Oktober 2019
Senaste händelser
-
Oktober
-
Johnson skickar nytt brexitförslag till EU
Den brittiska regeringen skickar över ett nytt förslag till brexituppgörelse till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Premiärminister Boris Johnson markerar att om EU inte godtar detta kommer Storbritannien att lämna unionen utan ett avtal. Flera politiska bedömare menar att förslaget inte är allvarligt menat utan bara ett sätt för den brittiska premiärministern att visa att han har försökt nå ett avtal. Enligt det brittiska förslaget garanteras: 1) att det nordirländska fredsavtalet från 1998 ska respekteras, 2) att de rättigheter som numera ingår i den så kallade gemensamma resezonen (Common Travel Area, CTA) ska respekteras (det innebär bland annat att passfrihet råder och att britter och irländare utan särskilda tillstånd kan arbeta, studera, få tillgång till olika bidrag och söka vård i det andra landet). 3) att det från januari 2021 ska skapas en gemensam zon på den irländska ön när det gäller jordbruksprodukter, livsmedel och tillverkningsvaror som ska kunna skeppas mellan Irland och Nordirland utan att några tullkontroller görs, på villkor att varorna har sitt ursprung i Nordirland, medan kontroller ska göras i hamnar och på flygplatser på varor som kommer till Nordirland från andra delar av världen (inklusive resten av Storbritannien). 4) ett villkor för att zonen ska bli av är att den godkänns av det nordirländska parlamentet, Stormont, senast i december 2020. Detta ska sedan förnyas vart fjärde år, men om Stormont motsätter sig att detta kommer avtalet att löpa ut efter fyra år. 5) Nordirland kommer att lämna EU:s tullunion samtidigt som resten av Storbritannien. De nya tullkontroller som måste ske i samband med det kommer inte att ske på gränsen mellan Nordirland och Irland eller i närheten av den. Förslaget tas emot med påtaglig skepsis EU, men det avvisas inte helt.
-
DUP stödjer Johnsons brexitförslag
Det nordirländska Demokratiska unionistpartiet (DUP) ställer sig bakom premiärminister Boris Johnsons förslag till lösning av den omtvistade frågan om vad som ska hända med gränsen mellan Nordirland och Irland vid en brexit. Flera av de övriga nordirländska partierna, varav merparten vill att Storbritannien ska stanna kvar inom EU, kritiserar DUP-ledaren Arlene Foster för detta, och säger att hon därmed inte representerar majoriteten av befolkningen i Nordirland, som röstade mot brexit. En del unionistpolitiker kritiserar henne samtidigt för att ha backat från de "röda linje" hon satt upp för att vara beredd att stödja ett utträdesavtal.
-
Domstol: Nordirlands abortlag strider mot mänskliga rättigheter
High Court i Nordirland avgör att den nordirländska abortlagstiftningen strider mot de mänskliga rättigheterna, vilka Storbritannien har åtagit sig att följa. Fallet togs till domstol av Sarah Ewart, som 2013 nekades abort trots att läkare slagit fast att fostret hon bar på inte skulle överleva utanför livmodern. Hon tvingades därmed att resa till England för att avsluta graviditeten. Om inte Nordirland får en ny regering före den 21 oktober kommer provinsen att få en ny och mer liberal abortlag, efter ett beslut i det brittiska parlamentet.
-
Skottland förbjuder barnaga
Skottland blir nu först i Storbritannien att införa förbud mot barnaga. Det skotska parlamentet antar den nya lagstiftningen med klar majoritet, 84 ledamöter röstar för, 29 emot. Fram till nu har föräldrar haft rätt att använda "ett rimligt" mått av våld när de uppfostrar sina barn. För att träda i kraft måste lagen formellt godkännas av drottning Elizabeth.
-
SNP berett att stödja eventuell Labourregering på vissa villkor
Skotska nationalistpartiet (SNP) kommer bara att stödja en eventuell Labourregering om Labourpartiet lovar att Skottland får hålla en ny folkomröstning om självständighet. Det säger partiledaren Nicola Sturgeon i samband med SNP:s partikonferens i Aberdeen. Ian Blackford, som är SNP:s gruppledare i det brittiska parlamentet uppmanar vid kongressen både Labour och Liberaldemokraterna att stödja en misstroendeförklaring mot premiärminister Boris Johnson. Samtidigt är det tydligt att missnöjet över att så få framsteg görs i självständighetsfrågan växer bland SNP:s gräsrötter. En opinionsundersökning tyder på att 54 procent av skottarna nu stödjer skotsk självständighet, i varje fall om alternativet är att bli kvar i ett Storbritannien som har lämnat EU utan ett avtal.
-
Johnson öppnar för nordirländsk särlösning
För första gången på lång tid ser det ut som om det finns en liten öppning i samtalen mellan Storbritannien och EU. Det sker efter att premiärminister Boris Johnson och hans irländske kollega Leo Varadkar mötts för samtal. EU går nu med på att inleda intensiva samtal med Storbritannien. Michel Barnier, EU:s chefsförhandlare, säger till Financial Times att Johnson ska ha gått med på att det inte ska upprättas någon gräns mellan Nordirland och Irland, och backar därmed från förslaget om att det ska upprättas någon tullgräns som ska upprätthållas via modern teknologi. EU ska å sin sida ha gått med på att Nordirland inte kommer att behöva ingå i EU:s tullunion, och att provinsen ska kunna dra nytta av de nya handelsavtal som Storbritannien kommer att ingå efter ett EU-utträde. När Johnsons företrädare Theresa May förslog en liknande lösning för hela Storbritannien avvisades den bestämt av Johnson och flera andra ledande brexitörer inom Konservativa partiet. Det tidigare förslag där parlamentet i Nordirland, Stormont, skulle få ge sitt godkännande ska också ha slopats (se 2 oktober 2019). Det nordirländska Demokratiska unionistpartiet (DUP) markerar nu att en sådan lösning inte är godtagbar för dem.
-
Brexit, vård och lag och ordning i drottningtalet
Brexit står högst upp bland de punkter som ingår i det så kallade drottningtalet (Queens Speech) där regeringen presenterar viktiga delar av sitt nya program. En av de viktigare punkterna rör lag och ordning som traditionellt är en hjärtefråga för Konservativa partiet. Den innehåller bland annat ett lagförslag om att polisen kan gripa personer som är misstänkta för brott i andra "tillförlitliga länder". Andra viktiga punkter rör järnvägstrafiken, bättre mentalvård och patientsäkerhet, bättre äldrevård, åtgärder för att förbättra miljön, men även om att ge människor i England mer inflytande över politiken på regional nivå (men utan att ange särskilt många detaljer). Regeringen utlovar också tuffar byggnadsnormer för att förhindra tragedier som i storbranden i Grenfell i London i juni 2017, då ett 70-tal människor omkom (se Juni 2017). En annan punkt rör kompensation för de personer som råkat illa ut i spåren av Windrush-skandalen, där personer som kom till Storbritannien från Samväldesländer mellan 1948 och 1971 i vissa fall tvingades lämna Storbritannien trots att de hade rätt att bo där (se April 2018).
-
EU och Storbritannien överens om brexitavtal
Efter intensiva förhandlingar når den brittiska regeringen och EU en överenskommelse om ett ordnat utträde ur unionen för Storbritannien. Nyheten meddelas vid en gemensam presskonferens mellan Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Boris Johnson. Därefter godkänns avtalet även vid Europeiska rådets möte. Avtalet innebär att Storbritannien lämnar EU den 31 oktober och det är i stora delar detsamma som den överenskommelse som nåddes med Theresa May förra året. Det nya avtalet innebär dock att Nordirland, samtidigt som det ingår i Storbritanniens tullområde, kommer att tillämpa en del av EU:s tullregler. På så sätt kan en gräns, med fysiska hinder och tullkontroller, undvikas mellan Nordirland och Irland. Kontroller ska däremot göras av varor när de skeppas från det brittiska fastlandet till Nordirland, om de inte kommer att bli kvar där. För att avtalet ska förverkligas krävs att det antas av det brittiska parlamentet. Det nordirländska Demokratiska unionistpartiet (DUP) uttrycker sitt missnöje med att Nordirland kommer behandlas annorlunda än resten av Storbritannien, och att avtalet innebär i praktiken att en gräns upprättas i havet mellan den brittiska provinsen och det brittiska fastlandet. Unionisterna befarar att detta kommer att luckra upp banden till den brittiska unionen. Dessutom har DUP i praktiken förlorat sin möjlighet att lägga in sitt veto mot en förlängning av regelverket, vilket partiet hade fått i ett tidigare förslag. Nu räcker det med att det nordirländska parlamentet röstar för detta med en enkel majoritet för att det ska gå igenom.
-
Underhuset försöker få brexit uppskjutet
Premiärminister Boris Johnson misslyckas med att få det nya utträdesavtalet med EU godkänt i lördagens omröstning i underhuset. Istället för en omröstning om själva avtalet röstar parlamentarikerna ja till ett förslag om att inte godkänna det förrän lagstiftning som krävs för att avtalet ska kunna genomföras är på plats. Förfarandet gör att en särskild lag (se 4 september) triggas enligt vilken underhuset före den 19 oktober 2019 måste godkänna antingen ett brexitavtal eller gå med på en avtalslös brexit. Eftersom parlamentsledamöterna inte gör någondera behöver Johnson be EU om att skjuta upp Storbritanniens utträde ytterligare. Johnson ser till att ett sådant brev skickas till Bryssel men låter bli att underteckna det. Samtidigt skickar han ytterligare ett brev, som han själv har signerat, där han skriver att det vore ett misstag att ytterligare skjuta upp datumet för när Storbritannien senast måste lämna EU. Under lördagen samlas upp till en miljon människor i London för att kräva en folkomröstning om ett eventuellt nytt avtal.
-
Oranienorden: avstå från våldsamma protester
Ledaren för den protestantiska Oranienorden i Nordirland uppmanar sina medlemmar att inte inleda några våldsamma protester mot det nya förslag till utträdesavtal som premiärminister Boris Johnson och EU kommit överens om. Enligt det kommer Nordirland att stå utanför EU:s tullunion, men tullavgifter måste tas ut på varor som fraktas från det brittiska fastlandet till provinsen om de inte blir kvar där. Inga tullkontroller kommer att göras vid gränsen mellan Nordirland och Irland, de kommer istället att göras innan varorna når Nordirland. Inga EU-tullar kommer heller att tas ut av personer som tar med sig varor gränsen för privat bruk. Vart fjärde år ska det nordirländska parlamentet få rösta om regelverket ska vara kvar eller inte. För att det ska kunna tas bort krävs att kammaren röstar bort det med enkel majoritet.
-
Talmannen tillåter ingen omröstning om brexitavtal
Talmannen John Bercow sätter käppar i hjulet för premiärminister Boris Johnson försök att driva igenom det nya utträdesavtalet med EU. Han tillåter inte att underhuset röstar om det, då inga väsentliga ändringar har gjorts sedan detta lades fram för ledamöterna två dagar tidigare. Detta trots att underhuset inte röstade om det då, eftersom en majoritet av ledamöterna röstade för de ändring som föreslagits den konservativa ledamoten Oliver Letwin (se 19 oktober 2019).
-
Abort och samkönade äktenskap tillåts i Nordirland
Den stränga abortlagstiftningen i Nordirland från 1861 upphör sedan lagändringar från i somras träder i kraft. Det blir även tillåtet med samkönade äktenskap. Det brittiska underhuset röstade i juli (se 9 juli) för att införa samkönade äktenskap och liberalisera abortlagstiftningen i Nordirland. Det beslutade då att lagarna skulle träda i kraft om inte en ny provinsregering hade skapats före den 21 oktober. DUP-politiker gör ett försök att samla provinsparlamentet Stormont, för att ta ställning till ett nytt lagförslag "till skydd för det ofödda barnet" men misslyckas med det. Vid sidan av DUP deltar företrädare för det andra stora unionistpartiet Ulsters Unionistparti (UUP), ledaren för Ulsters traditionella röst (TUV) och en oberoende unionist samt det nationalistiska och socialdemokratiska SDLP. Både Sinn Féin och Allianspartiet deltar i sessionen som får avbrytas efter en knapp timme, då församlingen inte är behörig att välja talmän. DUP kritiseras för att de väntat till i sista minuten med att agera, då tidsfristen fastslogs för flera månader sedan. De första samkönade äktenskapen beräknas kunna äga rum i februari 2020 och från mars ska ett fungerande system för aborter vara på plats.
-
En seger och en förlust för Johnson
Premiärminister Boris Johnson vinner en viktig omröstning i underhuset, då en majoritet av underhusets ledamöter röstar för det lagpaket som regeringen lagt fram för att förbereda ett utträde ur EU. 329 ledamöter röstar för, 299 emot. Regeringen vinner omröstningen med stöd av 25 oberoende ledamöter och 19 Labourledamöter. Samma dag lider den dock ett nytt svidande nederlag då underhuset röstar nej till den tidtabell som regeringen presenterat. 322 ledamöter röstar nej till förslaget, medan 308 röstar för. Värt att notera är att det nordirländska Demokratiska unionistpartiet (DUP), som sedan 2017 fungerat som den konservativa regeringens stödparti, röstar nej till bägge förslagen. Många ledamöter betonar att tre dagar är för kort tid för att ta ställning till ett så stort och omvälvande lagförslag, I ett första skede har en stor del av mediernas rapportering handlat om den nya lösningen av problemen kring gränsen mellan Nordirland och Irland. Nu riktas också uppmärksamhet till de andra ändringar som gjorts i det utträdesavtal som förhandlades fram under premiärminister Theresa May. Det rör bland annat arbetsrätten och miljöregler. Läs mer om avtalet här.
-
39 människor hittas döda i långtradare
39 människor hittas döda i lastutrymmet på en långtradare utanför en industrianläggning i Essex. Långtradaren kom till Storbritannien från den belgiska hamnstaden Zeebrygge. Föraren av bilen, en 25-årig man från Nordirland, grips misstänkt för bland annat dråp, försök till människosmuggling och penningstvätt . Det förefaller dock inte som om mannen kört lasten från Belgien. Inledningsvis sägs offren vara kineser, men efterhand visar det sig att de flesta av dem är vietnameser mellan 15 och 44 år. Inget av offren har ännu identifierats. Långtradaren är registrerad i Bulgarien, men tillhör ett företag som ägs av en irländsk kvinna (hon säger sig dock ha sålt den för drygt ett år sedan). Premiärminister Boris Johnson säger att han är bestört över den tragiska händelsen. Dagen efter genomsöker den nationella polisen (NCA) tre fastigheter i Nordirland. Senare grips ytterligare fyra personer.
-
EU ger Storbritannien mer tid
EU går med på att ge britterna en ny tidsfrist, men kommer inte att säga hur lång den blir förrän i nästa vecka, efter att underhuset röstat om det ska bli nyval i december eller inte. Tidigare under dagen har finansminister Sajid Javid medgivit att Storbritannien inte kommer att kunna lämna EU den 31 oktober, vilket premiärminister Boris Johnson har lovat. Johnson kommer den 28 oktober att lägga fram ett förslag om att hålla val den 12 december, i alla fall om EU förlänger fristen så länge som till den 31 januari, vilket han bett om i ett icke undertecknat brev till EU-kommissionen tidigare under månaden, något han var tvungen till enligt en lag antagen antagen i september (se 4 september 2019) . Eftersom han behöver stöd av två tredjedelar av underhuset för att kunna utlysa nyval (enligt lagen om fasta mandatperioder). För att nå dit behöver Labour gå med på att hålla val. Labourledaren Jeremy Corbyn har sagt att han bara kommer att ge sitt godkännande om Johnson kan ge garantier för att Storbritannien inte lämnar EU utan ett avtal, men har ännu inte kommit med något definitivt besked.
-
EU förlänger fristen för brexit till 31 januari 2020
Europeiska rådets ordförande Donald Tusk meddelar via Twitter att EU kommer att ge Storbritannien fram till den 31 januari 2020 att lämna unionen. Men tidtabellen är flexibel och om det brittiska parlamentet godkänner utträdesavtalet före dess så kan Storbritannien lämna samarbetet vid ett tidigare datum.
-
Klart för nyval 12 december
Klart för nyval den 12 december. Boris Johnsons försök att förmå underhuset att gå med på nyval lyckades inte nå tillräckligt stöd i underhuset den 28 oktober, men nu ändrar Labourpartiet sig och går med på att hålla val i december. Det sker sedan såväl Liberaldemokraterna och Skotska nationalistpartiet (SNP) stött tanken på ett val. Underhuset röstar för att hålla val den 12 december, 438 ledamöter stödjer detta, medan 20 röstar emot. SNP och Liberaldemokraterna och SNP lägger ner sina röster då valdagen inte blir den de önskat (den 9 december).
-
Tories leder stort inför valet
Opinionsundersökningar tyder på att Konservativa partiet (Tories) har ett stort övertag inför det kommande parlamentsvalet, med cirka 36 procent av rösterna, medan Labour ligger på 21 procent, Liberaldemokraterna på 18 procent, Brexitpartiet 13 procent och Gröna partiet 6 procent. Flera bedömare påpekar att det är långt ifrån säkert att valet är avgjort, och att beslutet att hålla nyval kan slå tillbaka mot Johnson på samma sätt som det gjorde mot Theresa May 2017. Minst 50 parlamentsledamöter väljer att inte ställa upp för omval. Till de mer tongivande i det konservativa lägret hör kulturminister Nicky Morgan och den förra inrikesministern Amber Rudd. Även sir Nicholas Soames och Kenneth Clarke, som bägge uteslöts från Konservativa partiet i höstas lämnar underhuset efter 37 år respektive 49 år i kammaren. Även Labour drabbas av flera avhopp, bland annat Ann Clwyd, som lämnar underhuset efter 35 år, Owen Smith, som förlorade partiledarvalet mot Jeremy Corbyn 2016, och senare den vice partiledaren Tom Watson. Idag lämnar talmannen John Bercow sin post. I Nordirland beslutar sig den allmänt respekterade lady Sylvia Hermon för att inte ställa upp för omval. Hon är den enda ledamot som har talat för Nordirland underhuset, vid sidan av Demokratiska unionistpartiet (DUP).
-
Amerikanskt bolag köper Bombardiers Nordirlandsgren
Den kanadensiska flygtillverkaren Bombardiers nordirländska del säljs för nästan en miljard pund till det amerikanska bolaget Spirit AeroSystems. Bombardier är en av de stora privata arbetsgivarna i Nordirland. Förutom de omkring 3 600 personer som är direkt anställda av bolaget sysselsätter Bombardier ytterligare flera tusen personer via underleverantörer.
-
Trump kritiserar Johnsons brexitavtal
USA:s president Donald Trump gör via ett radioprogram som leds av Brexitpartiets ledare Nigel Farage ett inlägg i den brittiska valdebatten och kritiserar det utträdesavtal som premiärminister Boris Johnson kommit överens med EU om. Trump hävdar att Johnson är rätt person på rätt plats just nu, och riktar samtidigt ett hårt angrepp mot Labourledaren Jeremy Corbyn.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.