2024

• Juni

• Assange släpps fri

  24 juni

  En infekterad 14 år lång juridisk strid får sitt slut när Julian Assange släpps ur brittiskt förvar efter en överenskommelse med rättsvårdande myndigheter i USA. Uppgörelsen innebär att Wikileaks-grundaren erkänner att han stulit och spridit hemliga försvarsuppgifter, men friges eftersom den 52-årige australiern redan anses ha avtjänat straffet, drygt fem års fängelse, medan hans begäran om överlämning till USA avhandlades i brittiska domstolar. Pressfrihetsaktivister har protesterat mot vad de anser är ett politiskt motiverat åtal och regeringen i Australien har krävt hans frigivning. Wikileaks offentliggjorde 2010 hundratusentals amerikanska hemliga handlingar, däribland diplomatpost och filmer på misstänkta krigsbrott. USA anser att läckan har äventyrat människors liv. Samma år greps Assange i Storbritannien, men på begäran av svensk åklagare för misstänkt våldtäkt och ofredande under ett Sverigebesök. Han avfärdade anklagelserna, som han också såg som politiska. Därefter tillkom USA:s begäran om överlämning. 2012 tog Assange sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London, där han förskansade sig till 2019 då han greps på nytt. Det svenska fallet preskriberades 2020. Wikileaks källa, Chelsea Manning, en underrättelseanalytiker i USA:s armé, dömdes 2013 till 35 års fängelse för läckan, men benådades av president Barack Obama 2017.

• Vadslagningsskandal i valrörelsen

  20 juni

  Regeringen och Konservativa partiet skakas av en skandal där flera högt uppsatta medlemmar och kandidater misstänks för insiderbrott. De ska ha satsat pengar på vilket datum som premiärminister Rishi Sunak skulle välja för det kommande parlamentsvalet (4 juli). Bland de misstänka finns partiets kampanjchef och en av Sunaks livvakter. Premiärministern får också hård kritik för att han i förtid lämnade ceremonier till minne av D-dagen för 80 år sedan, då allierade styrkor landsteg norra Frankrike för att bekämpa Nazityskland under andra världskriget.

• Reform UK går om Tories i mätning

  13 juni

  Det högerpopulistiska partiet Reform UK, med Nigel Farage i spetsen, får i en opinionsmätning inför valet den 4 juli sensationellt större stöd än premiärministers Rishi Sunaks Konservativa partiet, "Tories". Reform UK får 19 procent och Tories 18 procent. Båda ligger långt efter Labour som noterar ett väljarstöd på 37 procent i mätningen. Farage, känd sedan tidigare år som högljudd brexitförespråkare, gav tidigare besked om att han inte skulle kandidera, men ändrade sig mitt i valrörelsen. I andra mätningar får Tories klart mer stöd än Reform UK, men opinionsmätningarna visar att Sunak och hans parti utmanas från höger. 2019 fick Reform UK (eller Brexitpartiet som det hette då) fick i valet 2019 endast 2 procent av rösterna och har ett mandat i parlamentet. Farage går till val på löften om bland annat hårdare tag mot invandring.

• Maj

• Sunak utlyser val

  22 maj

  Premiärminister Rishi Sunak meddelar överraskande att parlamentsval ska hållas den 4 juli. Det är dags för britterna att välja framtid, förklarar han utanför premiärministerkansliet 10 Downing Street i London. Sunak hoppas att återhämtning av ekonomin och dämpad inflation ska gagna Konservativa partiet i valrörelsen. Opinionsmätningar tyder dock på att det stora oppositionspartiet och ärkerivalen om makten i brittisk politik, Labour, kommer att vinna. Partiet ligger i mätningarna före med omkring 20 procentenheter. Konservativa partiet, "Tories", har styrt Storbritannien i 14 år genom EU-utträdet "brexit", coronapandemi, turbulens på partiledar- och premiärministerposten, hög inflation och höga räntor i samband med Ukrainakriget.

• Skandal med smittat blod mörklades

  20 maj

  En skandal som pågick i årtionden, där tiotusentals människor fick infekterat blod, mörklades och kunde till stor del ha undviktits, visar en utredning. Fler än 30 000 människor smittades genom blodtransfusioner med virus som hiv och hepatit mellan 1970-talet och början av 1990-talet enligt utredningsrapporten. Omkring 3 000 av dem har dött i den största skandalen i den offentliga sjukvården NHS 80 år långa historia. Andra har fått livslånga men. Detta kunde ske framför allt för att blod och blodgivare inte kontrollerades tillräckligt noga. Efter rapporten ber premiärminister Rishi Sunak om ursäkt för myndigheternas uppträdande och lovar skadestånd. Omkring 10 miljarder pund – 136 miljarder kronor – väntas utbetalas från staten.