2010

• November

• Studenter protesterar mot universitetsavgifter

  Flera tusen studenter demonstrerar i London för att protester mot högre universitetsavgifter (uppgifterna om hur många de är varierar mellan 20 000 och 50 000). En mindre grupp av demonstranterna tar till våld och tar sig in på Konservativa partiets lokaler i centrala London. Även senare förekommer protester, inte minst den 9 december då underhuset röstar om saken. Frågan om att höja taket för avgiften till högst 9 000 pund om året i England och Wales är särskilt känslig för Liberaldemokraterna, som i valrörelsen hade lovat att motsätta sig alla förslag om högre avgifter inom den högre utbildningen. Regeringens förslag röstas ändå igenom med 21 rösters marginal. 

• Försvarssamarbete med Frankrike

  Som ett led i sparkraven på försvaret ingår Storbritannien ett samarbetsavtal med Frankrike (se vidare Utrikespolitik och försvar). 

• Oktober

• Nya budgetbesparingar aviseras

  När budgeten presenteras den 20 oktober innehåller den omfattande besparingar. Totalt ska staten spara 81 miljarder pund fram till 2014/2015, de flesta departement får sina anslag minskade med nästan en femtedel. Till de mest utsatta hör utrikesdepartementet, inrikesdepartementet, justitiedepartementet och miljödepartementet. Trots att försvarsdepartementet inte drabbas av lika stora nedskärningar väntas 42 000 arbetstillfällen att försvinna och planerna på att köpa ny avancerad utrustning slopas. Reglerna för vilka som ska få förtidspension skärps. Besparingar ska också göras på bostadsbidragen. Anslagen till kommunerna ska skäras ned med 7 procent från april 2011 och förutom en tidigare aviserad momshöjning ska en ny bankskatt införas för att bland annat minska riskfylld utlåning. Skolan, vården och biståndet är några av få områden som undantas från besparingar. Enligt regeringen beräknas sammanlagt nästan en halv miljon arbetstillfällen inom den offentliga sektorn försvinna på fyra år. Tankesmedjan Institute of Fiscal Studies (IFS) kritiserar budgeten och säger att de fattigare barnfamiljerna kommer att drabbas hårdast av nedskärningarna eftersom deras inkomster procentuellt sett minskar mest.

• September

• Ed Miliband blir ny Labourledare

  Ed Miliband, som tidigare varit energi- och klimatminister, väljs till ny ledare för Labour. Hans främsta motståndare är brodern, den tidigare utrikesministern David Miliband. Det som avgör valet är att Ed Miliband, som intar en vänsterposition, får stöd från fackföreningsrörelsen. David Miliband å sin sida har en majoritet av Labours parlamentsledamöter bakom sig. 

• Juni

• Hårda besparingar i borgerlig krisbudget

  22 juni

  Finansminister Osbornes krisbudget innehåller bland annat en momshöjning, ett tvåårigt lönestopp införs för offentliganställda som tjänar mer än 21 000 pund om året, skatteavdragen slopas för barnfamiljer som tjänar mer än 40 000 pund om året och pensionsåldern ska stegvis höjas till 66 år. Nästan alla departement ska få sina anslag nedskurna samtidigt som bolagsskatterna gradvis ska sänkas från 28 procent till 24 procent. För att skydda de svagaste grupperna slopas inkomstskatten helt för dem med lägst löner och två miljarder pund ska satsas på barn i de fattigaste familjerna. Osborne lovar att ha statens finanser i balans inom fem år. 

• Maj

• David Cameron ny premiärminister

  11 maj

  Konservativa partiet bildar en koalitionsregering tillsammans Liberaldemokraterna, med David Cameron som premiärminister och Nick Clegg som vice premiärminister. Två konservativa politiker, George Osborne och William Hague blir finansminister respektive utrikesminister.

• Labour förlorar valet

  6 maj

  Inget av partierna lyckas vinna egen majoritet i valet till underhuset den 5 maj. Störst blir Konservativa partiet med 36 procent av rösterna och 306 mandat, medan Labour får 29 procent och 258 mandat, Liberaldemokraterna 23 procent och 57 mandat, Skotska nationalistpartiet (SNP) 1,7 procent och 6 mandat, Gröna partiet 1 procent och 1 mandat, Sinn Féin 0,6 procent och 5 mandat, Demokratiska unionistpartiet (DUP) 0,6 procent och 8 mandat, Plaid Cymru 0,6 procent och 3 mandat, samt SDLP 0,4 procent och 3 mandat. Drygt 65 procent av de brittiska väljarna röstar i valet. 

• April

• Framgång för Clegg i första TV-sända valdebatten

  I den medverkar partiledarna från de tre största partierna, Labours Gordon Brown, den konservativa ledaren David Cameron och liberaldemokraten Nick Clegg, inför parlamentsvalet i maj. Clegg gör bra i från sig vilket ger utslag i opinionsundersökningarna