Spanien – Ekonomisk översikt

Spanien är eurozonens fjärde största ekonomi. Sedan mitten av 1980-talet har det förvandlats från fattigt jordbruksland till industrination med stor tjänstesektor, främst turism. Efter några år med tillväxt, intensivt byggande och stora bostadslån sprack en bostadsbubbla 2008. Djup kris följde med skyhög arbetslöshet, politiska protester och krislån från EU till banksektorn. Coronakrisen orsakade nästa avbräck, men därefter har Spaniens ekonomi gått bättre än många andra länders.

I Världsbankens kategorisering av världens länder hamnar Spanien i gruppen höginkomstländer (se översikt här).

Under en borgerlig regering 1996–2004 utvecklades Spanien till tillväxtmotor i EU. Bakom framgången låg privatiseringar, sänkta skatter och minskade offentliga utgifter. Spanien var också den största mottagaren av stöd från EU innan unionen utvidgades till Öst- och Centraleuropa 2004.

Sedan millennieskiftet har ekonomin varit en bergochdalbana med sprucken fastighetsbubbla, bankkris och pandemi, med hög arbetslöshet. Regeringsingripanden som statsstöd och sparpaket har staplats på varandra, men genom kriserna har medlemskapet i EU och valutaunionen tillsammans med turistnäringen utgjort räddningsplankor.

Ekonomin gick på högvarv när en socialistregering tillträdde 2004, även om ekonomer varnade för en fastighetsbubbla och ansåg att hushållen var högt skuldsatta. Införandet av euron som valuta hade bidragit till låga räntor som gav billiga lån. Många köpte bostäder de egentligen inte hade råd med. Andra investerade i fastigheter för att tjäna på stigande priser. Centralbanken varnade för att byggindustrin var hårt skuldsatt. Så småningom skulle regeringen tvingas begära 100 miljarder euro i lån från EU för att rädda bankerna från stora förluster på lån de hade beviljat.

Våren 2008 sjönk fastighetspriserna, byggandet avtog och arbetslösheten ökade. Privatkonsumtionen saktade in när spanjorernas köpkraft försvagades av höjda boräntor och stigande mat- och bränslepriser. Både byggsektorn och konsumtionen hade varit viktiga drivkrafter i uppgången. Regeringen genomförde åtgärder för att stimulera ekonomin och hjälpa hushållen att klara sina lån. Bland annat satsade den på utbyggnad av infrastruktur som vägar och tåglinjer, och små och medelstora företag fick stöd. Men problemen fortsatte i spåren av en internationell finanskris.

Regeringen tog till nya stimulanser. Småföretag som inte sade upp anställda fick sänkt skatt, köp av nya bilar subventionerades och turistnäringen fick stöd. Ändå sjönk BNP och arbetslösheten steg. 2010 stramade regeringen åt med lönesänkningar för offentliganställda, frysta statliga pensioner och frysta löner. Dessutom skulle moms och marginalskatt höjas och skatt på förmögenheter över en miljon euro infördes. En arbetsmarknadsreform syftade till att öka rörligheten på den delvis hårt reglerade arbetsmarknaden genom att underlätta för företag att säga upp fast anställda och sänka avgångsvederlag till uppsagda.

Ekonomin krympte 2010. Budgetunderskottet låg nu på drygt 11 procent av BNP och hushållens skuldsättning växte. I ett försök att lugna marknaden lade regeringen fram ett nytt sparpaket. Bland annat skulle det statliga lotteribolaget och flygplatserna delvis privatiseras och 28-procentig höjning av tobaksskatten ge pengar till statskassan.

Efter valet 2011 presenterade den konservativa PP-regeringen nya åtstramningar. 2012 överskred arbetslösheten 24 procent. Bland ungdomar var den 51 procent.

I kö för krislån från EU

Regeringen begärde 100 miljarder euro i lån av EU för att rädda spanska banker. EU gav regeringen ett års uppskov – från 2013 till 2014 – med kravet att minska underskottet i statsbudgeten till under 3 procent (ett uppskov som senare kom att förlängas). 2011 var budgetunderskottet 8,9 procent av BNP och redan första halvåret 2012 låg det på 4 procent.

Samtidigt hade statsskulden ökat till 80 procent av BNP våren 2012, den högsta nivån sedan 1990. Som motprestation till lånelöftet från euroländerna införde regeringen nya svångremsåtgärder, höjda skatter och fler privatiseringar. Åtgärderna välkomnades av EU men möttes av protester i spanska städer.

Nedgången var djupare än ekonomer räknat med. Banksparandet minskade och investerare flyttade sina pengar utomlands. Första halvåret 2012 överfördes nära 220 miljarder euro från Spanien till andra länder, den största kapitalflykten sedan Spanien började föra statistik över transaktionerna 1990. Skatteinkomsterna hade minskat med en femtedel sedan finanskrisens inledning 2008. Skattesmitning är vanligt i Spanien och hade dessutom ökat under krisen. Den svarta ekonomin beräknades motsvara en fjärdedel av landets BNP.

Minskade skatteinkomster gjorde att flera regioner, som själva ansvarar för en del av skatterna, tvingades låna. 2012 bad Valencia, Murcia, Andalusien och Katalonien centralregeringen om hjälp. Katalonien står för en femtedel av landets BNP och var då Spaniens viktigaste region ekonomiskt sett. Krisen gjorde Katalonien till landets mest skuldsatta region.

Ännu ett sparpaket följde: höjda skatter, sänkta pensioner, försämrat arbetslöshetsstöd och förlängt anställningsstopp i offentliga sektorn. Regeringen ville också bilda en räddningsfond för regionerna och en bankakut som skulle finansieras av aktieägare. Nästa budget innehöll ännu fler nedskärningar medan höjd moms skulle ge intäkter. Reformer av statsförvaltningen planerades liksom avregleringar inom energi och telekommunikationer och en oberoende myndighet skulle granska statens finanser. Strukturreformerna, varav flera föreslagits av EU, banade väg för räddningsinsatser från euroländerna och Europeiska centralbanken (ECB), något som tycktes oundvikligt för att rädda Spanien. I slutet av 2012 motsvarade statsskulden 84 procent av BNP.

Bankernas andel dåliga lån slog rekord och regeringen sköt till kapital till den största krisbanken, Bankia. Som del av en ny banklag skapades en "dålig bank", som skulle ta hand om den krisande fastighetsmarknad som bringat banker på fall. Den skulle ta över tomter, ofullbordade byggprojekt och osålda färdigbyggda fastigheter. Förhoppningen var att senare kunna sälja dessa med vinst. Den nya banken var ett krav från euroländerna för krisstöd till Spanien.

Turismen går som tåget

Internationella valutafonden (IMF) förklarade 2013 att Spanien gjort stora framsteg för att stabilisera ekonomin och få ner budgetunderskottet, men att arbetslösheten på över 26 procent var oacceptabelt hög. Så, efter drygt två år med krympande BNP, kom tecken på en vändning tack vare turismen och växande export, inte minst till Latinamerika.

Ekonomin växtre 2014 med 1,4 procent, den högsta siffran sedan krisens början, och flera år till av återhämtning följde, då BNP växte mer än euroländernas genomsnitt på 1,6 procent. Bland förklaringarna fanns lägre oljepriser och att semesterfirarna valt Spanien framför oroliga länder som Egypten och Turkiet. Spanien blev efterhand världens mest besökta land efter Frankrike. IMF framhöll att arbetslösheten fortfarande var orimligt hög, men 2016 hade den för första gången på sex år krupit ned under 20-procentsstrecket.

Statsskulden steg dock till över 100 procent av BNP och Spanien riskerade – men slapp – böter från EU för att inte ha gjort nog mycket för att få ned budgetunderskottet. EU-länderna tillåts ha ett underskott på 3 procent; Spanien hade fått EU:s tillstånd att ha 4,2 procent för 2015 men det steg till över 5 procent. Övergångsregeringen lämnade ett förslag till EU på en budget för 2017 med åtgärder för att få ner underskottet ytterligare. Men EU krävde mer. En politisk kris i Katalonien slog också mot ekonomin, och regeringen tvingades skriva ned tillväxtprognoserna. Coronakrisen 2020 innebar sedan att BNP föll med över 11 procent, samtidigt som underskottet i statsbudgeten steg.

Internationella prisökningar som kopplats till Rysslands invasion i Ukraina från 2022 har märkts även i Spanien. På nyåret 2024 meddelade regeringen att sänkt matmoms på basvaror och en del andra åtgärder som ska dämpa levnadskostnaderna blir kvar ett halvår till.

Men efter pandemin har turismen gått starkt, trots inflation. 2022 växte ekonomin med 5,5 procent, samtidigt som statens budgetunderskott landade på 4,8 procent. 2023 visade preliminära data 2,5 procents tillväxt eftersom turismen närmat sig de rekordsiffror som förekom före covid-19. Budgetunderskottet ska pressas ned under eurozonens tillåtna nivå 3 procent, är målet.

Ungdomsarbetslösheten har förblivit ett problem. Valåret 2023 angavs den till 30 procent i åldersgruppen 16–25 år och regeringen utlovade en storsatsning på IT-utbildning.

Om våra källor