Storbritannien – Ekonomisk översikt

Storbritannien är världens sjätte och Europas näst största ekonomi. Länge dominerade tung industri, där varvsindustrin och kolbrytning spelade stor roll. Sedan 1970-talet har tillverkningsindustrins betydelse för ekonomin minskat drastiskt. Numera svarar tjänstenäringarna, varav finanssektorn är en viktig del, för omkring tre fjärdedelar av BNP.

De ekonomiska villkoren skiljer sig mellan olika delar av landet. Ekonomin är starkast i sydöstra England. London är ett av världens främsta finanscentrum och finanssektorn svarar för cirka en tiondel av BNP. Förutom Londonbörsen finns där en rad internationella banker och finansinstitut samt försäkringsbolag för rederier och flygtrafik. Även IT-sektorn är stark, liksom läkemedelsindustrin. Samtidigt har den traditionella exportindustrin, med bland annat bil- och ståltillverkning, på andra håll fått svårigheter. Många industrier har lagts ned i norra England, Skottland och Wales.

Tjänstesektorn består inte bara av finanssektorn, där många anställda har höga löner, utan även av näringar som är beroende av personal med låga löner, till exempel detaljhandeln, call center och restauranger.

Storbritannien hör till det 80-tal stater i världen som Världsbanken klassificerar som höginkomstländer, den rikaste kategorin.

Liksom andra i-länder har den ekonomiska tillväxten avtagit med åren, men de senaste tre årtiondena har den varit högre än i exempelvis euroområdet. Arbetslösheten är också lägre medan inkomsten per person är ungefär densamma. Inkomstskillnaderna inom landet är dock större än i euroområdet.

Överlag har tillväxten i ekonomin varit god sedan 2012 men det råder tveksamhet om den kan hålla i sig. Det har bland annat att göra med bristande produktivitet, åldrande befolkning och den stora statsskulden, som har ökat kraftigt sedan tiden kring millennieskiftet.

Storbritanniens utträde ur EU har också lett till prövningar för ekonomin. Den turbulens som har rått kring brexitprocessen, och vilka villkor som ska gälla efter utträdet 2020, har påverkat den ekonomiska utvecklingen. Handeln mellan Storbritannien och EU har blivit betydligt mera byråkratisk och orsakat flaskhalsar, vilket inte minst drabbar små och mellanstora företag.

Pandemi och inflation

Liksom för andra länder innebar coronakrisen 2020/2021 ett svårt slag för ekonomin. BNP föll med hela 11 procent 2020. När samhället öppnade upp igen ledde brist på arbetskraft till stora problem inom flera sektorer. Varuflödet och tillgången på drivmedel drabbades till exempel hårt av bristen på långtradarchaufförer. Dessutom tog inflationen fart, särskilt snabbt steg priserna på energi. Det slog hårt mot många hushåll, som fick ännu svårare än tidigare att få ekonomin att gå ihop. Den utvecklingen fortsatte också, liksom i övriga Europa, efter Rysslands stora invasion av Ukraina 2022. Stigande priser och räntor har slagit särskilt hårt mot många britter. Det anses vara orsaken till minskade investeringar och minskat sparande.

De senaste årens följder av EU-utträdet, samt pandemin och energipriserna har ansträngt statsfinanserna. Den Labourregering som tillträdde 2024 höjde därför skatterna (främst för bolag och förmögna) till rekordnivåer, inte minst för att finansiera offentliga verksamheter som sjukvård och skolor (se Sociala förhållanden).

Utrikeshandel

Storbritanniens ekonomi är mindre beroende av utrikeshandel än många EU-länder, och även om såväl exporten som importen ökat de senaste årtiondena har takten mattats av.

Tjänstesektorn svarar numera för en stor del av exporten. Trots det har Storbritannien sedan 1984 ett betydande underskott i bytesbalansen (där såväl varuhandeln som turism och handel med tjänster ingår). Underskottet beror i hög grad på att utländska bolag investerar mer i Storbritannien än vad brittiska företag satsar utomlands. Osäkerheterna kring brexit har dock gjort att de utländska investeringarna i Storbritannien har minskat.

Storbritannien blev 2024 medlem i handelsavtalet CPTPP (Comprehensive and Progressive Agreement for Trans-Pacific Partnership). Utöver Storbritannien omfattar det elva länder kring Stilla havet, bland dem Japan, Kanada och Australien, som har tagit bort 95 procent av alla tullar på handeln mellan sig. Avtalet anses viktigt efter det brittiska utträdet ur EU.

Centralbanken Bank of England har på senare år fått kritik för att inte agera tillräckligt kraftfullt mot personers och företags försök att undkomma skatt via skatteparadis. Till dessa hör Brittiska Jungfruöarna och andra brittiska utomeuropeiska territorier och kronbesittningar, samt Londons finanskvarter, City of London, som av komplicerade historiska skäl har särskild juridisk status.

Om våra källor