Slovenien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovenien/

I norr gränsar Sloveniens vackra alplandskap till Österrike, och i sydväst delar landet kust med italienska Trieste vid Adriatiska havet. Slovenien var den rikaste delrepubliken i det forna Jugoslaven och blev 2004 först därifrån att få medlemskap i EU och Nato.

Slovenien – Geografi och klimat

Slovenien ligger där Centraleuropa möter Syd- och Östeuropa. Alper upptar en stor del av landet som till mer än hälften är täckt av skog. Slovenien har också en kort kuststräcka mot Medelhavet. Klimatförhållandena är mycket varierande.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
20 253 km2 (2022)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Italien, Österrike, Ungern, Kroatien
Huvudstad med antal invånare
Ljubljana 287 000 (uppskattning 2022)
Övriga större städer
Maribor, Kranj, Celje
Högsta berg
Triglav (2 863 m ö h)
Viktiga floder
Sava, Drava
Största sjö
Bohinj
Medelnederbörd/år
Ljubljana 1 500 mm
Medeltemperatur/dygn
Ljubljana –1 °C (jan), 21 °C (juli)

Slovenien – Befolkning och språk

En stor majoritet av befolkningen utgörs av slovener. Landets ungerska och italienska minoriteter är officiellt erkända och har en särställning. De största minoriteterna är dock folk från andra tidigare jugoslaviska delrepubliker, främst serber, kroater och bosniaker. Officiellt språk är slovenska som är ett slaviskt språk.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
stor majoritet av slovener, ungerska och italienska minoriteter har officiell särställning
Antal invånare
2 120 937 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
105 (2021)
Andel invånare i städerna
56 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
8,3 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
10,6 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
1,6 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt
0,4 procent (2023)
Förväntad livslängd
81 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
84 år (2021)
Förväntad livslängd för män
78 år (2021)
Andel kvinnor
49,7 procent (2022)
Språk
slovenska är officiellt språk, i vissa områden har även minoritetsspråken italienska och ungerska officiell status

Slovenien – Religion

En majoritet av slovenerna är romerska katoliker. Därutöver finns mindre grupper av främst muslimer och ortodoxt kristna. Religionsfriheten är grundlagsstadgad och respekteras.

Slovenien – Utbildning

Skolplikt råder från sex års ålder i Slovenien och omfattar nio års grundskola som är indelad i tre stadier. Skolan är avgiftsfri och nästan alla går i offentliga skolor.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
99,7 procent (2014)
Andel barn som börjar grundskolan
98,3 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
14 (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,4 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
11,5 procent (2021)

Slovenien – Sociala förhållanden

I Slovenien finns ett väl utbyggt välfärdssystem och levnadsstandarden är hög jämfört med grannländer i östra och centrala Europa. Slovenerna ligger i mycket före även ”gamla” EU-länder som Portugal och Grekland.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
8,3 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
10,6 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
2 per 1000 födslar (2021)
Fertilitetsgrad
1,6 födda barn per kvinna (2021)
Förväntad livslängd
81 år (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
2 671 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
9,2 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
38 procent (2023)

Slovenien – Kultur

Slovenerna hade fram till 1991 aldrig levt i en självständig stat, men den slovenska kulturen har ändå funnit sin särart. Runt år 1000 började slovenska användas i religiösa sammanhang. De äldsta bevarade exemplen på skrifter med latinskt alfabet på ett slaviskt språk är slovenska religiösa texter från denna tid.

Slovenien – Äldre historia

Dagens Slovenien har genom historien genomkorsats av många olika folk. Under 500-talet befolkades området av slaver som kom österifrån. På 700-talet började katolska kyrkan skicka dit missionärer, och under 800-talet inkorporerades Slovenien i det tysk-romerska riket. På 1300-talet blev det en del av furstehuset Habsburg. Efter första världskriget hamnade Slovenien i det som blev Kungariket Jugoslavien. Under andra världskriget ockuperades området av Tyskland, Italien och Ungern. Därefter blev Slovenien en delrepublik i det kommunistiska Jugoslavien. Efter ledaren Titos död 1980 började förbundsstaten falla sönder och 1990 röstade slovenerna för självständighet.

Slovenien – Modern historia

Slovenien blev 1991 den första av delrepublikerna i det kommunistiska Jugoslavien att kasta loss från förbundsstaten. Efter ett kort krig mot den jugoslaviska armén kunde slovenerna koncentrera sig på att bygga upp sin nya nation. Den relativt välutvecklade ekonomin gav Slovenien ett försprång före andra tidigare kommunistländer i övergången till marknadsekonomi. Landet blev medlem av både EU och Nato 2004.

Slovenien – Politiskt system

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Slovenien – Demokrati och rättigheter

Slovenien är en stabil demokrati där grundläggande fri- och rättigheter respekteras väl, inte minst jämfört med övriga före detta jugoslaviska republiker. Problem med korruption på hög nivå finns dock och under den högerregering som styrde 2020–2022 blev mediefriheten och rättsstatens oberoende hårt ansatta.

Slovenien – Aktuell politik

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Slovenien – Inrikespolitik och författning

Slovenien är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Regeringarna har varit bräckliga med skiftande partisamarbeten och personmotsättningar. Fyra parlamentsval i rad har slutat med att nybildade partier har bildat regering. I valet 2022 vann den nya Frihetsrörelsen stort och ledaren Robert Golob bildade en mittenvänsterregering.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republika Slovenija/ Republiken Slovenien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Nataša Pirc Musar (2022–)
Regeringschef
premiärminister Robert Golob (2022–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Frihetsrörelsen (GS) 41, Slovenska demokratiska partiet (SDS) 27, Nya Slovenien (NSi) 8, Socialdemokraterna (SD) 7, Vänstern (L) 5, övriga 2 (2022)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Slovenska demokratiska partiet (SDS) 25, Marjan Šarecs lista (LMS) 13, Socialdemokraterna (SD) 10, Moderna centerpartiet (SMC) 10, Vänstern (L) 9, Nya Slovenien (NSI) 7, Alenka Bratušeks parti (SAB) 5, Demokratiska pensionärspartiet (Desus) 5, Slovenska nationalistpartiet (SNS) 4, övriga 2 (2018)
Valdeltagande
70 procent i parlamentsvalet 2022, 50 procent i andra omgången av presidentvalet 2022
Kommande val
parlamentsval 2026, presidentval 2027

Slovenien – Utrikespolitik och försvar

Efter självständigheten 1991 var det huvudsakliga målet för den slovenska utrikespolitiken att integrera landet i västvärlden. Slovenien blev medlem av både EU och försvarsalliansen Nato 2004. Vissa slitningar har förekommit med främst Kroatien, men över lag är relationerna goda med grannländerna.

Fakta – försvar

Armén
6 400 man (2022) 1
Flygvapnet
600 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
1,19 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
2,5 procent (2022)
1. armén omfattar också en marin styrka på 130 man och en flygenhet på 600 man

Slovenien – Ekonomisk översikt

Slovenien är ett litet exportorienterat land med ett fördelaktigt geografiskt läge mellan Västeuropa och Balkan. Det sågs länge som "bäst i klassen" av de tidigare kommunistländer som kom med i EU 2004 och var det första av dem som kvalificerade sig för att byta valuta till euro. Trots senare kriser är Slovenien ett av Öst- och Centraleuropas mest välmående länder.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
29 457 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
5,4 procent (2022)
Total BNP
62 118 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
1,7 procent (2022)
Industrins andel av BNP
29,0 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
57,8 procent (2022)
Inflation
8,9 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
70,2 procent (2022)
Valuta
euro
Varuexport
69 624 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
69 696 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-0,3 miljarder US dollar (2022)
Varuhandeln i andel av BNP
224 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
läkemedel och kemikalier, bilar och bildelar, maskiner
Största handelspartner
Tyskland, Schweiz, Italien, Österrike, Kroatien, Kina
Mottaget bistånd per invånare
26 US dollar (2002)

Slovenien – Naturtillgångar, energi och miljö

Slovenien är rikt på skog och vatten. Energibehovet täcks av en blandning av fossila och icke-fossila källor, såväl importerade som inhemska. Landet är känt för att försöka ha en grön profil. Klimatutsläppen är låga totalt sett.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt
15,29 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
7,27 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
12 477 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
5,9 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
1 697 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Slovenien – Jordbruk och industri

Jordbruket svarar för en mindre del av ekonomin än i övriga före detta jugoslaviska republiker. Många slovener driver dock små jordbruk vid sidan av sina ordinarie arbeten, så den informella andelen är högre. Inom industrin tillverkas bland annat fordon, läkemedel och elektronik.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
1,7 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
30,4 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
61,5 procent (2020)
Industrins andel av BNP
29,0 procent (2022)