2024

• Juni

• Minister lämnar ledarpost efter valmiss

  10 juni

  Vänsteralliansen Sumars ledare Yolanda Díaz avgår från partiledarposten till följd av vänsterns dåliga resultat i valet till EU-parlamentet. Men hon tänker stanna kvar på sina poster som vice premiärminister och arbetsmarknadsminister. Sumar, som ingår i den koalitionsregering som leds av Pedro Sánchez (PSOE), bildades på Díaz initiativ för att samla partier till vänster om PSOE.

• Högerpartier går starkt i EU-val

  9 juni

  Ett nybildat parti långt till höger, Festen är över, blir den stora överraskningen när de spanska väljarna utser landets 61 ledamöter till EU-parlamentet. Även etablerade borgerliga partier stärks. Preliminärt når Partido Popular 34,2 procent (22 mandat), Socialistpartiet 30,2 procent (20 mandat), Vox 9,6 procent (6 mandat), Festen är över 4,6 procent (3 mandat), Sumar 4,7 procent (3 mandat), Republiker nu (regionala vänsterpartier) 4,9 procent (3 mandat), Podemos 3,3 procent (2 mandat), Tillsammans för Katalonien (Junts) 2,6 procent (1 mandat), Solidariskt Europa (Ceus, borgerliga partier från flera regioner) 1,6 procent (1 mandat).

• Maj

• Omstridd amnestilag antagen

  30 maj

  Kongressen i det spanska parlamentet godkänner slutgiltigt amnestilagen som kommer att kunna ge straffrihet för den som förespråkat att regioner ska bryta sig ur Spanien. Partierna PSOE, Sumar, Podemos, katalanska Junts och ERC samt baskiska PNV och EH Bildu samlar 177 röster för lagen medan motståndarna PP, Vox, den kanariska koalitionen CC och UPN från Navarra får ihop 172 röster. Lagen kommer att publiceras bland statens kungörelser när kung Felipe har avslutat ett pågående statsbesök i El Salvador, men katalanska nationalister som ser striden vunnen deklarerar redan att de nu ställer in sig på nästa steg: att katalanerna ska få genomföra en laglig folkomröstning (till skillnad från den folkomröstning om självständighet som hölls i Katalonien 2017 men olagligförklarades).

• Israel protesterar mot Palestinaerkännande

  28 maj

  Spanien erkänner officiellt Palestina, i samordning med Norge och Irland. Inför beslutet, som aviserats i förväg, har Israel kallat hem sina ambassadörer från de tre länderna och framfört protester till deras diplomatiska sändebud på plats. Israel hävdar att erkännandena innebär att terrorism belönas. Till följd av att 1990-talets fredsprocess mellan Israel och palestinska PLO, som hade en tvåstatslösning som mål, havererade har den palestinska stat som började förberedas då inte bildats. Spanien, Norge och Irland framhåller att erkännandena bygger på att de accepterar gränser som rådde i praktiken före kriget 1967, med ett delat Jerusalem som huvudstad i båda länderna.

• Regeringen kräver ursäkt av Argentinas president

  20 maj

  Regeringen kräver en ”offentlig ursäkt” från president Argentinas president Javier Milei, sedan han kallat premiärminister Pedro Sánchez hustru Begoña Gómez ”en korrupt kvinna”. Madrid har redan kallat hem sin ambassadör i Buenos Aires på grund av Mileis uttalande som gjordes vid ett möte med ytterhögerledare i Madrid, organiserat av extremhögerpartiet Vox två dagar tidigare. Enligt utrikesminister José Manuel Albares är det oacceptabelt att en utländsk president förolämpar Spaniens regeringschef under ett besök i landet, något som ”bryter mot alla diplomatiska normer”. Men Argentina hävdar i stället att den spanska regeringen har förolämpat Javier Milei med sina uttalanden. Relationerna mellan de båda länderna har blivit alltmer ansträngda de senaste veckorna, med ömsesidiga anklagelser. Bland övriga deltagare på högermötet fanns också Italiens premiärminister Giorgia Meloni och den franska nationalistledaren Marin Le Pen.