Storbritannien – Utbildning

Val av skola och utbildning hänger starkt samman med vilken samhällsklass man tillhör. Det finns både statliga och privata skolor. En förändring som skett på senare år är att det vuxit fram en rad nya alternativ inom det statliga systemet, vilka till viss del finansieras av privata aktörer.

Skolan är obligatorisk för barn mellan 5 och 18 år (i Nordirland från 4 år) och är kostnadsfri. I England, Wales och Nordirland måste alla skolor följa den nationella läroplanen, medan Skottland har en egen.

De examensprov som de flesta elever avlägger vid 16 års ålder berättigar till mer avancerad utbildning. Efter ytterligare två års studier tas normalt studentexamen.

Över- och medelklassens barn går ofta i privatskolor (varav en del är internatskolor) som finansieras av föräldrarna. De flesta brittiska barn går dock i statliga skolor. I England och Wales finns också oberoende skolor, inom det statliga systemet, som drivs av religiösa samfund. Det finns även friskolor, som också får statliga anslag, som är mer fria i hur de utformar sin undervisning.

En del skolor, akademier, får ta emot sponsorpengar från näringsliv, kyrkor och andra, och är mer självständiga än andra statliga skolor. Till skillnad från i Sverige får de inte vara vinstdrivande.

Dessutom finns över 230 läroverk (grammar schools) i England och Nordirland, som syftar till att förbereda eleverna för högre studier. Det har också gjorts satsningar på yrkesutbildningar via ett lärlingsprogram.

I Nordirland går protestantiska och katolska barn oftast i olika skolor, varav merparten finansieras av staten.

Landets riksrevision varnade 2023 för att 24 000 skolor behöver restaureras och att 700 000 elever i England går i osäkra skolor. Myndigheten bedömde att risken för att någon dödas eller skadas allvarligt är stor. Hösten 2024 svarade Labourregeringen med att höja skatterna för att få mer resurser till bland annat skolor.

Högre utbildning

Det finns fler än 140 universitet, varav de mest kända är Oxford och Cambridge, och högskolor. Sedan länge pågår en debatt om social snedrekrytering till universiteten.

Avgifter infördes på universiteten på 1990-talet, och har gradvis höjts, trots protester från studenterna. Skotska studenter behöver dock inte betala några avgifter så länge de studerar vid ett universitet i den egna landsdelen.

När The Times Higher Education World University Rankings listade världens främsta universitet 2024 hamnade Oxford på första plats och Cambridge på femte. Även två andra brittiska universitet hamnade på topp-25. Det brittiska utträdet ur EU 2020, liksom striktare visumregler införda under den tidigare konservativa regeringen, har medfört att studenter och personal från EU-länder inte lockas till universiteten i samma utsträckning som tidigare. Det är ett ekonomiskt bekymmer för universiteten eftersom utlänningars avgifter är avsevärt högre än britters.

Storbritannien kunde 2023 på nytt gå med i EU:s forskningsprogram Horizon, som beskrivs som världens största civila program på området. Britterna slängdes ut efter brexit.

Om våra källor

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0