Slovakien
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/
Mitt i Europa ligger Slovakien omgivet av Tjeckien, Polen, Ukraina, Ungern och Österrike. Slovakien blev självständigt när Tjeckoslovakien delades 1993. Sedan har landet har blivit medlem i Nato och EU och gått över till euro som valuta.
Slovakien – Geografi och klimat
Slovakien är ett kustlöst land i Centraleuropa med gräns mot Tjeckien i nordväst, Polen i norr, Ukraina i öster, Ungern i söder och Österrike i sydväst. Landskapet domineras av de västligaste utlöparna av bergskedjan Karpaterna.
- Yta
- 49 036 km2 (2022)
- Tid
- svensk
- Angränsande land/länder
- Tjeckien, Polen, Ungern, Ukraina, Österrike
- Huvudstad med antal invånare
- Bratislava 441 000 (FN-uppskattning 2020)
- Övriga större städer
- Košice 238 100, Prešov 88 000, Žilina 80 000, Banská Bystrica 77 700, Nitra 76 000 (uppskattning 2020)
- Högsta berg
- Gerlachovský stít (2 633 m ö h)
- Viktiga floder
- Donau, Váh
Slovakien – Befolkning och språk
Slovakien har en förhållandevis homogen befolkning. Mer än fyra av fem invånare är slovaker, men förhållandet mellan slovakerna och landets minoritetsgrupper, främst ungrare och romer, har tidvis varit spänt. Befolkningstillväxten är låg och slovakerna blir allt äldre. Den tidigare mycket restriktiva flyktingpolitiken har ställts på ända av Ryssland angreppskrig mot Ukraina.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- slovaker 84 procent; minoriteter av ungrare (8 procent), romer, tjecker, rutener och ukrainare med flera (folkräkning 2021)
- Antal invånare
- 5 426 740 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 113 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 54 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 9,7 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 11,0 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- -0,1 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 75 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 78 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 71 år (2021)
- Andel kvinnor
- 51,1 procent (2022)
- Språk
- slovakiska är officiellt språk 1
Slovakien – Religion
Religionsfrihet garanteras i författningen och slovakerna kan i praktiken fritt utöva sin religion. Knappt två tredjedelar av invånarna sade sig i folkräkningen 2011 tillhöra den romersk-katolska kyrkan. Det finns även protestantiska samfund och mindre grupper av ortodoxt kristna, judar och muslimer. I folkräkningen sade sig drygt var tionde slovak sakna religion. Ungefär lika många avstod från att ange någon religiös tillhörighet.
Slovakien – Utbildning
Utbildningsväsendet i Slovakien är väl utvecklat på alla nivåer. De flesta barn går i förskola från tre års ålder och börjar i grundskolan när de fyller sex år. Drygt nio av tio elever fortsätter till gymnasiet där eleverna kan välja mellan olika yrkesutbildningar och program som förbereder dem för högre studier.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 83,1 procent (2017)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 16 (2017)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 4,8 procent (2021)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 9,4 procent (2021)
Slovakien – Sociala förhållanden
I Slovakien finns en betydande klyfta mellan de rikaste och fattigaste grupperna i befolkningen. Den rikaste femtedelen av befolkningen tjänar nästan fyra gånger så mycket som den fattigaste femtedelen. Offentliganställda, pensionärer och romer hör till dem som drabbats hårdast av de politiska och ekonomiska omvandlingar som anpassningen till EU och marknadsekonomin har inneburit.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 9,7 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 11,0 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 5 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 75 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 1 394 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 7,2 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 22 procent (2023)
Slovakien – Kultur
Den slovakiska folkliga kulturen skiljer sig från övriga västslaviska kulturer. Det beror troligen på att slovakerna under århundraden levde under ungerskt herravälde, avskurna från andra slaviska folk. Ett enhetligt slovakiskt skriftspråk skapades 1843 av teologen Ľudovít Štúr. Efter grundandet av Tjeckoslovakien 1918 gjordes stora insatser för att stärka den slovakiska kulturen. Till de mer kända författarna från denna tid hör Ján Smrek och Milo Urban.
Slovakien – Seder och bruk
Efter att i århundraden ha dominerats av ungerska makthavare började slovakerna från 1700-talet att utveckla en egen kulturell och nationell identitet. Historiskt är slovakerna ett småstadsfolk med rötter i byar. Överlag påminner mycket om kulturen och samhället om övriga europeiska länder, särskilt de centraleuropeiska.
Slovakien – Äldre historia
Under en stor del av landets äldre historia styrdes Slovakien av ungerska makthavare. Sedan det habsburgska riket fallit samman 1918 bildade slovaker och tjecker en gemensam stat: Tjeckoslovakien, som blev en ledande industrination. Sedan Nazityskland annekterat Tjeckien 1939 blev Slovakien formellt en självständig stat som slogs på tyskarnas sida i andra världskriget. Efter kriget återuppstod Tjeckoslovakien.
Slovakien – Modern historia
Trots Tjeckoslovakiens återupprättande som stat efter andra världskriget levde den slovakiska nationalismen och drömmen om en egen stat kvar under hela kalla kriget. När Slovakien blev självständigt 1993 kom de nationalistiska strömningarna att prägla politiken och drabba minoritetsbefolkningarna, något som lever kvar än idag. Slovakien är sedan 2004 medlem av EU och ingår i eurosamarbetet.
Slovakien – Politiskt system
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Slovakien – Demokrati och rättigheter
Slovakien är en fungerande demokrati när det gäller val, maktskiften och politisk mångfald men systemet har också brister. Till de större hör behandlingen av landets minoriteter och en utbredd korruption.
Slovakien – Aktuell politik
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Slovakien – Inrikespolitik och författning
Slovakien är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Det populistiska Smer-SD har dominerat politiken sedan 2006 med undantag för tre år från 2020 då en borgerlig koalition satt vi makten. Robert Fico, som tvingades avgå som regeringschef efter mordet på en undersökande journalist 2018, återkom som premiärminister efter valet 2023. I maj 2024 skottskadades Fico i ett attentat.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Slovenská republika/ Slovakiska republiken
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Peter Pellegrini (2024–)
- Regeringschef
- premiärminister Robert Fico (2023–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Riktning-Socialdemokrati/Smer-SD (42), Progressiva Slovakien (32), Socialdemokratisk röst/HLAS-SD (27), Vanligt folk och oberoende personligheter/OL'aNO (16), Kristdemokratiska rörelsen (12), Frihet och solidaritet/SaS (11), Slovakiska nartionalistpartitet/SNS (10) (2023)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Vanligt folk och oberoende personligheter/OL'aNO (53), Riktning-Socialdemokrati/Smer-SD (38), Vi är en familj/SME Rodina (17), Folkets parti – Vårt Slovakien/L'SNS (17), Frihet och solidaritet/SaS (13), För folket (12) (2020) 1
- Valdeltagande
- knappt 52 i första omgången och 61 procent i andra omgången i presidentvalet 2024; drygt 48 respektive 41 procent i presidentvalets två omgångar 2019. 68,5 procent i parlamentsvalet 2023 och 65,8 procent i parlamentsvalet 2020
- Kommande val
- presidentval 2029, parlamentsval 2027
Slovakien – Utrikespolitik och försvar
Slovakien blev 2004 medlem av såväl försvarsalliansen Nato som EU. Samtidigt har beroendet av Ryssland varit stort, inte minst på energiområdet, men Rysslands aggression i Europa har fått Slovakien att distansera sig från Moskva. Den ryska invasionen av Ukraina 2022 blev en vattendelare för Slovakiens förhållande till den stora grannen i öst.
Fakta – försvar
- Armén
- 10 300 man (2022)
- Flygvapnet
- 4 000 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 1,76 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 3,8 procent (2022)
Slovakien – Ekonomisk översikt
Exportindustrin har varit en viktig motor i den kraftiga ekonomiska expansion som Slovakien upplevt sedan självständigheten. Utländska investeringar i tillverkningsindustrin och tjänstesektorn har varit viktiga samtidigt som landet har dragit nytta av sitt centrala geografiska läge och välutbildade, men förhållandevis billiga arbetskraft.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 21 258 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 1,7 procent (2022)
- Total BNP
- 115 469 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 2,2 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 28,6 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 58,3 procent (2022)
- Inflation
- 11,9 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 58,8 procent (2022)
- Valuta
- euro
- Varuexport
- 108 037 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 112 756 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- -2,9 miljarder US dollar (2021)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 191 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- maskiner, fordon, transportutrustning, halvfabrikat och elektronik
- Största handelspartner
- Tyskland, Tjeckien, Kina, Polen
Slovakien – Naturtillgångar, energi och miljö
Slovakien är sedan gammalt starkt beroende av fossila bränslen och kärnkraft medan utvecklingen av nya gröna energikällor går trögt. Omställningen skyndas nu på av kriget i Ukraina.
Landets järntillgångar utgör underlag för den viktiga metallindustrin.
Fakta – energi och miljö
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 35,98 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 6,59 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 29 036 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 5,3 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 4 410 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Slovakien – Jordbruk och industri
Jordbrukets betydelse för ekonomin har minskat kraftigt de senaste 30 åren men landet är självförsörjande på en rad jordbruksprodukter. Industrisektorn har helt ställt om från vapentillverkning till bilproduktion.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 2,2 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 39,3 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 40,1 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 28,6 procent (2022)