2025

• Mars

• Miljardlån för ökade försvarsutgifter

  26 mars

  Regeringen meddelar planer på att låna 300 miljarder kronor till försvaret fram till år 2035. Kriget i Ukraina och ”osäkerhet i den transatlantiska relationen” ligger bakom beskedet, enligt statsminister Ulf Kristersson. En bedömning är att Nato i sommar kommer att enas en ny nivå för försvarsutgifterna som beräknas hamna på mellan 3 och 4 procent, och de 300 miljarderna beräknas innebära att Sverige når 3,5 procent år 2030.

• EU miljardsatsar på försvaret till stöd för Ukraina

  6 mars

  Statsminister Ulf Kristersson deltar i ett extrainsatt EU-toppmöte med anledning av Ukrainakrisen. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.

• Krismöte om Europas säkerhet

  2 mars

  Statsminister Ulf Kristersson deltar i ett möte i London som Storbritanniens premiärminister Keir Starmer håller med västerländska ledare om krisen i relationen med USA om Europas och Ukrainas säkerhet. Mötet äger rum sedan president Donald Trump och vicepresident JD Vance skällt ut Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset två dagar tidigare. Starmer försöker, liksom Frankrikes president Emmanuel Macron, inta en ledarroll när en ”allians av villiga” länder ska försöka rädda situationen. Starmer säger att mötet har enats om en plan med fortsatt militärt stöd till Ukraina, stärkt försvar vid en fred, samt säkerhetsgarantier. Macron föreslår i sin tur en månadslång vapenvila. Förutom Kristersson samt Starmer, Macron och Zelenskyj deltar ledare för Danmark, Finland, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Spanien, Tjeckien och Tyskland, liksom Natochefen Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, EU:s ordförande António Costa, samt Turkiets utrikesminister Hakan Fidan.

• Februari

• Ännu ett misstänkt kabelbrott i Östersjön

  21 februari

  Polisen och Kustbevakningen uppger att ett kabelbrott återigen har inträffat i Östersjön, i svensk ekonomisk zon utanför Gotland. Det är tredje gången som en och samma kabel mellan Finland och Tyskland utsätts för misstänkt sabotage. I november och december gick den av helt medan den nu bara är skadad, uppger det finländska bolaget Cinia som äger kabeln (se även 19 november 2024). EU-kommissionen har just utlovat bättre övervakning av undervattenskablarna och att åtgärder ska vidtas mot den ryska så kallade skuggflottan.

• Kristoppmöte efter USA:s kovändning

  17 februari

  Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Danmarks statsminister Mette Frederiksen deltar som företrädare för hela Norden och Baltikum vid sidan av ledarna för Frankrike, Italien, Polen, Spanien, Storbritannien och Tyskland samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.