2024
Senaste händelser
-
Januari
-
Dragkamp om amnestilag
Ett lagförslag som skulle ge katalanska separatistledare amnesti röstas ned i parlamentet. Katalanska politiker som har ställt krav på amnesti för att vara redo att stödja en vänsterregering i riket röstar emot förslaget med motiveringen att det inte går tillräckligt långt för att uppfylla kraven. Lagförslaget går i retur till utskott i parlamentet för fortsatt bearbetning.
-
Migranttal på rekordnivå
Antalet migranter som anlände till Spanien steg med över 80 procent under 2023 och på Kanarieöarna var migranterna rekordmånga, enligt inrikesdepartementets preliminära sammanställning. Totalt anlände 56 852 personer utan inresetillstånd (det högsta antalet sedan 2018), varav 39 910 till ögruppen i Atlanten. Till Kanarieöarna, där fler än 4 000 var ensamma minderåriga, har det aldrig tidigare kommit så många. Att flyktingsmugglingen via Atlanten ökat ska ses i ljuset av att kontrollerna i Medelhavet har skärpts. Båtarna lägger ut från Marocko eller andra länder längre söderut på Afrikas västkust och resorna är farliga. Biståndsorganisationen Caminando Fronteras har beräknat att cirka 7 800 människor drunknat eller rapporterats saknade mellan 2018 och 2022.
-
Februari
-
PSOE försvagas i parlamentet
Regeringspartiet PSOE stänger av en av sina parlamentsledamöter vilket leder till att socialisterna, nu med 120 av 350 platser, får svårare att säkra en majoritet för politiska beslut. Upphovet är korruptionsfallet "caso Koldo" under pandemin, då personer passade på att sko sig när offentliga sektorn skulle köpa in munskydd. José Luis Ábalos, som varit nära medarbetare till premiärminister Sánchez, är inte själv mygelmisstänkt, däremot inträffade skandalen i kommunikationsdepartementet när han var minister. Ábalos har uppmanats att lämna sin plats i parlamentet, men vägrar med motiveringen att han då skulle medge ansvar för myglet. Två alternativ kan finnas: att ingå i "grupo mixto", som bildas av ledamöter som inte tilhör någon partigrupp ( i allmänhet småpartier) eller att bli politisk vilde ("no adscrito"), vilket brukar innebära minimalt inflytande.
-
Mars
-
Ja till omstridd amnestilag
Kongressen (det spanska parlamentets underhus) antar en lag som kan ge katalanska separatistledare straffrihet. 178 av de 350 ledamöterna röstar ja. Ändringar i texten har gjorts sedan det blev nej i parlamentet (se 30 januari 2024). Amnestilagen måste också godkännas i senaten (överhuset). Amnestilagen ska kunna åberopas i mål där personer har anklagats för terrorism i enlighet med spansk lag. Det gäller bland andra Carles Puigdemont, tidigare regional president i Katalonien, som försökt genomdriva beslut om självständighet för Katalonien. (Den som döms för handlingar som klassas som terrorbrott enligt EU-rätten ska däremot inte kunna slippa straff med stöd av amnestilagen.) I Katalonien ska nyval hållas till de 135 platserna i det regionala parlamentet den 12 maj, eftersom partierna inte har kunnat enas om den självstyrande regionens budget. Puigdemont meddelar den 21 mars att han tänker kandidera.
-
April
-
Premiärministern tar paus
Premiärminister Pedro Sánchez tar time out i fyra dagar för att reflektera över om han kan stanna kvar på sin post. Anledningen är att en domstol har beslutat att granska korruptionsanklagelser mot hans fru Begoña Gómez. Anklagelserna enligt organisationen Manos limpias (Rena händer) handlar om att Gómez haft band till privata företag som fått statliga stöd eller har beviljats offentliga kontrakt. Manos limpias leds av en person som rapporteras ha koppling till den politiska extremhögern, men anklagelser mot Gómez har tidigare luftats även av den moderata högern och avfärdats av premiärministern. Sánchez meddelar efter betänketiden att han blir kvar på sin post. Han utlyser inte heller någon förtroendeomröstning i parlamentet.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.