2022
Senaste händelser
-
Januari
-
Över 4 000 migranter omkom på väg till Spanien
Fler än 4 400 människor omkom eller försvann 2021 när de via båt försökte ta sig från Afrika till Spanien, enlig den spanska organisationen Caminando Fronteras. Det är mer än dubbelt så många som år 2020. Merparten, omkring 90 procent, omkom på väg till Kanarieöarna. Internationella migrationsorganisationen (IOM) har dock en lägre siffra för hur många som har omkommit 2021: knappt 1 300.
-
Februari
-
Skärpta EU-sanktioner mot Ryssland
Som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina enas Spanien och de andra EU-länderna om skärpta sanktioner mot Ryssland. Under veckan som följer antar EU sanktioner i flera steg. De riktas mot Rysslands finansiella system och högteknologiska industrier samt mot högt uppsatta politiker, däribland president Putin och utrikesminister Sergej Lavrov, och delar av eliten runt makthavarna i Kreml. Sanktionerna mot finanssystemet syftar till att underminera Rysslands förmåga att finansiera kriget i Ukraina. Bland annat beslutar EU-länderna att stänga av sju ryska banker från det internationella betalningssystemet Swift som gör det möjligt att snabbt och säkert genomföra transaktioner. Därutöver förbjuds har alla transaktioner med ryska centralbanken liksom nya investeringar i en rysk investeringsfond. EU stänger också sitt luftrum för ryskt flyg och beslutar att förse Ukraina med vapen för 450 miljoner euro. Vidare stoppas sändningar från de ryska mediekanalerna RT och Sputnik som anklagas för att utgöra propagandaorgan för den ryska regeringen. Belarus som låtit ryska trupper tränga in i Ukraina från landets territorium får också en släng av sleven. Drygt 20 högt uppsatta militärer beläggs med sanktioner och EU beslutar att stoppa importen av en rad exportvaror från Belarus. Den spanska regeringen utlovar även att skicka 20 ton material till Ukraina, bland annat medicinsk och defensiv utrustning samt skyddsvästar. I början av mars säger den spanska regeringen att man även ska skicka 150 man till Nato-styrkan i Lettland.
-
Framgång för högern i regionalval, men bakslag för PP
Regionalvalet i Castilla y Leon blir en framgång för högerpartierna. Det konservativa Folkpartiet (PP) vinner 31 av de 81 mandaten med nästan 32 procent av rösterna, före Socialistpartiet som får drygt 30 procent av rösterna och 28 mandat. Tredje största parti blir det högerextrema Vox som erhåller 13 mandat och nästan 18 procent av rösterna. Efter valet kräver Vox-ledaren Santiago Abascal att partiet ska få sitta med i regionregeringen, vilket hans parti också får. Det är första gången det sker sedan Vox bildades 2013. Valresultatet ses som ett stort bakslag för PP-ledaren Pablo Casado som hade hoppats att vinna egen majoritet i sin hemregion. Det ger ny ammunition till hans kritiker inom det egna partiet, inte minst från Isabel Díaz Ayuso, som leder regionstyret i Madrid. Casado kritiseras bland annat för att vara i otakt med många av sina egna väljare som i stället väljer att rösta på Vox. Samtidigt ser det ut som PP samtidigt vann röster från ett annat borgerligt parti, Ciudadanos, som bara lyckas behålla ett av sina tolv mandat. I början av mars står det klart att PP ska hålla en extrakongress i april för att utse en ny partiledare. Alberto Núñez Feijóo, från partiets moderata falang är favorit att ta över.
-
Mars
-
Nytt krispaket klart
Den spanska regeringen lägger fram ett nytt krispaket på 16 miljarder euro som ska börja gälla från den 1 april. En del av pengarna går till att lindra de effekter som Rysslands anfallskrig i Ukraina har haft på de redan innan höga energipriserna. Det handlar om skattelättnader och direkt stöd till både hushåll och företag. Stödet kommer att finnas kvar till den 30 juni 2022. Priset på bränsle ska sänkas med 20 procent, varav den spanska staten står för 15 procent och oljebolagen för resten. Tidigare har regeringen aviserat liknande lättnader för transportsektorn. I det nya krispaketet ingår även nytt stöd till jordbruket, fisket, ett tak för hur höga hyreshöjningarna får bli (2 procent) och ett extrastöd på 15 procent till dem med lägst inkomster. En del av pengarna kommer från det krisstöd som Spanien fick för att underlätta en återhämtning av ekonomin som fått stora svårigheter på grund av coronapandemin. Missnöje över höga priser har lett till missnöjesyttringar bland såväl långtradarchaufförer, bönder och fiskare. Enbart i februari låg inflationen på cirka 7,6 procent. När det gäller energiuppgörelsen har Sánchez lobbat för en ändring av EU-reglerna, men fått nej till detta. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har dock utlovat specialregler i detta läge för Spanien och Portugal, eftersom de inte har lika stor anknytning till stora kraftnätverk som många andra medlemsländer. Sánchez måste nu vinna stöd för krispaketet i det spanska parlamentet under den kommande månaden. Han har utlovat samtal med fackföreningar, näringslivsorganisationer, regioner och oppositionspartier.
-
Protester mot höga mat- och energipriser
På flera håll i Spanien, bland annat i Madrid, samlas tusentals människor för att protestera mot stigande priser på mat, el och bränsle. Demonstrationerna har organiserats av det högerextrema partiet Vox och deltagarna kräver att premiärminister Pedro Sánchez ska avgå blandat med nationalistiska slagord. 2021 steg energipriserna med 72 procent i Spanien, vilket är mer än i de flesta andra europeiska länder. Rysslands krig i Ukraina har lett till ytterligare prishöjningar 2022. Även långtradarchaufförer har strejkat för bättre villkor. Det har lett till vissa störningar i distributionen av livsmedel till butikerna. Samtidigt reser Sánchez runt i EU för att försöka förmå unionen att ta ett samlat grepp på hur man ska hantera de höga energipriserna.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.