Storbritannien – Naturtillgångar, energi och miljö

Storbritannien har stora tillgångar på olja, fossilgas och kol, även om alla kolgruvor i princip lagts ner. På senare år har även olje- och gasproduktionen minskat, men nya utvinningstillstånd har skapat debatt om hur klimatmålen ska nås. Genom bland annat ny kärnkraft hoppas landet bli koldioxidneutralt år 2050.

Råolja exporteras, samtidigt som Storbritannien importerar olja från andra länder. Under 2010-talet minskade den inhemska olje- och gasproduktionen påtagligt och från 2013 har importen av olja och gas varit större än exporten. Flera nya gasfyndigheter har dock börjat exploateras och regeringens tillstånd under 2023 om ny utvinning av olja och gas är omdebatterat.

Gasens betydelse har ökat i takt med att många gamla, koldrivna kraftverk har stängts. Alla kolkraftverk som inte har moderniserats för att begränsa koldioxidutsläppen ska ha stängts senast 2025.

Nio reaktorer är i bruk vid fem kärnkraftverk. Flera är gamla och ska stängas fram till år 2030. En rad nya reaktorer planeras men många av projekten är försenade bland annat på grund av att det har varit svårt att finansiera dem. Planen är att kärnkraft år 2050 ska stå för 25 procent av elförsörjningen (jämfört med dagens cirka 15 procent), samt att vind-, tidvatten- och solkraft samt produktion av vätgas ska byggas ut.

Säkerheten vid Sellafield, en upparbetningsanläggning för utbränt kärnbränsle, är omstridd. Irland, Norge och Danmark har försökt få britterna att stänga anläggningen efter rapporter om radioaktiva utsläpp.

I bland annat Sussex har bolag börjat söka efter skifferolja och skiffergas, vilket har väckt protester från lokalbefolkningen. Sedan 2019 är så kallad hydraulspräckning (frackning) förbjuden.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Fossila energikällor står för tre fjärdedelar av energiförsörjningen, enligt energiorganet IEA. Gas och olja står för störst andel, cirka 40 procent av all energi. Kärnkraft utgör en knapp tiondel. Av förnybara energikällor står sol, vind och vatten sammanlagt för drygt 5 procent och biobränsle för cirka 10 procent. Trenden är att de förnybara energikällornas andelar ökar. Kolet är i sin tur nästan helt utfasat (3 procent 2023).

När det gäller den del av energiförbrukningen som går till elektricitet är fossilgas återigen den största källan. Sol, vind och vatten utgör drygt 30 procent tillsammans, medan biobränsle står för omkring 10 procent. Kärnkraften står för cirka 15 procent. År 2030 ska all elektricitet genereras utan koldioxodutsläpp, har den Labourregering som tillträdde 2024 som mål.

KLIMAT OCH MILJÖ

I Västeuropa är det bara Tyskland som släpper ut mer växthusgaser än Storbritannien. De brittiska utsläppen har dock nästan halverats sedan 1990.

Per invånare är britternas utsläpp något under genomsnittet för västeuropeiska länder.

Storbritannien står bakom Parisavtalet från 2015 om att hålla den globala uppvärmningen under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. Landet anslöt sig till avtalet både som tidigare EU-medlem och som egen nation. Storbritannien har lämnat in en uppdaterad nationell klimatplan (NDC), som bland annat säger att utsläppen ska minska med 68 procent till 203 jämfört med 1990. Landet har också en långsiktig strategi (LTS), som innebär att man delar EU:s mål att vara klimatneutralt (nå nettonollutsläpp) senast 2050. År 2023 lade regeringen fram en 20-årsplan för att nå detta mål. Den består bland annat av satsningar på en ny generation av så kallade små modulära kärnreaktorer och på infångande av 20–30 miljoner ton koldioxid per år från 2030, vilket motsvarar utsläpp från 10–15 miljoner bilar. Utöver miljövinsterna är ett syfte med planen att undvika de höga energipriser som orsakats av Rysslands krigföring mot Ukraina.

Men 2023 kritiserade landets klimatpolitiska råd, The Climate Change Committee (CCC), Storbritannien för att inte längre vara en global ledare i klimatfrågan. Den förra regeringen hade då godkänt en ny kolgruva samt exploatering av oljefältet Rosebank utan Skottland. I båda fallen har dock planerna fastnat på vägen och hamnat i domstol.

Rishi Sunaks regering sköt även upp flera delmål i klimatpolitiken. På grund av ökade kostnader för hushållen senarelades dels ett förbud mot nya bensinbilar från 2030 till 2035 (Labour har dock lovat att ändra tillbaka detta), dels bland annat omställningen från gaspannor till luftvärmepumpar i bostäder. Det möttes av kritik från både opposition, egna led, miljörörelse och näringsliv.

Klimatutmaningar

Värmeböljor på senare år väcker farhågor för hur Storbritannien drabbas av och anpassar sig till klimatförändringarna. Landet bedöms också som känsligt för extremväder. Stigande havstemperatur liksom höjd vattennivå väntas göra att översvämningar kommer att förvärras och orsaka skador på infrastruktur.

Enligt klimatanpassningsindexet ND-Gain, som täcker över 180 länder, väntas dock Storbritanien både drabbas mindre av klimatförändringarna jämfört med de flesta andra länder i världen samt att man hör till de stater som är mest motståndskraftiga mot dem (se hela listan här).

Övriga miljöproblem

Brittiska myndigheter bedömer att luftföroreningar är det största miljöhotet mot folkhälsan. De har både kort- och långsiktiga hälsokonsekvenser. Långvarig utsatthet för luftföroreningar förkortar livet på tiotusentals britter varje år och invånarnas genomsnittliga livslängd med flera månader. Omkring 5 procent av alla dödsfall i landet kan kopplas till småpartiklar i luften.

Även många vattendrag är svårt förorenade eller övergödda, bland annat av gödsel och avloppsvatten.

Buller är ett annat stort problem, som även det leder till en rad hälsokomplikationer och ökad risk för dödsfall i en rad sjukdomar, däribland hjärt- och kärlsjukdomar.

Om våra källor