Storbritannien – Aktuell politik

Storbritannien är en monarki där den verkställande makten utövas av regeringen. I regel har Storbritannien majoritetsregeringar på grund av sitt valsystem. Nordirland, Skottland och Wales har även regionala parlament och visst självstyre. Två partier – Labour och Konservativa partiet (”Tories") – dominerar rikspolitiken sedan länge. Tories, senast med partiledaren och premiärministern Rishi Sunak, har styrt sedan 2010, men ser i valet den 4 juli ut att gå mot storförlust. 

Premiärminister Rishi Sunak bjöd på en överraskning i slutet av maj när han meddelade att britterna ska gå till val till underhuset redan den 4 juli. Den allmänna bedömningen var att han skulle vänta till hösten (val måste hållas senast i januari 2025) och hoppas på att de dåliga opinionssiffrorna för Konservativa partiet ("Tories") skulle hinna förbättras. 

Sunak utlyste valet sedan han kunnat peka på att ekonomin har vänt och inflationen åter nått normal nivå. Men det vill sannolikt mycket till om hans parti ska få förlänga sitt 14-åriga regeringsinnehav ytterligare. I opinionsmätningar har Tories legat omkring 20 procentenheter efter Labour, det största oppositionspartiet och ärkerivalen om makten i Storbritannien. 

Sedan högerpopulisten Nigel Farage, känd från tidigare år som högljudd brexitförespråkare, och hans Reform UK gett sig in i valrörelsen pressas Tories även kraftigt av konkurrens därifrån (se Kalendarium). 

Sunak och Konservativa partiet har också lidit flera bakslag i valrörelsen. Flera högt uppsatta partiföreträdare misstänks för insiderbrott i samband med att de slog vad om vilket datum som premiärministern skulle välja som valdag. Sunak själv har också fått utstå stark kritik för att i förtid ha lämnat minnesceremonier för D-dagen för 80 år sedan.

Labour har under partiledaren Keir Starmer gjort en omsvängning från vänster mot mitten. Att partiet ser ut att gå mot valseger beror dock inte på att Starmer är populär. Tvärtom ser Labour ut att kunna få återvända till makten trots att partiledaren har mycket låga popularitetssiffror hos den brittiska allmänheten. 

Bakåt i lokalval 

Snarare tyder mycket på att väjarna är trötta på Tories. I maj 2024 gick Konservativa partiet kraftigt tillbaka i en rad kommunalval runtom i landet. Resultaten befäste de opinionsmätningar som envist tyder på regeringsskifte på nationell nivå. 

Det är mycket som har undergrävt förtroendet för och splittrat regeringspartiet de senaste åren: Storbritanniens fortfarande kännbara röriga utträde ur EU 2020 som Tories drev igenom, skandalerna kring den yvige premiärministern Boris Johnson under coronapandemin, efterträdaren Liz Truss rekordkorta tid vid makten, hög inflation och höga räntor i Ukrainakrigets spår, samt brister i samhällsservicen, med inte minst vårdköer och missnöje bland vårdpersonal (mer om allt detta nedan). 

Rishi Sunak tillträdde som premiärminister 2022. Han blev den första personen från den asiatiska minoriteten på posten. Foto: Stefan Rousseau/AP/TT

Rwandafrågan

En av Sunaks högst prioriterade områden är att stoppa migrationen över Engelska kanalen. Tiotusentals människor tar sig varje år olagligt till Storbritannien på detta sätt. I april 2024 fick regeringen efter många turer igenom ett kontroversiellt förslag i underhuset som Sunak har satsat betydande prestige i. Det uttryckliga syftet är att avskräcka migranter att göra båtresan till England. Rwanda får därför betalt av regeringen i London mot att asylsökande till Storbritannien skickas till det afrikanska landet där deras fall ska prövas. De första väntas skickas till Rwanda i juli. 

Labour vill också stoppa båtarna, men kallar Rwandalösningen för ett dyrt experiment.  

Ett tidigare förslag stoppades av Högsta domstolen med motiveringen att skyddsbehövande riskerar att deporteras av Rwanda till sina hemländer där de kan förföljas. I det lagförslag som sedan antogs hävdas att lösningen är rättssäker, men även denna prövas i domstol (i Nordirland, med eget rättssystem, är lagen stoppad). Lagen har mött kraftig kritik av många och tunga instanser: människorättsorganisationer, FN:s rättschef och flyktingorganet UNHCR:s chef, samt Europarådets människorättskommissarie. En del av de mer konservativa parlamentsledamöterna anser däremot att lagen inte är tillräckligt långtgående. 

Rörigt på ledarposten 

När den tidigare finansministern Rishi Sunak valdes i oktober 2022 till premiärminister blev han den förste på posten med påbrå från en tidigare koloni, Indien. Han blev också den förste hindun. Han tillträdde efter en mycket rörig tid för Tories. 

Boris Johnson hade i juli 2022 tvingats avgå som partiledare och premiärminister efter en rad skandaler. Det handlade om såväl korruptionsaffärer som att Johnson och hans medarbetare, genom fester på premiärministerkansliet 10 Downing Street, hade brutit mot de restriktioner som regeringen själv hade infört för att bekämpa coronapandemin. 

I partiledarvalet i september 2022 vann utrikesminister Liz Truss mot Rishi Sunak och blev premiärminister, den tredje kvinnan på posten. Men Truss hann inte mycket mer än att lägga fram en budget som sågades av IMF (Internationella valutafonden) och fick marknaderna och pundet att rasa innan förtroendet för henne var förbrukat. 

Kriser efter brexit 

Kring årsskiftet 2020/2021 löpte de övergångsregler som Storbritannien och EU hade enats om ut efter det brittiska utträdet ur unionen (brexit) i januari 2020. Därmed blev konsekvenserna av brexit tydliga. Det uppstod brist på personal i flera branscher. Samtidigt var regeringen tvungen att hantera de stora problem som uppstått i spåren på coronapandemin, inte minst långa vårdköer och växande sociala klyftor, i ett land där utsatta grupper redan hade drabbats av många års besparingspolitik. Så sent som 2024 rådde oklarheter och ineffektivitet vid gränsen när det gäller hanteringen av varor som förs in från EU. 

Stödpaket lades fram för att hjälpa hushållen, men åtgärderna har bara till viss del dämpat effekterna av de allt högre priserna. I krisernas spår har strejkerna också blivit fler, då bland annat tåg- och vårdpersonal krävt högre löner och bättre arbetsvillkor. 

Relationen till EU 

Efter brexit stod det snart klart att den lösning man hade enats om för att undvika en hård gräns mellan den brittiska provinsen Nordirland på den irländska ön och EU-medlemmen Irland fortsatte att skapa problem (se nedan). Frågan löstes inte förrän i början av 2024 (se Nordirland).

Det uppstod också friktion mellan Storbritannien och framför allt Frankrike kring fiskefrågor. 

Opinionsmätningar visade 2023 att en majoritet av britterna, och Labourväljare mer än Toryväljare, återigen ville vara en del av den europeiska gemensamma marknaden. Labourledaren Keir Starmer, som var emot brexit, driver dock inte frågan aktivt. 

Nordirland och Skottland 

Provinsvalet i Nordirland i maj 2022 skapade en laddad politisk situation, då Sinn Féin, som längre beskrevs som IRA:s politiska gren, blev största parti i Stormont (se Nordirland) samt Konflikter: Nordirland). Efter många turer som också hade att göra med handelsfrågor efter brexit kunde Michelle O'Neill från Sinn Féin i februari 2024bli den första Irlandsnationalistiska försteministern i Nordirland. I Skottland har frågan om självständighet på senare tid hamnat på sparlåga. Skotska nationalistpartiet (SNP),, som leder det regionala styret och vill ha en ny folkomröstning om självständighet, har drabbats av rotationer på partiledarposten och en skandal på hög nivå om misstänkt förskingring av kampanjpengar (se Skottland). 

Följ den löpande utvecklingen i landet i Kalendarium. 

Om våra källor

LÄSTIPS: läs mer om Storbritannien i UI:s publikation Utrikesmagasinet:
Brexit bakom svängdörrar i ”elaka partiet” (2022-11-03)