Maj 2019
Senaste händelser
-
Maj
-
Julian Assange döms till fängelse för borgensbrott
Wikileaks grundare Julian Assange döms till 50 veckors fängelse för att ha brutit mot brittiska borgenslagar när han 2012 tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad. Nu väntar även rättsliga förhandlingar om han ska utlämnas till USA (se 11 april 2019).
-
May avskedar försvarsministern
Theresa May avskedar försvarsminister Gavin Williamson. Det sker efter anklagelser om att Williamson läckt uppgifter till pressen från Nationella säkerhetsrådet om att den brittiska regeringen diskuterat att låta det kinesiska bolaget Huawei vara med och bygga det brittiska 5G-nätet. Gavin Williamson förnekar att det ligger något i anklagelserna. Frågan är känslig då USA tryckt på för att Huawei inte ska få vara med, på grund av oro för att bolaget skulle kunna vidarebefordra underrättelseuppgifter till Peking. Oppositionen kräver att läckan ska utredas av polis.
-
Parlamentet utlyser "klimatnödläge"
Det brittiska parlamentet utlyser ett "klimatnödläge". Det sker sedan Labourledaren Jeremy Corbyn lämnat in en motion om detta och utan att underhuset röstat om saken. Åtgärden är dock mest symbolisk och innebär inte att regeringen måste agera efter det. Motionen antas efter att aktivistgruppen Extinction Rebellion genomfört en rad aktioner i London och efter att den svenska aktivisten Greta Thunberg besökt det brittiska parlamentet. Över 1 100 personer har gripits i samband med Extinction Rebellions protester.
-
Bombardier lämnar Nordirland
Flygtillverkaren Bombardier meddelar att man tänker sälja den nordirländska delen av bolaget. Med 3 600 anställda är Bombardier den största arbetsgivaren inom industrisektorn i Nordirland. Bolaget säger att man ska göra sitt bästa för att hitta rätt köpare, och att Nordirlandsgrenen av Bombardier fått fler och fler uppdrag från andra internationella kunder, som Airbus, på senare år.
-
Bakslag för Konservativa partiet i engelska kommunvalen
Kommunalvalen i England blir som väntat ett bakslag för Konservativa partiet som förlorar över 1300 platser, och kontrollen över 25 kommunfullmäktige. Även Labour tappar minst 90 platser och Ukip förlorar 141 fullmäktigeplatser. Liberaldemokraterna blir valets stora vinnare med drygt 700 nya platser, tillsammans med Gröna partiet som vinner 194 nya platser. Många oberoende kandidater har också haft framgångar. Så sent som 2017 vann Konservativa partiet och Labour tillsammans 80 procent av rösterna, men valexperten professor John Curtice säger nu att den tiden då de kunnat göra det nog är över. Räknat i procent i hela England får de två stora partierna lika stor andel av rösterna, 28 procent, medan Liberaldemokraterna får 19 procent.
-
Framgång för Allianspartiet i Nordirlands kommunval
Kommunval hålls samtidigt i Nordirland, där Demokratiska unionistpartiet (DUP) och Sinn Féin får flest fullmäktigeplatser, 122 respektive 105, följt av Ulsters unionistparti (UUP) med 75 och det socialdemokratiska SDLP med 59. DUP, UUP och SDLP går dock tillbaka, medan Sinn Féin får lika många platser som i det förra valet 2014. Partiet förlorar dock fem platser i Derry och Strabane, som går till SDLP. Kommunvalen blir dock en framgång för Allianspartiet som går från 32 till 53 platser. Även Gröna partiet, som får 8 platser och några andra småpartier går fram. Dessutom erhåller 23 oberoende kandidater fullmäktigeplatser, vilket är 8 fler än 2014. Allianspartiets framgång beror hög grad på att unga väljare röstat på det.
-
Stor manifestation för skotsk självständighet
Omkring 75 000 personer samlas i skotska Glasgow för att kräva självständighet för Skottland. En liknande manifestation hölls samma datum förra året, men den gången deltog bara 35 000 personer. Det skotska regeringspartiet SNP har inlett sin kampanj inför EU-valet, som Storbritannien eventuellt deltar i, med slagord om att stoppa brexit.
-
Klart för brittiskt EU-val
Det står nu klart att Storbritannien kommer att delta i EU-valet, eftersom det inte finns tid nog för att göra ett nytt försök att få brexitavtalet godkänt av underhuset. Samtidigt fortsätter regeringen sina samtal med Labour för att försöka en lösning på brexit som får tillräckligt med stöd för att kunna godkännas. Underhuset har redan röstat nej till det så kallade utträdesavtalet tre gånger.
-
Skottland höjer straffbarhetsåldern till tolv år
Det skotska parlamentet röstar för att höja straffbarhetsåldern från åtta år till tolv år. Från vissa håll vill man höja den ännu mer, till 14 eller 16 år, och ansvarig minister tillsätter en utredning för om man ska göra det. Åttaårsgränsen infördes 1933.
-
Irland och Storbritannien överens om gemensam resezon efter brexit
Irland och Storbritannien undertecknar en avsiktsförklaring (meomorandum of understanding) för att behålla möjligheterna för irländare och britter att resa fritt mellan länderna efter brexit. Medborgare från det ena landet ska även i fortsättningen ha rätt att utan särskilda tillstånd arbeta, studera, få tillgång till olika bidrag och söka vård i det andra landet. Avtalet ger också irländska medborgare rätt att rösta i brittiska val och tvärtom. Avtalet berör omkring 300 000 britter som är bosatta i Irland, och 350 000 irländare i Storbritannien. Den gemensamma resezonen (Common Travel Area, CTA) har funnits sedan 1922. Det nya avtalet är inte bindande för något av länderna. Samtidigt som avtalet sluts inleds nya samtal mellan de nordirländska partierna i Belfast. Den brittiska och den irländska regeringen har inför det gemensamt utarbetat en plan över hur processen ska se ut.
-
Ny brexitomröstning ska hållas i juni
Theresa May meddelar att underhuset kommer att få rösta ännu en gång om brexitavtalet i juni, oavsett om om samtalen mellan regeringen och Labourpartiet ger resultat. Det ska i så fall ske efter USA:s president Donald Trumps besök i landet i början av månaden.
-
Boris Johnson vill bli ny konservativ ledare
Theresa May går med på att fastställa en tidtabell för när hon ska avgå som premiärminister. Hon ska ha slutit en uppgörelse med ledande krafter inom Konservativa partiet om att hon ska avgå i juni om hon förlorar den omröstning om brexitavtalet som ska hållas då. Samtidigt meddelar den förre utrikesministern Boris Johnson att han ska kandidera för att bli ny ledare för Konservativa partiet.
-
FN:s generalförsamling rösta för att britterna ska ge upp Chagosöarna
Storbritannien lider ett nederlag i FN:s generalförsamling då 116 stater röstar för att britterna ska återlämna Chagosöarna till Mauritius. Storbritannien och Mauritius har sedan länge en tvist om öarna. Resolutionen är inte bindande, men nederlaget har ändå en viss politisk tyngd. Sedan 1971 hyr Storbritannien ut en av öarna, Diego Garcia, till USA som har en militärbas där. Britterna har lovat att återlämna Chagos till Mauritius när basen inte längre behövs av strategiska skäl, men har inte sagt när detta ska ske. USA:s nuvarande hyreskontrakt löper till år 2036. En grupp tidigare öbor kämpar sedan många år för att få rätten att återvända till Chagos.
-
May avgår som partiledare 7 juni
Theresa May meddelar att hon lämnar posten som konservativ partiledare den 7 juni. Tills partiet har avgjort vem som blir hennes efterträdare kommer May att stanna kvar som premiärminister. Det sker efter att hon utsatts för hårda påtryckningar även från personer inom den egna regeringen. Bara några dagar tidigare hade Andrea Leadsom, de konservativas gruppledare i underhuset, lämnat regeringen i protest mot brexitpolitiken.
-
Brexitpartiet vinnare i EU-valet
Brexitpartiet, som leds av Nigel Farage, vinner EU-valet i Storbritannien med 29 mandat och nästan 32 procent av rösterna, men även Liberaldemokraterna och Gröna partiet, som bägge är EU-vänliga, gör bra ifrån sig med drygt 20 procent respektive 12 procent av rösterna. Det ger Liberaldemokraterna 16 mandat och Gröna Partiet 7 mandat. Labour och Konservativa partiet gör bägge dåliga val, och får 14 respektive 9 procent av rösterna (och 10 respektive 4 mandat). I Skottland får SNP 3 mandat, i Nordirland får Sinn Féin, Demokratiska unionistpartiet (DUP) och Allianspartiet 1 mandat vardera och i Wales vinner Plaid Cymru 1 mandat. Valdeltagandet ligger på nästan 51 procent.
-
De vill ta över efter May
Flera kandidater har nu anmält sitt intresse för att ta över partiledarposten i Konservativa partiet efter Theresa May. Förutom den förre utrikesministern Boris Johnson, den nuvarande utrikesministern Jeremy Hunt, inrikesminister Sajid Javid , den förre brexitministern Dominic Raab, miljö- och landsbygdsminister Michael Gove, före detta gruppledaren i underhuset Andrea Leadsom, den före detta arbets- och pensionsministern Esther McVey, biståndsminister Rory Stewart, hälsominister Matt Hancock och Mark Harper, som satt i David Camerons regering, den före detta vetenskapsministern Sam Gyimah (som tvingades dra sig ur i juni eftersom han inte fått tillräckligt med stöd). I början av juni slås reglerna för partiledarvalet fast. För att få ställa upp behöver en kandidat ha stöd av minst åtta parlamentsledamöter, tidigare låg gränsen vid två. Sedan röstar konservativa ledamöter av underhuset i flera omgångar tills två kandidater återstår. Efter det får de omkring 124 000 partimedlemmarna säga sitt. Den första omröstningen hålls den 13 juni. Läs mer om kandidaterna här.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.