Serbien – Kultur
Serbien upplevde en kulturell blomstring under det serbiska kungadömets storhetstid på 1200–1300-talen. Under den långa turkiska ockupationen därefter vidmakthölls kulturen främst som sånger och berättelser om serbiska hjältar i kamp mot turkarna. I Vojvodina, dit många flytt undan turkarna, grundades den serbiska teatern.
På 1800-talet blev Vuk Karadžić viktig för serbisk kultur och nationalkänsla med sina språkliga, historiska och folkloristiska arbeten. Stor spridning fick Bergskransen, det serbiska nationalepos som Montenegros furstebiskop Petar II Petrović Njegoš skrev i mitten av 1800-talet.
Nobelpristagaren Ivo Andrić, som skildrar det osmanska Bosnien bland annat i romanen Bron över Drina, bodde under senare delen av sitt liv i Belgrad. Andrićs hem blev ett museum efter hans död 1975.
Andra kända 1900-talsförfattare är Danilo Kiš, Mirko Kovač samt Dobrica Ćosić, som var Jugoslaviens president 1992–1993 och aktiv i demokratiseringsprocessen i början av 1980-talet, då författarna tog upp tidigare förbjudna ämnen till diskussion. I den hittills enda av hans romaner som översatts till svenska, På undre däck (1995), skildrar Vladimir Arsenijević livet under 1990-talets krig. Den uppmärksammade romske poeten Rajko Đurić engagerade under en period politiskt och grundade senare en romsk konst- och vetenskapsakademi i Belgrad. Hans texter finns att läsa på svenska i antologin Utan hus, utan grav (2002).
Eurovision Song Contest är mycket populär i Serbien, inte minst sedan landet vann tävlingen 2007 genom sångerskan Marija Serifović.
Serbisk films mest kände uttolkare är Emir Kusturica (Zigenarnas tid; Svart katt, vit katt). Med Underground, om kriget i ex-Jugoslavien, vann han Guldpalmen vid filmfestivalen i Cannes 1995. Vid den Balkanfestival som anordnades på flera håll i Sverige i början av 2013 kunde man bland annat se den serbiska filmen Professor Kosta Vujićs hatt från 2012. Den är gjord av Zdravko Šotra, en av de mest framgångsrika serbiska film- och tv-regissörerna, och bygger på en bestseller av Milovan Vitezović om en excentrisk lärare på 1800-talet.
En nutida världskänd serbisk konstnär är performanceartisten Marina Abramović.