Serbien
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/serbien/

Serbien var den största delrepubliken i Jugoslavien, men Kosovo i sydväst bröt sig ut och utropade sin självständighet 2008. Sedan även unionen med Montenegro lösts upp 2006 är Serbien avskuret från Adriatiska havet. Landet bär på ett tungt arv från krigen i forna Jugoslavien på 1990-talet men har nu som mål att bli medlem av EU och samtidigt ha god relation till Ryssland.
Serbien – Geografi och klimat
Serbien ligger till större delen på den bergiga Balkanhalvön i sydöstra Europa. Den norra fjärdedelen av landet utgörs av den självstyrande provinsen Vojvodina som hör till det flacka centraleuropeiska Donaubäckenet. Inlandsklimat råder i huvudsak, med kalla vintrar och varma, fuktiga somrar.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 77 474 km2 (2022) 1
- Tid
- svensk
- Angränsande land/länder
- Ungern, Rumänien, Bulgarien, Nordmakedonien, Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Kosovo
- Huvudstad med antal invånare
- Belgrad 1,4 miljoner (uppskattning 2022)
- Övriga större städer
- Novi Sad, Niš, Kragujevac, Subotica
- Viktiga floder
- Donau, Sava, Tisa, Morava, Drina
- Medelnederbörd/månad
- Belgrad 79 mm (juni), 28 mm (februari)
- Medeltemperatur/dygn
- Belgrad 22 ºC (juli), 2 ºC (januari)
Serbien – Befolkning och språk
Invånarantalet i Serbien har sjunkit stadigt sedan början av 1990-talet på grund av låga födelsetal och stor utvandring. Det bidrar till en åldrande befolkning: de i yrkesverksam ålder är i dag färre än pensionärerna. Serber utgör den dominerande folkgruppen men det finns också en lång rad minoritetsgrupper.
Fakta – befolkning och språk
- Antal invånare
- 6 618 026 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 79 (2022)
- Andel invånare i städerna
- 57 procent (2023)
- Nativitet/födelsetal
- 9,3 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 16,2 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 födda barn per kvinna (2022)
- Befolkningstillväxt
- -0,6 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 75 år (2022)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 78 år (2022)
- Förväntad livslängd för män
- 73 år (2022)
- Andel kvinnor
- 52,5 procent (2023)
Serbien – Religion
De flesta serber är ortodoxt kristna. Religionsfrihet råder och andra folkgrupper kan utöva sina religioner. Samtidigt fungerar den mäktiga serbisk-ortodoxa kyrkan som något av en statskyrka i praktiken.
Serbien – Utbildning
I Serbien börjar barnen skolan vid sju års ålder. Efter den åttaåriga grundskolan kan eleverna välja mellan fyraårigt gymnasium, som ger behörighet för högre studier, och någon yrkesskola eller teknisk utbildning.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 94,6 procent (2018)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 14 (2018)
- Läs- och skrivkunnighet
- 99,0 procent (2019)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 3,2 procent (2022)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 7,4 procent (2022)
Serbien – Sociala förhållanden
Socialförsäkringssystemet bygger på obligatoriska inbetalningar till främst sjukvård och pension. Den åldrande befolkningen är en utmaning för ett redan pressat system. Fattigdomen är stor för ett land i Europa.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 9,3 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 16,2 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 4 per 1000 födslar (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 födda barn per kvinna (2022)
- Förväntad livslängd
- 75 år (2022)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 919 US dollar (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 10,0 procent (2021)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 35 procent (2023)
Serbien – Kultur
Serbien upplevde en kulturell blomstring under det serbiska kungadömets storhetstid på 1200–1300-talen. Under den långa turkiska ockupationen därefter vidmakthölls kulturen främst som sånger och berättelser om serbiska hjältar i kamp mot turkarna. I Vojvodina, dit många flytt undan turkarna, grundades den serbiska teatern.
Serbien – Äldre historia
På Balkan fanns från 1000-talet ett mäktigt serbiskt rike med centrum i Kosovo. Från slutet av 1300-talet kom detta i nästan 500 år att lyda under de osmanska turkarna. Efter första världskriget upprättades ett gemensamt, sydslaviskt kungarike under Serbiens regent. Under andra världskriget ockuperades och delades landet. Efter blodiga inre strider kunde kommunistledaren Tito 1945 bilda socialistrepubliken Jugoslavien med Serbien som största delrepublik. När Tito avled 1980 och ekonomin samtidigt började försämras visade sig motsättningar som skulle leda till krig och landets sönderfall.
Serbien – Modern historia
Det socialistiska Jugoslavien hölls ihop med stark hand av krigets vinnare, Tito, och med hjälp av en växande ekonomi. Men då Tito avled 1980 och ekonomin samtidigt började försämras visade sig motsättningarna, som i början av 1990-talet skulle leda till krig och landets sönderfall. Efter krigen upprättades 2003 en lösare union mellan Serbien och Montenegro, men tre år senare upplöstes även denna och de två delrepublikerna blev självständiga stater. Kosovo bröt sig ur Serbien 2008.
Serbien – Demokrati och rättigheter
I Serbien har politiska partier med olika ideologisk grund kunnat delta i relativt fria val alltsedan 1990-talet. Länge tycktes landet genomgå en demokratisering. Men de senaste åren har utvecklingen vänt och Serbien pekas nu ut som ett land där politiska och medborgerliga rättigheter håller på att urholkas. Opposition, fria organisationer och medier är alltmer pressade.
Serbien – Inrikespolitik och författning
Serbien är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Politiken domineras av president Aleksandar Vučić och hans nationalistparti SNS, som har styrt sedan 2012. Formellt har presidenten relativt begränsad makt men Vučićs ställning i partiet är ohotad och han har därmed stort inflytande. På senare år har protester mot presidenten och hans parti avlöst varandra.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Republika Srbija / Republiken Serbien
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Aleksandar Vučić (2017–)
- Regeringschef
- premiärminister Miloš Vučević (2024–) 1
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- allians ledd av Serbiska framstegspartiet (SNS) 130, alliansen Serbien mot våld (SPN) 65, allians ledd av Serbiens socialistiska parti (SPS) 18, alliansen Nada 14, Vi – folkets röst (MI-GIN) 13, övriga 10 (2023)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Tillsammans kan vi göra allt (allians ledd av SNS) 120, Förenade Serbien (US) 38, allians ledd av Socialistpartiet (SPS) 31, Nationella demokratiska alternativet (Nada) 15, Vi måste 13, Dveri-Poks 10, Serbiska partiet edshållarna 10, Vojvodina-ungrarnas allians (VMSZ) 6, övriga 7 (2022)
- Valdeltagande
- 59 procent i såväl presidentvalet 2022 som i parlamentsvalet 2023
- Kommande val
- parlaments- och presidentval ska båda hållas 2027
Serbien – Utrikespolitik och försvar
Serbien har kommit en bra bit på vägen från 1990-talets krig och isolering från omvärlden. Landet är formellt ett EU-kandidatland sedan 2012. Men alltsedan Rysslands annektering av Krim 2014 har nationalistregeringen gått en svår balansgång mellan EU-anpassning och Belgrads nära relation till Moskva. Den spända relationen till Kosovo, som Serbien inte erkänner, gör sig också ständigt påmind.
Fakta – försvar
- Armén
- 13 250 man (2022)
- Flygvapnet
- 5 100 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 2,28 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 5,2 procent (2022)
Serbien – Ekonomisk översikt
Serbien räknas som ett övre medelinkomstland med en ekonomi där fordonsindustri, gruv- och energisektorn samt jordbruket är viktiga näringar. Krigen under 1990-talet och FN-sanktioner samt handelsembargon orsakade stora ekonomiska skador men därefter har läget stabiliserats.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 12 282 US dollar (2023)
- BNP-tillväxt
- 3,8 procent (2023)
- Total BNP
- 81 343 miljoner US dollar (2023)
- Jordbrukets andel av BNP
- 3,8 procent (2023)
- Industrins andel av BNP
- 24,0 procent (2023)
- Servicesektorns andel av BNP
- 57,6 procent (2023)
- Inflation
- 4,5 procent (2024)
- Statsskulden i andel av BNP
- 53,5 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 49 000 miljoner US dollar (2023)
- Valuta
- serbisk dinar
- Varuexport
- 30 935 miljoner US dollar (2023)
- Varuimport
- 41 148 miljoner US dollar (2022)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 111 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- maskiner och transportutrustning, fossilbränsle (inkl olja), bergmalm, plast- och gummivaror, fordon, möbler
- Största handelspartner
- Tyskland, Kina, Italien, Bosnien och Hercegovina, Ungern
- Mottaget bistånd per invånare
- 77 US dollar (2022)
Serbien – Naturtillgångar, energi och miljö
Serbien är förhållandevis rikt på mineral som koppar, bauxit, litium och järnmalm. Landet är självförsörjande på kol men behovet av importerad energi är stort. Fossila energikällor dominerar kraftigt och luftföroreningar är ett stort miljöproblem.
Fakta – energi och miljö
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 62,88 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 9,11 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 46 324 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 6,7 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 11 735 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Serbien – Jordbruk och industri
Bördig mark och förmånligt klimat ger goda förutsättningar och jordbruket är en viktig näring, även om dess andel av ekonomin har minskat på senare år. Största delen av jordbruket är i privata händer och små familjejordbruk dominerar. Industrin är varierad.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 3,8 procent (2023)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 39,6 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 31,1 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 24,0 procent (2023)