2025

• April

• USA inför - och pausar - högre tullar

  9 april

  De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Sverige, liksom från övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna. 

• Mars

• Nytt stödpaket till Ukraina

  31 mars

  Regeringen tillkännager ännu ett militärt stödpaket till Ukraina, det 19:e i ordningen sedan den ryska storinvasionen i februari 2022 och det största hittills med ett värde på närmare 16 miljarder kronor. Merparten, drygt 9 miljarder kronor, ska gå till försvarsmateriel tillverkat i Sverige eller annat europeiskt land. Två månader tidigare presenterades det 18:e stödpaketet, à 13,5 miljarder kronor, med bland annat 16 stridsbåt-90, 1 500 pansarvärnsrobotar, 146 lastbilar och ammunition, samt ytterligare 18 artilleripjäser av typen Archer liksom fem artillerilokaliseringsradarsystem av typen Arthur.

• Miljardlån för ökade försvarsutgifter

  26 mars

  Regeringen meddelar planer på att låna 300 miljarder kronor till försvaret fram till år 2035. Kriget i Ukraina och ”osäkerhet i den transatlantiska relationen” ligger bakom beskedet, enligt statsminister Ulf Kristersson. En bedömning är att Nato i sommar kommer att enas en ny nivå för försvarsutgifterna som beräknas hamna på mellan 3 och 4 procent, och de 300 miljarderna beräknas innebära att Sverige når 3,5 procent år 2030.

• EU miljardsatsar på försvaret till stöd för Ukraina

  6 mars

  Statsminister Ulf Kristersson deltar i ett extrainsatt EU-toppmöte med anledning av Ukrainakrisen. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.

• Krismöte om Europas säkerhet

  2 mars

  Statsminister Ulf Kristersson deltar i ett möte i London som Storbritanniens premiärminister Keir Starmer håller med västerländska ledare om krisen i relationen med USA om Europas och Ukrainas säkerhet. Mötet äger rum sedan president Donald Trump och vicepresident JD Vance skällt ut Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset två dagar tidigare. Starmer försöker, liksom Frankrikes president Emmanuel Macron, inta en ledarroll när en ”allians av villiga” länder ska försöka rädda situationen. Starmer säger att mötet har enats om en plan med fortsatt militärt stöd till Ukraina, stärkt försvar vid en fred, samt säkerhetsgarantier. Macron föreslår i sin tur en månadslång vapenvila. Förutom Kristersson samt Starmer, Macron och Zelenskyj deltar ledare för Danmark, Finland, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Spanien, Tjeckien och Tyskland, liksom Natochefen Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, EU:s ordförande António Costa, samt Turkiets utrikesminister Hakan Fidan.