Spanien – Religion

Religionsfrihet garanteras i författningen. Katolicismen är inte längre statsreligion i Spanien, men gynnas ändå av staten i vissa avseenden. Drygt två tredjedelar av befolkningen räknar sig som katoliker, men inte ens hälften av dem går regelbundet i kyrkan.

Cirka en tiondel av invånarna tillhör andra religioner, som judendom, hinduism och buddism. Drygt en miljon invånare är muslimer, bland dem många invandrare från Marocko. En rapport från 2018 tyder på att spanjorer har sekulariserats på senare år. I den anger 27 procent av de tillfrågade att de antingen är ateister, agnostiker eller icke-troende. Särskilt många unga spanjorer har vänt ryggen åt religionen, medan över 88 procent av de tillfrågade över 65 år sade sig vara troende. Bara ett av fem spanska par gifter sig numera i kyrkan.

Ett annat tecken på ökad sekularism var att när Pedro Sánchez tillträdde som premiärminister 2018 var det första gången det skedde i ett sammanhang helt utan religiösa symboler.

Under Francodiktaturen 1939–1975 var katolska kyrkan en av makthavarnas viktigaste stöttepelare. Med demokratiseringen efter 1975 förlorade kyrkan sitt religiösa monopol och i 1978 års författning avskaffades statsreligionen. Trots det har katolska kyrkan fortfarande vissa privilegier. Spanjorerna kan till exempel välja att avsätta upp till 0,7 procent av sin inkomstskatt till katolska kyrkan eller till enskilda organisationer men inte till andra religiösa samfund. Även andra samfund kan dock sluta överenskommelser med staten om skattelättnader. 

Katolska kyrkans ledning domineras av konservativa biskopar och präster men det finns också en liberal falang som Vatikanen har haft för vana att betrakta med misstro. Kyrkans ledning har tidvis varit i konflikt med socialistledda regeringar, bland annat när det gällt äktenskap för homosexuella (se Sociala förhållanden).

Kritik har också riktats mot kyrkans ovilja att utreda anklagelser om sexuella övergrepp som riktats mot präster och andra inom kyrkan. Företrädare för kyrkan säger att man har ett regelverk att följa om misstankar om övergrepp uppstår. 2021 aviserade katolska kyrkan att den skulle inleda brottsutredningar i 251 fall, detta sedan en rad fall avslöjats av tidningen El País. 2022 blev det klart att en formell utredning av anklagelser om övergrepp skulle göras. Samtidigt bad kardinal Juan José Omella, ordförande i biskopskonferensen, alla offer om ursäkt för att kyrkan orsakat dem så stor smärta. Samtliga partier utom högerextrema Vox har stött krav på en oberoende utredning, och hösten 2023 offentliggjordes resultatet av en utredning som gjorts på parlamentets uppdrag (se Kalendarium). Med stöd av undersökningen, som byggde på intervjuer och omfattande tiden efter 1940, drog utredarna slutsatsen att flera hundratusen barn kan ha utsatts för sexuella övergrepp inom kyrkan. Utredningen utmynnade också i förslag om en skadeståndsfond. När kyrkans egen utredning offentliggjordes före jul 2023 konstaterades i den ett par tusen fall, men rapporten omfattade enbart fall som tagits upp i domstol och kommentaren från biskopskonferensen löd att det är uppenbart att det också finns ett mörkertal.

Hädelse är formellt straffbart, men få fall når domstolarna.

Små samfund, som mormoner och Jehovas vittnen, har kritiserat lokala myndigheter för att de har svårt att få tillstånd för aktiviteter på offentliga platser.

Om våra källor