer, handel, försvar och medier. 

Vučić besöker Putin

26 maj

Premiärminister Aleksandar Vučić gör ett oannonserat besök i Moskva. Det väcker starka känslor då den ryske presidenten Vladimir Putin vid ett möte dem emellan låter förstå att han gärna ser att den nya serbiska regeringen kommer att innehålla ett större antal ryskvänliga (såsom bland annat SPS-ledaren Ivica Dačić) än västvänliga ministrar. 

Demonstrationer mot byggprojektet i Belgrad

26 maj

I protest mot det planerade byggprojektet vid floden Sava i Belgrad (se 25 april 2016) marscherar runt 9 000 människor till stadshuset. Det är en av flera demonstrationer mot det regeringsstödda projektet som organiseras av gruppen Låt oss inte dränka Belgrad.

Demonstrationer i Vojvodina

23 maj

I Novi Sad hålls en protestdemonstration mot att flera journalister vid den statliga radion och TV:n i Vojvodina avskedats några veckor efter att det styrande partiet SNS efter valet i april tar över makten i provinsparlamentet i Vojvodina. Journalistförbunden anser att avskedandena är politiska, vilket premiärminister Aleksandar Vučić förnekar. 

Nattliga husrivningar i Belgrad

25 april

På valnatten sätter maskerade män utan förvarning igång att riva bostäder och kontorsbyggnader i Savamala, en nedsliten del av huvudstaden invid floden Sava där ett kontroversiellt nytt kommersiellt centrum och lyxbostäder planeras tillsammans med ett konsortium från Förenade arabemiraten, som satsar tre miljarder dollar i projektet. Invånare ringer polisen, som inte dyker upp. 

Vučić sitter kvar efter valseger

24 april

Serbiska framstegspartiet (SNS) står som väntat som segrare med drygt 48 procent av rösterna (131 av 250 platser i parlamentet och därmed egen majoritet), medan en lista under hittillsvarande koalitionspartnern Serbiens socialistiska parti (SPS) får närmare 11 procent (29 platser). Den nyligen frikände Vojislav Šešeljs parti SRS kommer på tredje plats med drygt åtta procent av rösterna (22 platser). Också en koalition ledd av Demokratiska partiet (DS) klarar femprocentsspärren (drygt sex procent och 16 platser), liksom den pro-europeiska, liberala oppositionsrörelsen Nu räcker det (Dosta je bilo; drygt sex procent och 16 platser), samt en koalition mellan de pro-europeiska SDS/LDP/LSV under förre serbiske presidenten Boris Tadić (drygt fem procent, 13 platser); lika många procent och platser får den pro-ryska, högernationalistiska koalitionen mellan Serbiens demokratiska parti (DSS) och Dveri. Dessutom får fyra partier som representerar olika minoriteter platser i parlamentet. Valdeltagandet ligger på drygt 56 procent. Samtidigt med parlamentsvalet hålls lokalval och val till provinsparlamentet i Vojvodina där det hittills styrande DS får lämna över makten till SNS. Också i Kosovo, där serberna fick rösta, vann SNS med cirka 2/3 av de avlagda rösterna. 

Kinesiskt företag köper serbiskt stålverk

15 april

HBIS, den största ståltillverkaren i Kina och världens tredje största, köper det serbiska stålverket Železara Smederevo, för 46 miljoner euro. Kineserna tänker investera 300 miljoner euro i stålverket, vilket innebär att alla drygt 5 000 anställda får behålla sina jobb. Stålverket såldes 2003 till U.S. Steel för 23 miljoner dollar men köptes tillbaka av Serbien 2012 för en dollar (se också Ekonomi). 

Nationalistledare frikänd av FN-tribunal

31 mars

FN:s krigsförbrytartribunal i Haag frikänner den serbnationalistiske politikern Vojislav Šešelj på alla nio åtalspunkter, däribland krigsbrott och brott mot mänskligheten under krigen i Jugoslavien på 1990-talet. Enligt domstolen är bevisen från åklagaren otillräckliga. Šešelj, som är ledare för det högerpopulistiska Radikala partiet, har hela tiden förklarat sig oskyldig till anklagelserna, som också innefattade försök att skapa ett Storserbien på andra folkgruppers bekostnad. Han begav sig 2003 frivilligt till Haag men tilläts resa till Serbien i slutet av 2014 för cancerbehandling. 

Kungligt besök

16 mars

Den brittiske tronföljaren Charles och hans hustru Camilla kommer till Serbien som del i en officiell rundresa på Balkan. Avsikten med besöket är att främja fred och försoning i regionen. 

Balkanrutten stängs

9 mars

Sedan EU och Turkiet nått ett förslag till överenskommelse i flyktingfrågan och Slovenien stängt sina gränser för alla utom dem som har giltiga resedokument, söker internationellt skydd eller har humanitära skäl, följer Serbien efter tillsammans med Kroatien och Makedonien. Det innebär att den så kallade Balkanrutten för migranter stängs, och tusentals människor på flykt riskerar att fastna i Grekland eller tvingas söka alternativa, farligare vägar in i Europa. 

Ingen oppositionsallians

1 februari

Det tidigare regeringspartiet DS meddelar att försök att bilda en valallians med det liberaldemokratiska LDP och socialdemokratiska SDS, båda utbrytare ur DS, har misslyckats. Opinionsmätningar inför valet, som väntas hållas i slutet av april, pekar på en ny seger för det regerande SNS. 

Kosovosamtal fortsätter

28 januari

I Bryssel återupptas de EU-ledda överläggningarna mellan Serbien och Kosovo om en normalisering av relationerna. Förutom en uppföljning av redan gjorda överenskommelser ägnas mycket tid åt att diskutera hur beslutet om självstyre för de serbdominerade kommunerna i norra Kosovo ska genomföras. Dessutom kommer man överens om att inleda diskussioner om direkta tåg- och flygförbindelser mellan Serbien och Kosovo. Samtalen, där länderna företräds av sina premiärministrar, Serbiens Aleksandar Vučić och Kosovos Isa Mustafa, leds av EU:s utrikeschef Federica Mogherini och förs i god anda. 

Nyval väntas

17 januari

Premiärminister Vučić meddelar att nyval kommer att hållas och hänvisar till att landet behöver få fyra år av stabilitet för att förbereda sig för EU-medlemskap. 

Antikorruptionsinsats

26 december

I en omfattande antikorruptionsinsats grips under julhelgen 79 personer, däribland en tidigare minister, två biträdande ministrar, företagare och affärsmän. Till de gripna hör också chefen för den serbiska antikorruptionsmyndigheten mellan 2009 och 2012, människorättsadvokaten Zorana Marković. Anklagelserna gäller förutom korruption också pengatvätt och missbruk av offentlig tjänst med mera. Deras verksamhet ska ha kostat den serbiska staten mer än 100 miljoner euro. 

EU-förhandlingar inleds

14 december

De första kapitlen i Serbiens medlemsförhandlingar med EU inleds i Bryssel. Det är kapitel 35, som gäller normaliserade relationer med Kosovo, och 32, som rör finansiell kontroll. Näst i tur står kapitel 23 och 24, som gäller rättsväsendet och grundläggande fri- och rättigheter; de väntas kunna öppnas i början av 2016. I sin årliga rapport om Serbien sade EU-kommissionen förra månaden att landet gjort stora framsteg i sin reformverksamhet på väg mot EU-medlemskap men att mer måste göras på områden som kampen mot korruption, rättsväsendets självständighet liksom press- och yttrandefriheten. 

Försvarsministern avskedas

7 december

Försvarsminister Bratislav Gašić avskedas av premiärminister Aleksandar Vučić efter sexistiska kommentarer till en kvinnlig journalist. Gašić har tidigare varit illa ute efter en rad klumpiga uttalanden och tveksamma handlingar. 

Skärpta migrantregler

18 november

Aleksandar Vulin, arbetsmarknadsminister och ansvarig för flyktingfrågor, meddelar att Serbien nu endast kommer att släppa in människor som kommer från "krigszoner", det vill säga Syrien, Irak och Afghanistan. Migranter från Asien och Afrika som framför allt är ekonomiska flyktingar, kommer att avvisas. Det sker för att dessa inte ska "fastna" i Serbien, då också Slovenien och Kroatien vägrar ta emot dem. 

Regionalt toppmöte om flyktingkrisen

24 oktober

Aleksandar Vučić och hans bulgariska och rumänska premiärministerkollegor förklarar efter ett möte i Bulgarien att de tänker stänga sina länders gränser för flyktingar om andra EU-länder slutar ta emot dessa. De tre länderna "vägrar att bli en buffert mellan Turkiet och övriga Europa". Sedan mitten av september har närmare 250 000 flyktingar passerat genom länderna på Balkan.

Världsbankslån till nya jobb

7 oktober

Under sitt gemensamma årsmöte med Internationella valutafonden (IMF) ger Världsbanken ett lån på 89,5 miljoner euro till Serbien. Pengarna ska gå till projekt för att skapa nya jobb i Serbien och öka landets konkurrenskraft.

Utbildningsresultat från Kosovo erkänns

30 september

Serbien och Kosovo kommer överens om att erkänna examina från varandras gymnasieskolor, universitet och högskolor. 

Flyktingkris orsakar kaos

23 september

Flyktingkrisen genom Europa har skärpts under månaden, inte minst sedan Ungern stängt sin gräns och flyktingar på väg norrut därmed riskerar att ”fastna” i Serbien. Snart försöker många istället fortsätta vidare via Kroatien och Slovenien. Kroatien stänger snart alla gränsövergångar utom en. EU beslutar att Serbien, tillsammans med Makedonien, ska få 17 miljoner euro till flyktingmottagande. 

Oförändrad minimilön

14 september

Den serbiska regeringen beslutar att minimilönen för det kommande året ska ligga kvar på 131 serbiska dinarer (cirka en euro) i timmen, detta sedan representanter för fackförbunden och arbetsgivarna misslyckats med att komma överens. Facket hade krävt en höjning till 143,5 dinarer men regeringen gick på arbetsgivarnas krav på en oförändrad minimilön. 

Överenskommelse om läroböcker

Serbien och Kosovo ingår en överenskommelse om att Serbien ska få förse serbiska elever i Kosovo med serbiska läroböcker, medan albanskspråkiga elever i södra Serbien ska kunna få läroböcker på albanska från Kosovo.

Toppmöte i Wien om flyktingkrisen

27 augusti

Serbien hör till de länder på västra Balkan som deltar i ett EU-toppmöte i Wien om flyktingkrisen. EU utlovar 1,7 miljarder kronor i akut stöd till Makedonien och Serbien men länderna vill också se en gemensam EU-politik, där alla EU-länder delar på ansvaret för flyktingarna, något som inte finns för närvarande och verkar svår att åstadkomma. Man räknar med att omkring 3 000 flyktingar kommer över gränsen till Makedonien varje dag för att sedan fortsätta genom Serbien på sin väg till EU och Schengenområdet - först Ungern, men de flesta fortsätter till länder som Österrike, Tyskland, Nederländerna och Sverige. Den 5 september beräknas hela det taggtrådsstängsel Ungern håller på att uppföra längs gränsen mot Serbien stå färdigt, men hittills har många flyktingar lyckats ta sig förbi det stängsel som redan finns. Från årsskiftet har 90 000 flyktingar passerat genom Serbien. 

Fyra viktiga avtal mellan Serbien och Kosovo

25 augusti

I de EU-ledda samtalen i Bryssel mellan Serbien och Kosovo sluts avtal på fyra viktiga områden: telekommunikationer, energi och användandet av bron över floden Ibar i den delade staden Mitrovica. Allra viktigast för serbisk del är dock upprättandet av en sammanslutning av tio serbiskdominerade kommuner i norr (Zajednica srpskih opština, ZSO), som får ett långtgående självstyre inom sjukvård, utbildning, stadsplanering och ekonomisk utveckling. Området kommer också att få sin egen president, vice-president, beslutande organ och flagga. Serbien ges därtill rätt att finansiera ZSO. 

Svårt sälja statliga medier

Radio- och TV-stationen Studio B, som sågs som en frihetssymbol under Slobodan Miloševićs styre i slutet av 1990-talet, säljs av Belgrads stad till det privata Maxim media för 530 000 euro. Det är den största affären i den pågående privatiseringen av serbisk media. Ytterligare två stora medieföretag som ligger ute till försäljning samtidigt med Studio B, nyhetsbyrån Tanjug och den Novi Sad-baserade dagstidningen Dnevnik, misslyckas med att finna köpare. Hittills har man endast lyckats sälja åtta av 72 statsägda medieföretag. 

Oro över ungerskt ”flyktingstängsel”

13 juli

Premiärminister Aleksandar Vučić uttrycker stark oro över det fyra meter höga stängsel som Ungern börjat bygga längs den 175 kilometer långa gränsen mot Serbien. Stängslet ska stoppa den allt större mängden flyktingar och illegala immigranter från främst Afghanistan, Irak och Syrien men också från Kosovo som via Serbien tar sig in i Ungern, och därmed EU; enbart under första halvan av 2015 har närmare 80 000 människor kommit till Ungern, nästan samtliga från Serbien.

20 års fängelse för ”Balkans kokainkung”

I Belgrad dömer en specialdomstol för organiserad brottslighet Darko Šarić, "Balkans kokainkung", till 20 års fängelse. Šarić, som greps i mars 2014 efter fem år på rymmen, anklagas för att vara hjärnan bakom och ledaren för ett mäktigt brottssyndikat, som 2008–2009 smugglade närmare sex ton kokain från Sydamerika till Europa. Samtidigt med Šarić döms 21 gängmedlemmar till långa fängelsestraff. 

Presidentbesök från Bosnien

I ett försök att tona ner motsättningarna mellan Bosnien-Hercegovina och Serbien kommer de tre ledamöterna i det styrande presidentrådet i Bosnien, bosniaken Bakir Izetbegović, serben Mladen Ivanić och kroaten Dragan Čović, veckan efter händelserna i Srebrenica på ett besök till Belgrad för samtal med den serbiska politiska ledningen.

Serbiskt deltagande i Srebrenicahågkomst

Serbiens premiärminister, Aleksandar Vučić, kommer till Srebrenica i Bosnien för att delta i högtidlighållandet av 20-årsminnet av massakern på 8 000 muslimska män och pojkar i staden. Han hälsas dock med burop och tvingas söka skydd undan stenkastare. 

Historiskt besök i Albanien

Som första serbiska regeringschef någonsin besöker Aleksandar Vučić Albanien, där han har överläggningar med sin albanska kollega, Edi Rama. De båda premiärministrarna vill se goda relationer mellan sina länder trots oenighet kring Kosovo, vars självständighet Albanien stöder medan Serbien fortfarande ser det som en serbisk provins. Se också November 2014.

Gripanden för massakern i Srebrenica

I Serbien grips åtta bosnienserber för inblandning i massakern på omkring 8 000 muslimska män och pojkar i staden Srebrenica 1995. De åtta är före detta milismän inom den krigstida bosnienserbiska poliskåren och tros ha dödat runt 1 000 bosniaker i en lada utanför staden. De kommer troligen att ställas inför rätta i Serbien och inte skickas till den internationella krigsförbrytartribunalen i nederländska Haag. Gripandena samordnades av myndigheterna i Serbien och Bosnien-Hercegovina men det är första gången Serbien leder en operation som går ut på att ställa de värsta förövarna av massakern till svars för sina brott.

Kosovosamtalen återupptas

9 februari

Efter tio månader återupptas de EU-ledda samtalen i Bryssel mellan Serbien och Kosovo om detaljerna i den principöverenskommelse som gjordes 2014 mellan länderna (se Mars 2014). Uppehållet beror på att båda länderna under tiden haft parlamentsval och inte minst att regeringsbildningen i Kosovo därefter tagit så lång tid. Den serbiska delegationen leds av premiärminister Aleksandar Vučić, den kosovanska av premiärminister Isa Mustafa. EU representeras av den nya utrikesrepresentanten, italienskan Federica Mogherini. Vid detta första möte den 9 februari beslutas hur posterna ska fördelas inom rättsväsendet, framför allt i de delar av norra Kosovo där många serber är bosatta. 

Folkmordsanklagelser avvisas

3 februari

Internationella domstolen (ICJ) i Haag avvisar både Kroatiens och Serbiens anklagelser mot varandra om folkmord under krigen på Balkan på 1990-talet. Kroatien, som lämnade in sin anmälan till domstolen redan 1999, anser att de serbiska angreppen mot staden Vukovar 1991, då mer än 10 000 kroater dödades, bör klassas som folkmord; Serbiens motanmälan mot Kroatien från 2010 gäller kroaternas återtagande av området Krajina 1995, då mer än 200 000 kroatiska serber tvingades iväg och flera hundra dödades. ICJ har hittills endast erkänt ett fall av folkmord: massakern i bosniska Srebrenica 1995.

Ryskt gasprojekt läggs ner

Vid ett besök i Turkiet meddelar Rysslands president Putin att det stora gasledningsprojektet South Stream ska skrotas. Genom projektet skulle rysk naturgas fraktas i ledningar i Svarta havet, via Balkan (däribland Serbien) och Ungern för att ansluta till gasnätet i Västeuropa. Gasleveranserna skulle ha inletts i slutet av 2015. För Serbien innebär stoppet att man går miste om cirka två miljarder euro i investeringar, ett stort antal arbetstillfällen för människor och inhemska företag liksom inkomster från skatt på transit av gas genom landet. Serbien inledde arbetet på sin del av gasledningen i slutet av 2013 och har hittills lagt ner omkring 30 miljoner euro på projektet.

Avtal med IMF

Ett avtal ingås med Internationella valutafonden IMF om ett treårigt kreditprogram. Det innebär en lättnad för den pressade serbiska ekonomin men ställer samtidigt hårda krav på Serbien att vidta åtgärder för att minska budgetunderskottet (från 8 till 4,25 procent på tre år) och den 22 miljarder euro stora statsskulden. Ett led i detta är nedskärningarna i löner för statligt anställda men också i pensioner och bidrag till skuldtyngda statliga företag.

Historiskt albanskt besök i Belgrad

10 november

Den albanske premiärministern Edi Rama kommer på ett historiskt officiellt besök i Serbien. Förhoppningarna är att ländernas relationer ska bli bättre genom besöket, som har tillkommit på uppmaning av EU, där både Serbien och Albanien vill bli medlemmar. Rama lyckas dock reta upp sin serbiske värd, premiärminister Aleksandar Vučić, genom att hänvisa till Kosovo som en oåterkalleligen självständig stat. 

Krigsbrottsåtalad får resa hem av hälsoskäl

Krigsförbrytartribunalen i Haag låter Vojislav Šešelj resa till Serbien av hälsoskäl: han har cancer som spritt sig. Šešelj, som frivilligt överlämnade sig till domstolen redan 2003 efter anklagelser om krigsförbrytelser under Balkankrigen på 1990-talet, är formellt fortfarande ledare för det ultranationalistiska partiet SRS. Domen mot honom har dragit ut på tiden sedan en av domarna i fallet visat sig vara jävig och väntas först under 2015. Vid sin ankomst till Belgrad möts Šešelj av hundratals anhängare och han utnyttjar tillfället till att hålla ett etniskt uppviglande tal.

Sänkta löner för statsanställda

1 november

De 10-procentiga löneminskningar för statsanställda träder i kraft, som regeringen beslutat som ett led i nedskärningar för att komma till rätta med den usla ekonomin. Lärarfacken startar i protest en "strejk": man förkortar alla lektioner med 15 minuter. En lärare i Serbien tjänar i genomsnitt 342 euro i månaden, medan den statliga medellönen ligger på 585 euro. 

Ryskt statsbesök

16 oktober

Den ryske presidenten Vladimir Putin mottas med militära hedersbetygelser då han anländer till Belgrad för att delta i 70-årsfirandet av huvudstadens befrielse från nazisterna, i vilken den sovjetiska Röda armén hade stor del. Putin har också överläggningar president Tomislav Nikolić och premiärminister Aleksandar Vučić kring bland annat utökad serbisk export till Ryssland. Flera avtal undertecknas också som rör sådant som militärt och tekniskt samarbete, järnvägar och energifrågor. Trots att Serbien sedan årets början förhandlar med EU om medlemskap har landet vägrat delta i de sanktioner mot Ryssland på grund av Ukrainakrisen som unionen infört. 

Tumult vid fotbollsmatch mot Albanien

14 oktober

En EM-kvalmatch mellan Serbien och Albanien, den första fotbollsmatchen mellan de båda länderna sedan 1976, avbrytas sedan tumult utbrutit efter att en drönare med en flagga som visar ett Storalbanien (Albanien + Kosovo och delar av Makedonien och Montenegro) sänts in över fotbollsplanen. Då en serbisk spelare drar ner flaggan försöker albanska spelare hindra honom, varpå serbiska fans stormar in på planen och ger sig på albanerna. I den albanska huvudstaden Tirana, liksom i Kosovo och flera albanskdominerade platser i Makedonien och Montenegro, hyllas en vecka senare de albanska fotbollsspelarna som hjältar. I juli 2015 tilldömer den speciella domstolen i Genève för skiljedomar inom idrotten Albanien segern i matchen. 

Prideparad i Belgrad

För första gången sedan 2010 genomförs en prideparad i Belgrad. Det sker, till skillnad från 2010, utan större incidenter men de cirka 1 000 deltagarna skyddas av flera tusen kravallpoliser. Den främsta orsaken till att paraden, där bland annat Belgrads borgmästare och en rad utländska ambassadörer deltar, hålls är att visa att Serbien är ett modernt land som står upp för mänskliga rättigheter. Serbien får också beröm av EU, med vilket man för förhandlingar om medlemskap. I det konservativa Serbien är dock många emot gayrörelsen och dagen före paraden genomför högerextremister och anhängare av ortodoxa kyrkan protester.

Ny informations- och medielag

Regeringen antar en ny informations- och medielag, som innebär att alla statliga medier ska privatiseras till 15 juli 2015 (senare förlängt till 31 oktober 2015). Medier som inte är privatiserade tills dess ska erbjudas de anställda.

Svåra översvämningar

Serbien drabbas tillsammans med Bosnien-Hercegovina av de svåraste översvämningarna på ett sekel, sedan flera månaders regn faller på endast några dagar och vattnet stiger över alla bräddar i floder som Sava. Värst drabbad i Serbien är staden Obrenovac sydväst om huvudstaden Belgrad, där stora delar av befolkningen tvingas lämna sina vattendränkta bostäder. Tiotusentals människor evakueras och nödhjälp kommer från bland annat EU (en miljard euro till Serbien), grannländerna och Ryssland. I Serbien omkommer ett 50-tal människor som en följd av katastrofen.

Nationalistledare bildar regering

22 april

President Tomislav Nikolić ger formellt ledaren för SNS Aleksandar Vučić i uppdrag att bilda ny serbisk regering. Regeringen består av SNS, Socialistpartiet och Vojvodina-ungrarnas allians (SVM). 

Nationalistframgång i nyvalet

16 mars

I nyvalet går SNS starkt framåt och får nästan hälften av rösterna, vilket ger partiet 158 av de 250 platserna i parlamentet. Socialistpartiet (SPS), som tillsammans med SNS ingår i den avgående regeringen, får 13 procent och erhåller 44 platser. Endast två oppositionspartier klarar femprocentsspärren till parlamentet: Demokratiska partiet (DS) får 19 platser och Nya demokratiska partiet (NDS) 18 platser. NDS bildades inför valet av den tidigare presidenten och partiledaren för DS, Boris Tadić. Sammanlagt elva platser går dessutom till tre partier bland landets minoriteter. Valdeltagandet uppgår till drygt 53 procent. 

Nyval utlyses

President Tomislav Nikolić låter upplösa parlamentet och utlyser nyval. Initiativet till nyvalet, som det länge ryktats om, kommer från det största regeringspartiet, det moderat konservativa och nationalistiska Serbiska framstegspartiet (SNS). Partiledare Aleksandar Vučić, som också är vice premiärminister (och av många ansedd som regeringens starke man), anser att det behövs ett nytt mandat från serberna för att regeringen ska kunna skynda på reformerna. 

Medlemskapsförhandlingar inleds med EU

21 januari

Officiella förhandlingar mellan Serbien och EU om ett serbiskt EU-medlemskap inleds i Bryssel. Viktiga krav på Serbien i förhandlingarna, som beräknas pågå i flera år, är reformer inom rättsväsen och offentlig förvaltning, bekämpande av korruption och organiserad brottslighet och, inte minst, upprättande av normala förbindelser med Kosovo. 

Militärt samarbetsavtal med Ryssland

Serbien sluter avtal med Ryssland om strategiskt partnerskap och militärt samarbete, som bland annat innebär gemensamma militärövningar.

Budgetunderskott tvingar fram åtstramningar

Det höga budgetunderskottet tvingar Serbiens regering till kännbara åtstramningar. Offentliga löner ska sänkas, momsen ska höjas och subventioner till statliga företag stoppas. Kampen mot skattefusk ska också öka.

Serbfinansierade kommuner i Kosovo upplösta

Serbien upplöser de fyra serbiska kommunstyrelser som landet finansierat i norra Kosovo. Beslutet ingår i den uppgörelse om normaliserade relationer som Serbien och Kosovo slöt i april och som är en förutsättning för att Serbien ska få börja förhandla om EU-medlemskap i januari 2014. Sedan Kosovokriget i slutet på 1990-talet har norra Kosovo varit utanför den kosovanska regeringens kontroll och Serbien har fortsatt att finansiera polis, rättsväsen, hälsovård och skolor.

Flera ministrar sparkas

De interna motsättningarna i koalitionen utlöser en regeringskris. Premiärministern Ivica Dačić hotar att upplösa koalitionsregeringen, om inte finans- och ekonomiminister Mlađan Dinkić avgår och hans parti Serbiens förenade regioner lämnar regeringen. Det största koalitionspartiet, Serbiska framstegspartiet, accepterar kravet, och finansministern och ytterligare några ministrar sparkas.

Ex-kung Petar begravs i Serbien

Kvarlevorna av Serbiens sista kung Petar II och tre andra medlemmar av den forna kungaätten begravs i den serbiska staden Topola. Kung Petar gick i exil vid naziockupationen av Serbien 1941, då han var 17 år gammal. Han avled i USA 1970.

Krigsbrott mot kosovoalbaner erkänns

Förre polis- och säkerhetschefen Vlastimir Đorđević erkänner att krigsbrott begicks mot kosovoalbaner under kriget 1999. Erkännandet kommer i överklagan av fängelsedomen på 27 år mot honom vid krigsförbrytartribunalen i Haag. Đorđević, som dömts för delaktighet i mord på över 700 kosovoalbaner, har tidigare nekat till anklagelserna men framför nu en ursäkt till de civila albanska offren, deras familjer och flyktingarna.

Avtal med kosovoserber

Serbiens regering kommer överens med serberna i norra Kosovo om hur det EU-förhandlade avtalet om norra Kosovo ska genomföras, trots att parterna är oeniga om avtalets innehåll. Serbien ska bland annat fortsätta finansiera hälsovården och utbildningen bland områdets serber. Genomförandet av EU-avtalet är det viktigaste villkoret för att Serbien ska få ett startdatum för förhandlingar om EU-medlemskap. I Belgrad demonstrerar dock tusentals högernationalister i protest mot avtalet. De anklagar landets ledare för förräderi och skanderar "Vi ska befria Kosovo" och "Moskva, inte Bryssel".

Ursäkt för Srebrenica

I en intervju med en bosnisk TV-station framför Serbiens president Tomislav Nikolić en ursäkt för massakern på omkring 8 000 muslimer i staden Srebrenica i Bosnien 1995. Han betecknar dock inte brotten som folkmord.

Avtal om norra Kosovo

Serbien och Kosovo sluter ett avtal om norra Kosovo, som innebär att serberna där ska lyda under kosovansk lag men ha ett visst självstyre. EU öppnar därmed för förhandlingar om serbiskt medlemskap, men serbiska nationalister protesterar och anser att Serbien gett upp Kosovo. Chefen för regeringens kontor för Kosovo avgår i protest mot avtalet, som enligt honom borde ha underställts en folkomröstning.

Nej till krav från albaner i södra Serbien

I södra Serbien kräver kommuner med albansk befolkningsmajoritet att få bilda en sammanslutning, vilket avvisas av regeringen. Premiärminister Ivica Dačić förklarar att det fattiga och etniskt splittrade området måste få strategiska utvecklingsprojekt. Omkring 50 000 etniska albaner är bosatta i regionen.

Serbiens och Kosovos presidenter möts

I ett symboliskt viktigt möte träffas Serbiens president Tomislav Nikolić and Kosovos president Atifete Jahjaga i Bryssel under EU:s ledning.

Premiärministern anklagas för gangstersamröre

Serbiska medier avslöjar att premiärminister Ivica Dačić under sin tid som inrikesminister i den DS-ledda regeringen 2008–2009 haft möten med en gangster. Rykten uppstår om att regeringen kan tvingas avgå och nyval utlysas, vilket dock tillbakavisas av vice premiärministern, SNS-ledaren Aleksandar Vučić, ansvarig för kampen mot korruption. Dačić säger sig inte ha känt till att personen ifråga hade en brottslig bakgrund.

Ny ledare för Demokratiska partiet

Dragan Đilaš, borgmästare i Belgrad, blir ny ledare för Demokratiska partiet, sedan Boris Tadić avgått efter valförlusten i maj.

Valframgångar för nationalister

Nationalistledaren Tomislav Nikolić vinner presidentvalets andra omgång, till mångas förvåning eftersom den sittande presidenten, Demokratiska partiets Boris Tadić, vann knappt över Nikolić i den första valomgången och hela tiden lett i opinionsundersökningarna. Nationalistiska partier blir också åter störst i parlamentsvalet, som hålls samtidigt med presidentvalets första omgång. Socialistpartiets ledare Ivica Dačić blir premiärminister i spetsen för en koalitionsregering där president Nikolićs SRS är största parti. Socialisterna avbryter därmed samarbetet med Demokratiska partiet och för första gången sedan Slobodan Miloševićs fall 2000 styrs Serbien helt av nationalister.

Serbien blir EU-kandidat

EU ger Serbien status som kandidatland för medlemskap i unionen.

Ingen prideparad i Belgrad

En prideparad som skulle hållits i Belgrad i början av månaden förbjuds med hänvisning till att högerextremister hotat med våld, som vid paraden året innan. Arrangörerna anklagar staten för att kapitulera för våldsverkare, medan många serber är nöjda med att paraden inte blir av.

EU-ledda samtal mellan Serbien och Kosovo avbryts

Samtalen mellan Serbien och Kosovo under EU:s ledning avbryts sedan 16 etniska serber och 4 soldater ur Natos fredsstyrka skadats i sammandrabbningar kring den kosovoserbiska gränsen.

Goran Hadžić grips

Den siste av de serbiska ledare som varit efterlysta misstänkta för krigsförbrytelser, kroatienserben Goran Hadžić, grips i Serbien och förs också han till Haagdomstolen (se även Maj 2011).

Ratko Mladić grips

Den sedan länge efterlyste bosnienserbiske förre överbefälhavaren Ratko Mladić grips i Serbien. Han förs snart till Haag för rättegång vid krigsförbrytartribunalen.

EU övervakar samtal mellan Serbien och Kosovo

Regeringarna i Serbien respektive Kosovo inleder direkta samtal i Bryssel under EU:s överinseende för att nå en lösning på sina motsättningar, de första samtalen av det slaget sedan Kosovo ensidigt utropade sin självständighet 2008. I juli leder det till avtal om fri gränspassage mellan Serbien och Kosovo samt att universitetsexamina från respektive land ska vara giltiga både i Serbien och Kosovo.

Kosovoledare utpekas som maffiamedlem

I en rapport från Europarådets parlamentariska församling pekas Kosovos premiärminister Hashim Thaҫi ut som ledare för en maffialiknande grupp i Kosovogerillan UÇK som på 1990-talet skulle ha handlat med organ från serbiska krigsfångar. Serbien hävdar att den danske chefen för FN-administrationen Unmik i Kosovo, Sören Jessen-Petersen, hade känt till och mörklagt uppgifterna och begär därför att krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien undersöker FN-tjänstemannens roll.

Presidentbesök i Kroatien

President Tadić besöker staden Vukovar i Kroatien, där han ber om ursäkt för den massaker som serbiska styrkor 1991 genomförde på 260 civila – ytterligare ett steg mot försoning mellan Serbien och Kroatien.

Statsbesök från Kroatien

Den kroatiske presidenten Ivo Josipović besöker Belgrad som ett tecken på att relationerna mellan Serbien och Kroatien håller på att normaliseras.

Presidentbesök i Bosnien

President Tadić besöker Bosnien-Hercegovina för en ceremoni till minne av massakern i Srebrenica.

"Kosovo bröt inte mot folkrätten"

Den internationella domstolen i Haag, dit FN vänt sig på Serbiens begäran, förklarar att Kosovos ensidiga självständighetsförklaring inte var något brott mot internationell rätt. Den serbiska regeringen förklarar att Serbien ändå inte har för avsikt att erkänna Kosovos självständighet.

SAA-avtalet träder i kraft

EU ger sitt godkännande till att SAA-avtalet med Serbien kan träda i kraft, sedan Serbien visat god vilja att samarbeta med krigsförbrytartribunalen i Haag.

Srebrenicamassakern fördöms

Det serbiska parlamentet antar en resolution som fördömer den massaker på omkring 8000 muslimska män som bosnienserbiska styrkor under general Ratko Mladić genomförde 1995 i Srebrenica.