Spanien – Jordbruk och industri
Över hälften av Spaniens yta är jordbruksmark. I sydöst finns vidsträckta odlingar av frukt och grönsaker som mestadels exporteras till Nordeuropa. Spanien är världens största producent av olivolja och ledande vinproducent. Spannmål som korn och vete är viktiga grödor. Man föder upp boskap, främst grisar, för köttexport. Livsmedel är också grunden för en del av de viktigaste industrierna.
I decennier har lantbruket moderniserats. Andelen sysselsatta har minskat påtagligt och avfolkningen av landsbygden är ett problem. Numera anlitas migrantarbetare utifrån. Drygt 4 procent av arbetskraften var 2021 sysselsatt inom jordbruket, som samma år bidrog med mindre än 3 procent till landets BNP.
Med undantag för frukt- och grönsaksodlingarna, som är beroende av konstbevattning, ger jordbruket lägre avkastning än i de flesta andra EU-länder. Orsakerna är näringsfattig jord, omfattande erosion (jordförstörelse) samt för lite regn i inlandet och i sydöst. Jordbruket lider också delvis av konkurrensproblem och överproduktion, inte minst av olivolja, och är i hög grad beroende av statliga subventioner och bidrag från EU. Tack vare dessa har Spanien en nettoinkomst från jordbruket, utan dem hade många bönder tvingats lägga ned. Produkterna bidrar också till den viktiga livsmedelsindustrin, som även den ger ett inkomstöverskott. 2022 gick två tredjdelar av exporten av livsmedel och fiskeprodukter till andra EU-länder.
Rioja är ett av de mest välkända vindistrikten, men även drycker som cava (mousserande vin från Katalonien) ger exportinkomster. Starkvinet sherry (jerez) är en andalusisk specialitet.
Långa värmeböljor och ihållande torka har försvårat förhållandena de senaste åren, särskilt för grönsaksodlingen. Olaglig avledning av vatten förekommer på många håll och grundvattennivåerna sjunker, inte minst där stora odlingar annars står på spel. Världsnaturfonden (WWF) har pekat ut fyra områden som särskilt utsatta: Doñana i Andalusien, Mar Menor i Murcia, Los Arenales i Castilla y León samt Daimiel i Castilia la Mancha. I trakten av Doñana har sådana vattenstölder lett till ungefär 50 fällande domar på 15 år, enligt tidningen El País.
Ett omfattande system av bevattningskanaler som involverar floderna Tajo och Segura började anläggas 1960 och har möjliggjort odling i stor skala av frukt och grönsaker, men systemet anses nu förvärra vattenbristen. Det hotar både exporten av livsmedel till övriga Europa och uppskattningsvis 100 000 jobb.
Köttproduktionen har tiofaldigats sedan början 1960-talet. En viktig drivkraft är ökad export till Kina, men också hög inhemsk konsumtion. Spanien är det europeiska land där man äter mest kött, nästan 99 kilo per år. Det pågår samtidigt en debatt om hur allt färre och allt större boskapsfarmer påverkar miljön.
Ekologisk odling har fått ett uppsving framför allt i Andalusien. 2018 användes 16 procent av jordbruksmarken för ekologisk odling, vilket var den högsta siffran inom EU, men andelen gårdar som odlar ekologiskt är högre i Italien (21 procent jämfört med 12 procent i Spanien).
Drygt en tredjedel av landets yta täcks av skog, som till stor del ägs av stat och kommun. Kalhuggning, skogsbränder och jordförstörelse har tärt på trädbestånden. Trots det ökar skogsbruket som resultat av EU-stödd återplantering av träd.
Spanien har EU:s största fiskeflotta. Drygt var femte fiskebåt inom EU är spansk, trots att flottan har minskat påtagligt på senare år. Det beror bland annat på striktare EU-regler och problem med utfiskning i Medelhavet. Spanjorerna tillhör också världens största fiskkonsumenter. En spanjor äter i genomsnitt nästan 46 kilo fisk om året. Det lokala fisket är koncentrerat till Atlanthamnarna i Galicien i nordväst, där man mestadels fiskar med små fartyg. Men merparten av den totala fångsten tas av stora trålare som håller till utanför spanska vatten, framför allt i Västafrika. I många fall har EU och det berörda landet slutit avtal om fiskekvoter, men det kan också handla om bilaterala uppgörelser.
Industri
De viktigaste industrigrenarna är biltillverkning, energiframställning, olje- och kemisk industri samt livsmedelsindustri. Av tradition finns industriområdena främst i Baskien och Asturien, där tung industri som järn- och stålproduktion dominerat, och i Katalonien, där textilindustrin har lett utvecklingen.
Produktionen är fortfarande koncentrerad till dessa regioner, men viktiga industrier finns nu också i Madridområdet, där man hittar mycket av den lätta industrin, längs Medelhavskusten och i Andalusien i söder. Runt Barcelona finns varierad industri. Bilindustrin finns på flera olika platser, bland annat i den sydliga staden Sevilla. Spanien var tidigare EU:s största bilexportör efter Tyskland, men exporten föll under den ekonomiska krisen från 2008.
Industrins bidrag till BNP minskade under finanskrisen. 2014, då man ändå kunde börja se en liten uppgång, stod den för knappt 23 procent av BNP, därefter föll den till drygt 16 procent tre år senare. Krisen, som var djup inte minst i byggsektorn, ledde till krympande produktion och tvingade tusentals företag i konkurs.
Redan tidigare stod dock industrin för en mindre andel av ekonomin än genomsnittet i EU, bland annat därför att Spanien har större andel små och medelstora företag än övriga EU. Förhållandevis låg produktivitet tillsammans med allt högre produktionskostnader har gjort att spanska företag har haft svårt att konkurrera internationellt. Omkring en tredjedel av industriproduktionen exporteras, främst till andra EU-länder. Spanien försöker möta problemen genom att satsa på nya branscher som förnyelsebar energi, miljöteknik och utveckling av elbilar.
En omfattande privatisering av statsägda företag påbörjades redan av den socialistregering som styrde på 1980-talet. Den fortsatte i snabbare takt under den borgerliga regeringen 1996–2004, som bland annat sålde ut delar av stålföretaget Aceralia, elbolaget Endesa, olje- och kemiföretaget Repsol samt flygbolaget Iberia.
Efter Spaniens EU-inträde 1986 etablerade sig många utländska storföretag i Spanien, främst inom biltillverkning. På 2000-talet började den utlandsägda industrin krympa eftersom de utländska investeringarna minskade till följd av hård konkurrens från låglöneländer i Asien och Östeuropa. Även landets textil-, läder- och skoindustri har minskat på grund av utländsk konkurrens.
I Spanien finns ändå en rad framgångsrika multinationella företag, som banken Santander, transportföretagen Ferrovial, Albertis och ACS, några av världens största företag inom förnybar energi (Acciona, Iberdrola och Gamesa), klädkedjan Inditex (med bland annat Zara-butikerna), telekomoperatören Telefónica och stålföretaget Acerinox.
Välj kapitel här
Mer läsning finns här!
I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.
Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.
Tipsa gärna dina vänner!
