2015

• December

• Tusentals evakueras efter svåra översvämningar

  I slutet av månaden orsakar flera stormar till att delar svåra översvämningar i norra England, Wales, Skottland och Nordirland. Tusentals människor får evakueras från sina hem. Labour kritiserar regeringen för att ha skurit ned på anslagen till förstärkningar av flodvallar och andra åtgärder som syftar till att förhindra översvämningar. De materiella skadorna beräknas till mellan 2 miljarder och 2,8 miljarder pund. Det har inte regnat så mycket i Storbritannien sedan 1910. 

• Klart för brittisk medverkan i flygräder i Syrien

  Underhuset röstar i början av månaden för att Storbritannien ska få flygbomba IS-fästen i Syrien. Frågan har dock väckt kontroverser inom Labourpartiet, då partiledaren Corbyn motsätter sig beslutet. Han går dock med på att låta partiets parlamentsledamöter rösta som de vill. Efter en tio timmar lång debatt röstar 397 ledamöter ja till förslaget och 223 röstar nej. 66 Labourledamöter röstar med regeringen, liksom de flesta liberaldemokrater och alla ledamöter från DUP. Den första brittiska flygräden mot ett syriskt oljefält genomförs tidigt följande dag. Enligt Cameron använder IS inkomsterna från oljan för att bekosta attacker i väst. En rapport från inrikesdepartementet visar att antalet människor som gripits misstänkta för brott relaterade till terrorism har ökat med en tredjedel från september 2014 till samma månad 2015. 315 människor har gripits, däribland flera kvinnor och tonåringar.

• November

• Protester mot besparingar får regeringen att backa

  Under hösten har regeringens planer på att dra in skattekrediter som gått till arbetande hushåll med låga inkomster väckt starka protester, och ett förslag till stora nedskärningar stoppas av överhuset. I sitt hösttal om den brittiska ekonomin 2016­–2020 den 27 november backar finansminister Osborne och aviserar bland annat att en del av skattekrediter ska behållas. Enligt Osborne kommer underskottet i statens affärer att vara 27 miljarder lägre än i tidigare prognoser. Polisen, vården, skolan, biståndet och försvaret får behålla sina anslag på nuvarande nivå eller får mer pengar. Försvarets anslag ska höjas från 34 miljarder pund 2015 till 40 miljarder pund 2020, plus extra anslag till säkerhetstjänsten.  En nyhet är en särskild skatt på bindor och tamponger som ska gå till välgörenhetsorganisationer som arbetar för kvinnor.

• Cameron presenterar förslag till EU-reformer

  För att underlätta en brittisk uppgörelse med de övriga EU-länderna ger premiärminister Cameron upp planerna på att begränsa invandrare från andra medlemsländers tillgång till det brittiska välfärdssystemet. I ett brev till Donald Tusk, ordförande för Europeiska rådet, presenterar Cameron sina förslag till reformer av EU-samarbetet. Det handlar bland annat om åtgärder som ska göra unionen mer konkurrenskraftig, ge mer makt åt de nationella parlamenten och att hitta sätt att skydda rättigheterna för de länder som inte ingår i eurozonen. Samtidigt är det tydligt att den "vapenvila" i EU-frågan som rått i Konservativa partiet är över. Camerons förslag möter stark kritik från delar av hans eget parti.

• DUP blockerar beslut att tillåta samkönade äktenskap

  2 november

  Nordirlands provinsparlament röstar för att godkänna samkönade äktenskap. Beslutet blockeras dock av kammarens största parti, DUP. Samtidigt visar opinionsundersökningar att en lagändring har stöd av nästa två tredjedelar av nordirländarna.

• Oktober

• Ny ledare för Skotska Labour

  Vid Skotska Labours konferens gör dess nya partiledare, Kezia Dugdale, sitt bästa för att markera att den skotska grenen av partiets  oberoende, och att inte för samma politik som moderpartiet söder om gränsen.

• Skotska Labour motsätter sig förnyelse av Trident

  Skotska Labour röstar med klar majoritet för att Storbritanniens kärnvapensystem Trident inte ska förnyas. Stora delar av Labourpartiet i England och Wales är av en annan åsikt. 

• "Paramilitära grupper inte längre något militärt hot i Nordirland"

  I Nordirland presenteras den oberoende rapporten om paramilitära grupper aktiviteter (se September 2015). Den visar att alla större grupper som var aktiva under konfliktåren fortfarande finns kvar och är organiserade i militära former, men att de inte längre utgör något militärt hot. DUP aviserar att partiets ministrar kommer att återinträda i regeringen.

• Underhuset godkänner nya budgetregler

  Finansminister Osbornes förslag om strikta budgetregler, det vill säga att regeringen "under normala förhållanden" inte får göra av med mer pengar än den får in i skatter, godkänns av underhuset, med 320 röster för och 258 emot. SNP, Liberaldemokraterna och de flesta Labourledamöter röstar emot, men 21 Labourledamöter lägger ner sina röster. Samtidigt kommer statistik som visar att arbetslösheten har sjunkit till 5,4 procent i augusti 2015. 

• September

• Sanktioner mot britter som värvar medlemmar till IS

  FN inför på begäran av Storbritannien sanktioner mot fyra britter som slåss för eller rekryterar medlemmar till IS (Omar Hussain, Nasser Muthana, Aqsa Mahmood och and Sally-Anne Jones). De beslås med reseförbud och får sina tillgångar frysta.

• Oberoende analys ska göras om paramilitära grupper i Nordirland

  Nordirlandsminister Theresa Villiers beordrar den 18 september att det ska göra en oberoende analys av de paramilitära gruppernas aktiviteter i Nordirland. Den ska vara klar i mitten av oktober.

• Corbyn väljs till ny Labourledare

  Labourpartiet utser Jeremy Corbyn till ny partiledare med drygt 59 procent av rösterna, för Andy Burnham med 19 procent, Yvette Cooper 17 procent och Liz Kendall drygt 4 procent. Valet innebär att partiet gör en tydlig vänstersväng. Corbyn har framför allt profilerat sig på hård kritik av den konservativa regeringens hårda åtstramningspolitik, och har bland annat pläderat för nya satsningar på bland annat vård och utbildning. När Corbyn tillsätter sin första skuggregering säger han sig vilja ena partiets olika fraktioner. En annan vänsterprofil John McDonnell får dock ansvaret för de ekonomiska frågorna, medan de inrikespolitiska ska hanteras av Andy Burnham och Hilary Benn tar hand om partiets utrikespolitik. Yvette Cooper, Liz Kendall och flera andra från den tidigare skuggregeringen har gjort klart att de inte vill vara med i Corbyns laguppställning. Den nya partiledaren får också kritik för att så få kvinnor finns på tunga poster, även om det är fler kvinnor än män i skuggregeringen. När det gäller den känsliga EU-frågan signalerar Corbyn, som har ett förflutet i Labours EU-skeptiska falang, att han för tillfället stödjer att Storbritannien ska bli kvar inom unionen. Andra ledande företrädare för skuggkabinettet uttrycker samtidigt starkt stöd för ett fortsatt EU-medlemskap. Flera fackföreningar har sagt att det kan komma att förespråka ett EU-utträde om regeringen får igenom ändringar som försämrar arbetsrätten. Den första opinionsundersökningen efter partiledarskiftet tyder på att stödet för Labour har ökat till 32 procent. Konservativa partiet leder dock klart med 38 procent.

• Nordirlands försteminister avgår tillfälligt i protest

  10 september

  Nordirlands försteminister Peter Robinson lämnar tillfälligt sin post. Hans partikamrat Arlene Foster tar över posten som nordirländsk regeringschef. Robinson fattar sitt beslut efter att Sinn Féins ordförande i Nordirland förhörts om ett mord på en före detta IRA-medlem Kevin McGuigan.

• Rekordlång tid på tronen

  8 september

  Drottning Elizabeth blir nu den monark som suttit längst på den brittiska tronen, drygt 63 år och sju månader. Det tidigare rekordet innehades av Victoria som var brittisk drottning 1837–1901.

• Klartecken för drönarräd i Syrien

  Cameron säger att han givit klartecken för att Storbritannien skulle använda drönare för att döda två brittiska islamister i Syrien som, enligt regeringen, planerade en rad terrorattentat. Det var första gången det brittiska flygvapnet satt in drönare mot mål i ett land som Storbritannien inte befinner sig i krig med. Detta sker trots att parlamentet 2013 röstade nej till ett brittiskt ingripande i Syrien (se September 2013).

• Fler britter vill lämna EU

  En opinionsundersökning i början av månaden tyder på att det nu är fler britter (51 procent) som vill att Storbritannien ska lämna EU, än som vill att landet ska stanna kvar inom unionen (49 procent).

• Storbritannien ska ta emot 20 000 syriska flyktingar fram till år 2020

  Premiärminister Cameron lovar kort därefter att Storbritannien ska ta emot "tusentals" syriska flyktingar, från lägren i Syriens grannländer. Pengar till detta ska delvis tas från biståndsbudgeten, säger Cameron. Han utlovar samtidigt 100 miljoner pund i humanitärt stöd till dem som bor i flyktinglägren i Syrien, Libanon, Turkiet och Jordanien. Senare lägger regeringen fram ett förslag i underhuset om att Storbritannien ska ta emot 20 000 människor från Syrien fram till 2020. De ska erbjudas humanitära visum som ger dem rätt att stanna i landet i fem år. Labours Yvette Cooper uppmanar regeringen att även bistå de syriska asylsökande som har tagit sig till Europa. Den brittiska regeringen har, vid sidan av Tjeckien, Rumänien och Slovakien, sagt nej till idén om EU-länderna ska hjälpas åt med att ta hand om flyktingarna och att medlemsländerna måste åta sig att ta emot ett visst antal via ett kvotsystem.

• Namninsamling för att Storbritannien ska ta emot fler flyktingar

  Flyktingkatastrofen kring Medelhavet leder till nya påtryckningar på den brittiska regeringen för att landet ska större ansvar för att hjälpa dem som flyr. Sedan januari 2014 fram till början av september 2015 har Storbritannien bara tagit emot 215 syriska asylsökanden. Nicola Sturgeon lovar att Skottland kan ta ansvar för tusen asylsökande. Liberaldemokraternas förre ledare lord Ashdown kallar Camerons agerande för "skamligt". En namninsamling för att Storbritannien ska ta emot fler flyktingar har samlat 425 000 namn.

• Storbritannien och Spanien i gemensamt EU-utspel

  David Cameron gör i början av månaden ett utspel tillsammans med Spaniens premiärminister Mariano Rajoy och kräver nya strukturella reformer av EU-samarbetet för att öka medlemsländernas konkurrenskraft. Huvudsyftet med samarbetet bör vara att skapa tillväxt, skriver de båda i en gemensam tidningsartikel.

• Augusti

• Mord skapar ny kris i Nordirland

  Ett mord i Nordirland, som medlemmar av IRA misstänks för, skapar en ny politisk kris i provinsen. I slutet av augusti meddelar UUP, det näst största protestantiska partiet UUP, att det lämnar provinsstyret den 1 september i protest mot att Sinn Féin, IRA:s politiska gren, får sitta kvar i regeringen.

• Hårdare invandringslagar aviseras

  Tusentals människors försök att ta sig till Storbritannien genom tunneln under Engelska kanalen från Calais i Frankrike utlöser en intensiv debatt om invandringen. Regeringen säger att en planerad ny invandringslag bland annat ska tvinga hyresvärdar att kontrollera utländska hyresgästers uppehållstillstånd. De som inte gör det, eller som inte vräker hyresgäster utan uppehållstillstånd, ska kunna dömas till fängelse i upp till fem år. En ny invandringslag ska debatteras i parlamentet under hösten. I mitten av månaden kommer Storbritannien och Frankrike överens om åtgärder för att hindra att flyktingar tar sig till Storbritannien via kanaltunneln.  Frankrike lovar bland annat att sätta in fler poliser och Storbritannien ska till exempel bygga nya stängsel och sätta upp fler övervakningskameror. Ett nytt förslag för att begränsa invandringen presenteras av regeringen i slutet av månaden: invandrare som arbetar illegalt i Storbritannien riskerar att straffas med upp till sex månader i fängelse. Sanktioner planeras också mot de företag som anlitar illegal arbetskraft. Ny statistik visar dock att invandringen fortsätter att öka, trots regeringens försök att begränsa den. Från mars 2014 till mars 2015 hade 330 000 personer flyttat till Storbritannien.

• Juli

• Regeringen vill begränsa strejkrätten

  Regeringen lägger fram ett förslag om att begränsa möjligheterna för fackförbund att utlysa strejker i den offentliga sektorn. Minst hälften av alla medlemmar måste delta i en omröstning för att en strejk ska bli laglig. Idag räcker det med att en enkel majoritet av dem som deltar i en omröstning röstar för strejk.

• Regeringen aviserar nya sparkrav

  Finansminister George Osborne lägger fram en statsbudget med stark betoning på ekonomiska åtstramningar. Totalt räknar regeringen med att spara 37 miljarder pund under de kommande fem åren, varav 12 miljarder genom sänkta sociala utgifter, 5 miljarder genom skatteändringar och minskad skattesmitning och resten huvudsakligen genom minskade statliga utgifter. Bolagsskatten sänks stegvis från 20 procent till 18 procent fram till 2020. 

• Juni

• Fyra konkurrerar om posten som Labourledare

  I mitten av månaden finns fyra kandidater till posten som Labourledare kvar: Andy Burnham (som ses som favorit att vinna), Liz Kendall (som säger sig vilja modernisera partiet), Yvette Cooper och Jeremy Corbyn (från partiets vänsterfalang). 

• Postverket privatiseras

  Staten säljer delar av det brittiska postverket Royal Mail och får därmed in 750 miljoner pund.

• Barnfamiljer drabbas av regeringens sparkrav

  Finansminister Osborne säger sig överväga att slopa visa skattelättnader för barnfamiljer. Det innebär, enligt bedömare, att 3,7 miljoner familjer med låga inkomster förlorar omkring 1 400 pund per år, men skulle spara 5 miljarder pund för staten. Konservativa har tidigare lovat att minska kostnaderna för social välfärd med 12 miljarder pund, men sade under valrörelsen att man inte ska skära något i statliga pensioner, förmåner för pensionärer eller barnbidrag. Osborne planerar också ny lagstiftning som innebär att statsbudgeten måste visa på ett överskott under "normala" ekonomiska förhållanden. Den tidigare koalitionsregeringen missade sitt mål att ha en balanserad budget fram till 2015/2016, men Osborne säger nu att regeringen ska klara detta till 2017/2018.

• Klart för folkomröstning om EU

  9 juni

  Underhuset röstar för att Storbritannien ska hålla en folkomröstning om EU-medlemskapet. 544 ledamöter röstar ja och 53 röstar nej till förslaget som stöds av både Konservativa partiet och Labour, men inte av SNP. Lagförslaget går nu vidare till nästa steg i parlamentsprocedurerna.  Labour har dagarna före omröstningen sagt att partiet tänker driva sin egen kampanj i folkomröstningen för att Storbritannien ska bli kvar inom EU och inte samarbeta med några andra partier. Under valkampanjen tidigare under året motsatte sig Labour att det skulle hållas en folkomröstning. 

• Camerons EU-krav får mothugg från Östeuropa

  Enligt medierapporter driver den brittiska premiärministern på för att få igång överläggningar om de brittiska kraven så snart som möjligt, för att kunna hålla en tidig folkomröstning. Hans krav på att begränsa EU-invandrares tillgång till det brittiska välfärdssystemet möter motstånd från framför allt Polen och flera andra östeuropeiska länder. Samtidigt påpekar flera bedömare att ju mer bråttom Cameron har desto svårare får han att kunna driva igenom sina krav. En ny opinionsundersökning tyder på att 58 procent av britterna vill stanna kvar inom EU och 41 procent vill lämna samarbetet.

• Konservativa EU-kritiker skapar påtryckningsgrupp

  Ett femtiotal konservativa parlamentsledamöter bildar i början av juni en grupp, Konservativa för Storbritannien (CfB), och säger att de tänker kämpa för ett utträde ur EU, så kallad brexit, om inte regeringen kan ta tillbaka makt från EU. De pläderar för att parlamentet, Westminster, ska få rätt att lägga in sitt veto mot alla EU-lagar. Cameron svarar med att alla ministrar som vill delta i en kampanj för att landet ska gå ur EU måste lämna regeringen. Han tar senare tillbaka detta och säger att journalister feltolkat det han sagt.

• Maj

• Frågeförlag inför EU-omröstning

  Stor uppmärksamhet riktas nu mot den planerade folkomröstningen om EU och i slutet av maj reser premiärminister Cameron till Nederländerna, Frankrike, Polen och Tyskland i ett försök att vinna stöd för sina planer på att reformera EU. En debatt uppstår kring hur frågan i folkomröstningen ska utformas. Regeringens förslag är: Vill du att Storbritannien ska bli kvar som EU-medlem?

• ”Bättre barnomsorg och inga skattehöjningar”

  27 maj

  I sin regeringsförklaring, det så kallade drottningtalet, presenterar Camerons ministär sina planer för den kommande mandatperioden. Enligt den ska bland annat inkomstskatt, moms och socialförsäkringar inte få höjas alls under fem år, alla tre- till fyraåringar ska få rätt till 30 timmars fri barnomsorg i veckan, ett nytt tak sätts för hur mycket ett hushåll kan få i bidrag (det sänktes från 26 000 pund till 23 000 pund). En viktig del gäller också de ökade befogenheter som ska ges till parlamenten i Skottland, Wales och Nordirland, samt hur man ska gå vidare med "engelska röster för engelska lagar". 

• Ny kris i Nordirland

  Samtidigt hotar en ny kris för provinsregeringen i Nordirland, då nationalistpartierna Sinn Féin och SDLP röstar nej till ett förslag till välfärdsreform. Det betyder att provinsstyret väntas få ett underskott i sin budget på 600 000 pund. Enligt medierapporter kan det betyda att den brittiska regeringen beslutar att överlämna ansvaret för budgeten till en högt uppsatt statstjänsteman. Risken finns att hela provinsstyret faller. Regeringarna i London och Dublin ingriper och försöker hitta ett sätt att bryta dödläget.

• Konservativa partiet vinner egen majoritet

  Det brittiska parlamentsvalet den 7 maj ser ut att bli en jämt lopp mellan de två stora partierna som båda ligger på några och 30 procent. Det blir därför en stor överraskning när Konservativa partiet vinner egen majoritet i underhuset. Camerons parti får 330 mandat och knappt 37 procent av rösterna, följt av Labour med 232 mandat och 30,5 procent och SNP med 56 mandat och knappt 5 procent, Liberaldemokraterna 8 mandat och nästan 8 procent. Ukip får nöja sig med 1 mandat (och 12,6 procent av rösterna), liksom Gröna partiet (knappt 4 procent). Bedömare hade förutspått att Ukip skulle ta mandat från Konservativa partiet, men istället går Ukip fram i norra England där partiet lockar över tidigare Labourväljare. I Nordirland blir DUP största parti med 8 mandat, Sinn Féin får 4 mandat, ett mindre än 2010, SDLP behåller sina 3 mandat, UUP, som åkte ut 2010, får 2 mandat, medan Allianspartiet förlorar sitt enda mandat. I Wales får Plaid Cymru behålla sina tre mandat. Där vinner Konservativa partiet 3 nya mandat, på Liberaldemokraternas och Labours bekostnad. Andelen kvinnor i parlamentet ökar till drygt 29 procent jämfört med 23 procent 2010.  Efter valet avgår Labourledaren Miliband, Liberaldemokraternas ledare Nick Clegg och Ukips Nigel Farage. Den senare är dock tillbaka på partiledarposten tre dagar senare efter vädjanden från partimedlemmar. En öppen konflikt bryter ut inom partiet, då flera partiföreträdare motsätter sig detta. Douglas Carswell, den enda Ukip-ledamot som kom in i underhuset, vägrar ta emot hela det statliga partibidraget på 650 000 pund som Ukip nu har rätt till. Han motiverar det med att han vill visa att partiet skiljer sig från de andra, genom att man inte försöker sko sig på systemet.

• April

• Sturgeon i rampljuset

  Den stora TV-sända valdebatten hålls den 2 april. Sju partier deltar, förutom de två regeringspartierna och Labour, får även SNP, Ukip, Gröna partiet och det walesiska Plaid Cymru vara med. De nordirländska partierna är kritiska till att de inte får vara med. Olika opinionsundersökningar ger skilda utslag om vem som anses ha vunnit debatten. Miliband, Cameron, Farage eller SNP:s ledare Nicola Sturgeon. Det framgår att många utanför Skottland inte vetat vem Sturgeon är förrän nu. Tillsammans med Nathalie Bennett från Gröna partiet och Plaid Cymrus Leanne Wood, motsätter hon sig regeringens hårda åtstramningspolitik. Efter debatten läcks uppgifter om att Sturgeon i ett samtal med Frankrikes ambassadör ska ha sagt att hon hellre vill att Konservativa partiet ska vinna och att Ed Miliband inte har det som krävs för att bli premiärminister. Underförstått att en konservativ valseger skulle gynna självständighetssträvandena i Skottland. Uppgifterna förnekas av såväl SNP-ledaren som den franska ambassadören. Kort därefter gör Sturgeon en invit till Labour, och vill att partierna ska sluta en pakt för att förhindra att Konservativa partiet ska kunna behålla makten. Labour-ledaren Miliband försöker markera avstånd till SNP och underkänner det skotska partiets förslag till ekonomisk politik.

• Mars

• Högst en mandatperiod till för Cameron

  David Cameron säger att om han kan sitta kvar som premiärminister efter valet i maj blir det hans sista mandatperiod vid makten. Det spekuleras om att han planerar att avgå efter en eventuell folkomröstning om EU 2017. Det väcker också nytt liv till spekulationerna om vem som ska efterträda honom som konservativ ledare. Finansminister George Osborne, inrikesminister Theresa May och Londons borgmästare Boris Johnson nämns som troliga efterträdare.

• Labour utesluter regeringssamarbete med SNP

  Ed Miliband säger, efter att ha pressats på besked från de konservativa, att hans parti inte är berett att bilda en koalitionsregering med SNP. Samtidigt visar opinionssiffror att SNP behåller sin klara ledning över Labour i Skottland. Ett skäl till att Miliband tar avstånd från SNP är att allt tal om samarbete skulle kunna leda till att de skotska väljarna tror att de kommer att få en Labourregering även om de röstar på SNP. Tanken på en Labour/SNP-regeringen vinner knappast några röster bland engelska väljare.

• Skattesänkningar inför valet

  Finansminister Osborne presenterar en "förvalsbudget" den 18 mars som bland annat innehåller försiktiga sänkningar av inkomstskatten, stöd till personer som köper sitt första hus, Mycket av detta ska, enligt honom, kunna finansieras genom en höjning av bankskatten. Men Osborne utlovar också fler åtgärder för att komma åt skattesmitare. Enligt nya siffror växte BNP med 2,6 procent 2014. Arbetslösheten fortsätter att minska, liksom underskottet i handelsbalansen. Den brittiska ekonomin har gynnats av lägre oljepriser. Miliband upprepar det han sagt flera gånger tidigare, att finansministern gynnar fel grupper och Labours finansministerkandidat Ed Balls kallar budgeten för tunn. Balls säger att Osborne kommer att bli tvungen att höja momsen och skära ned på den offentliga vården, NHS, för att få siffrorna att gå ihop. Samtidigt kritiserar Liberaldemokraterna koalitionspartnern för att av ideologiska skäl göra större nedskärningar än det ekonomiska läget motiverar.

• Unionistpartier i valpakt

  Inför det brittiska parlamentsvalet har DUP och det andra stora unionistpartiet UUP enats om en valpakt, där de ska ställa upp med gemensamma kandidater i fyra valkretsar.

• Uppgörelse i Nordirland riskerar att spricka

  Sinn Féin meddelar att partiet drar tillbaka sitt stöd för det avtal om besparingar inom välfärden som de nordirländska partierna enades om i slutet av 2014 (se December 2014). Partiet hävdar att DUP ändrat i överenskommelsen. De två partierna håller flera möten för att bryta dödläget.

• Februari

• Före detta utrikesministrar i korruptionsskandal

  Två före detta utrikesministrar, Jack Straw från Labour och Malcolm Rifkind från Konservativa partiet, stängs av från sina partier på grund av misstankar om att de mot betalning lovat använda sitt politiska inflytande för att gynna en privat firma. De filmas av journalister från tidningen Daily Telegraph och TV-kanalen Channel 4 som utger sig för ett representera en icke existerande kinesisk firma. Både Straw och Rifkind förnekar att de har brutit mot några regler, men anmäler sig själva till underhusets granskningsorgan. Ed Miliband uppmanar premiärminister Cameron att införa ett förbud mot att parlamentsledamöter arbetar med annat samtidigt som de sitter i underhuset. Det finns redan idag en uppförandekod om vad man får och inte får göra som ledamot av det brittiska parlamentet. Efter avslöjandena avgår Rifkind som ordförande från underhusets underrättelsekommitté. Som ledamot av underhuset tjänar man omkring 67 000 pund om året.

• Kryphål för skatteflykt avslöjas

  Dokument från den brittiska banken HSBC som har läckt ut till medier visar hur välbeställda personer i Storbritannien kunnat undgå att betala skatt i landet genom att använda sig av hemliga konton i Schweiz. I två tredjedelar av fallen har detta dock skett utan att de berörda brutit mot brittisk lag. Förmögna personer med rötter i andra länder, så kallade non-doms, har kunnat utnyttja ett kryphål i lagstiftningen som ger dem rätt att slippa betala skatt i Storbritannien för tillgångar som finns utanför landet om de kan hävda att de har en nära anknytning till ett annat land. Detta har bidragit till att många utländska miljardärer flyttat till London. Frågan om villkoren för dessa ”non-doms” har debatterats tidigare, och en bit in på 00-talet försökte den dåvarande Labourregeringen skärpa villkoren, men det slutade i ett tämligen urvattnat förslag. Uppgifterna, som nu publiceras, har bearbetats av ett sextiotal medieföretag världen över. De läckta uppgifterna ger nytt bränsle till den politiska debatten och Ed Miliband kritiserar premiärminister Cameron för hans utnämning av den förre HSBC-chefen lord Green till ny handelsminister. Flera av konservativa partiets, och i mindre utsträckning Labours, bidragsgivare tillhör dem som haft hemliga konton i HSBC. Avslöjandena skadar därmed de konservativa mer än Labour, som får en stor del av sina pengar från fackföreningarna.

• Ryskt intrång i brittiskt luftrum

  Ryska militärplan rapporteras ha flugit över Engelska kanalen, och brittiska myndigheter tvingas dirigera om civila plan.

• Rekordnota för bevakning av Assange

  5 februari

  Enligt Londonpolisen har bevakningen av Wikileaksgrundaren Julian Assange, som befinner sig på Ecuadors ambassad i Storbritannien för att undgå att utlämnas till Sverige, där han anklagas för våldtäkt, kostat 9 miljoner pund mellan juni 2012 och oktober 2014 (se även Juni 2012). 

• Fångar utan rösträtt, brott mot mänskliga rättigheter

  Europadomstolen för mänskliga rättigheter avgör att Storbritannien bryter mot de mänskliga rättigheterna när man inte tillåtit dömda fångar att rösta i olika val mellan 2009 och 2011. En grupp på drygt tusen fångar hade vänt sig till domstolen för att få saken prövad. Domstolen beslutar dock att ingen av fångarna i gruppen ska beviljas något skadestånd eller för att täcka juridiska kostnader. En företrädare för justitiedepartementet säger att regeringen anser att frågan ska avgöras i Storbritannien. Redan 2004 fastställde domstolen för första gången att Storbritannien bröt mot paragraf tre i Europakonventionen för mänskliga rättigheter; rätten till fria val.

• Antalet antisemitiska incidenter ökar

  Enligt organisationen Community Security Trust rapporterades närmare 1 200 antisemitiska incidenter i Storbritannien under 2014. Det är den högsta siffran sedan mätningarna inleddes 1984. Kriget i Gaza sommaren 2014 är enligt organisationen den viktigaste faktorn bakom ökningen. De flesta incidenter sägs vara slumpartade angrepp på judiska personer på offentliga platser, många av dem i London och i området kring Manchester.

• Januari

• SNP missnöjt med förslag till nya skotska befogenheter

  Regeringen presenterar sin plan för ökat skotskt självstyre, som grundar sig på de förslag som under hösten 2014 (se November 2014) har lämnats av Smithkommissionen. Regeringens förslag kritiseras av SNP för att vara urvattnat. Cameron håller fast vid att regeringen hållit fast vid sina tidigare löften om att ge mer makt till det skotska parlamentet. 

• Chilcots rapport om Irakkriget dröjer

  Den kommission som, under ledning av John Chilcot, utreder Storbritanniens roll i Irakkriget, meddelar att den inte kommer att presentera sin rapport förrän efter valet i maj. Det motiveras med att de som har kritiserats ska få möjlighet att bemöta kritiken.