2014

• December

• Nyval avvärjt genom "decemberöverenskommelsen"

  27 december

  Regeringspartierna och allianspartierna meddelar vid en gemensam pressträff att de nått en uppgörelse om hur Sverige ska styras även med en minoritetsregering. Enligt "decemberöverenskommelsen" ska den partigruppering som får störst väljarstöd få sin statsministerkandidat vald och en minoritetsregering ska få igenom sin budget. Dessutom ska ingen del av budgeten kunna brytas ut (se December 2013). De sex partiledarna har också enats om tre politiska områden där man ska samarbeta över blockgränsen: pensioner, försvar och energi. Uppgörelsen ska gälla fram till valet 2022, alltså två mandatperioder. Vänsterpartiet ingår inte i överenskommelsen, men välkomnar den. SD reagerar med att säga att partiet tänker begära en misstroendeomröstning mot Stefan Löfven. 

• Nyval planeras efter budgetnederlag

  3 december

  Efter omröstningen där regeringens budget röstats ned meddelar statsministern att han kommer att utlysa extra val till riksdagen. Utlysningen ska ske den 29 december, det tidigaste möjliga datumet, och valet hållas den 22 mars 2015. 

• Regeringskris efter budgetutspel

  2 december

  Dagen innan riksdagen ska rösta om budgeten meddelar Sverigedemokraterna att de tänker rösta på Alliansens budgetmotion. Därmed får regeringen inte stöd för sin budget, och resultatet blir en regeringskris. SD säger också att partiet framöver kommer att försöka fälla alla regeringar som vill öka invandringen, och pekar ut Miljöpartiet som ett "extremistparti". Den ställföreträdande partiledaren Mattias Karlsson säger att felet är statsministerns, eftersom han inte har velat förhandla med SD. 

• Försök undvika nyval

  1 december

  Intensiv politisk debatt följer på budgetdramatiken, med anklagelser mellan blocken om vem som försökt "sträcka ut handen" och vem som har vägrat samarbeta. Snart framgår att förhandlingar förs om att hitta en uppgörelse som skulle göra det möjligt att undvika nyvalet; mycket lite tyder på att det skulle leda  till en förändring av det parlamentariska läget.

• Brandattentat mot moskéer

  1 december

  Tre moskéer – i Eskilstuna, Eslöv och Uppsala – utsätts för brandattentat under årets sista vecka. I Eskilstuna skadas fem personer. Kulturminister Alice Bah Kunke säger att regeringen ska utarbeta en nationell strategi mot islamofobi.

• November

• Ändrad asylprognos

  1 november

  Migrationsverket skriver på nytt upp siffrorna över antalet asylsökande som väntas komma till Sverige 2015 till 95 000, vilket är 18 000 fler än vad som spåddes ett halvår tidigare. Under 2014 beräknas antalet asylsökande uppgå till 83 000, vilket i sig är en stor ökning. Det stora flödet väcker frågor om kommunernas ansvar för att ta emot asylsökandet, samt om bristen på bostäder.

• Medelhavsinstitut får behålla medel

  1 november

  Regeringen ändrar ett beslut om att dra in anslagen till Medelhavsinstituten, tre forsknings- och kulturinstitut i Aten, Istanbul och Rom, efter mycket omfattande kritik.

• Svenskar i IS

  1 november

  Säpo uppger att runt 100 svenskar beräknas ha anslutit sig till extremistgruppen Islamsiska staten (IS) och delta i strider i Irak och Syrien.

• Oförändrat vårdval

  1 november

  Efter kritik från Lagrådet drar regeringen tillbaka ett förslag om att ändra reglerna för det fria vårdvalet, som föregående regering infört. Enligt förslaget skulle landstingen inte längre vara skyldiga att erbjuda vårdval. Lagrådet anser att förslaget har lagts fram för hastigt och att konsekvenserna är för illa utredda.

• Oktober

• Palestina formellt erkänt

  30 oktober

  Regeringen erkänner formellt Palestina varpå Israel svarar med att kalla hem sin ambassadör från Stockholm. Stora delar av oppositionen i Sverige är också mycket kritisk till beslutet. 

• Reporäntan på noll

  28 oktober

  Riksbanken sänker för första gången sin viktigaste styrränta till 0 procent, från 0,25 procent, vilket innebär att bankerna kan låna gratis av Riksbanken. Som huvudorsak anges är att inflationen är för låg.

• Jimmie Åkesson sjukskriven

  17 oktober

  SD-ledaren Jimmie Åkesson sjukskrivs på obestämd tid för utmattningssyndrom. Gruppledaren Mattias Karlsson tar tillfälligt över partiledarskapet. 

• Ubåtsjakt utanför Stockholm

  16 oktober

  Militären inleder ett omfattande sökande i skärgården efter uppgifter om att en skadad rysk ubåt siktats. Minst tre ”troliga observationer” av en undervattensfarkost görs på olika platser. Moskva förnekar rysk närvaro, men sökandet fortgår i en vecka innan militären blåser av insatsen och konstaterar att eventuella farkoster sannolikt har lämnat skärgården. Det eventuella intrånget väcker nytt liv i debatten om de stora nedskärningar som gjorts i försvaret. 

• Regeringsförklaring och ny regering

  3 oktober

  När statsminister Löfven läser sin regeringsförklaring är ett oväntat inslag att Sverige ska erkänna Palestina som stat. Vidare ska vårdnadsbidraget avskaffas, liksom rätten till rut-avdrag för läxläsning. Istället ska pengar satsas på läxläsning för alla barn. Löfven presenterar också den nya regeringen. Margot Wallström blir ny utrikesminister, Magdalena Andersson blir finansminister och Morgan Johansson justitieminister. Av 24 ministrar är 6 miljöpartister och resten socialdemokrater. Fördelningen mellan könen är jämn. 

• Stefan Löfven blir statsminister

  2 oktober

  S-ledaren Stefan Löfven väljs till regeringschef. Stödet är svagt: bara socialdemokrater och miljöpartister röstar ja. Sverigedemokraterna röstar nej medan både Vänsterpartiet och samtliga borgerliga partier lägger ned sina röster. 

• September

• Ny talman

  29 september

  Riksdagen utser socialdemokraten Urban Ahlin till ny talman. Förste vice talman blir moderaten Tobias Billström och andre vice talman sverigedemokraten Björn Söder. Valet av Söder är kontroversiellt; han är en ovanligt omstridd företrädare för sitt parti efter en rad uttalanden om bland annat invandrare, muslimer och homosexuella. Sluten omröstning begärs och det krävs tre omgångar och tar över tre timmar innan Söder har valts. Stödet är lågt: 52 av de 344 närvarande riksdagsledamöterna röstar för medan resten lägger ned sina röster. 

• V ratas av Löfven

  15 september

  Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt gör klart att partiet gärna vill ingå i regeringen, men får kalla handen av S-ledaren Stefan Löfven. Den blivande statsministern gör klart att S vill bilda regering med MP, och söka stöd även hos mittenpartierna FP och C i riksdagen. 

• Valförlust för regeringen

  14 september

  Valet slutar som väntat med nederlag för allianspartierna men den rödgröna oppositionen ökar bara obetydligt. Valets stora segrare blir SD som får stöd av 12,9 procent av väljarna i riksdagsvalet (49 mandat) och gör stora inbrytningar i landsting och kommuner runt om i landet. För M blir nederlaget svidande; partiet får stöd av 23,3 procent (84 mandat) vilket är den lägsta siffran sedan katastrofvalet 2002. De övriga borgerliga backar mer marginellt. C får 6,1 procent (22), FP 5,4 (19) och KD 4,6 procent (16). S får 31,0 procent (113), MP 6,9 procent (25) och V 5,7 procent (21). FI som gjort en snabb framryckning på slutet får 3,1 procent och blir därmed utan riksdagsplats. 

• Moderatledaren avgår

  14 september

  Fredrik Reinfeldt lämnar partiledarposten efter valnederlaget och finansminister Anders Borg säger också att han nu lämnar politiken. 

• Augusti

• Svår skogsbrand i Västmanland

  1 augusti

  En person omkommer, hundratals människor tvingas lämna sina hem och såväl bostäder som runt 14 000 hektar skogsområden ödeläggs i vad som beskrivs som den värsta skogsbranden i modern tid. Hjälp med plan för vattenbombning får kallas in från Italien och Frankrike. Regeringen anslår 300 miljoner kronor för att stödja drabbade kommuner och skogsägare.

• Juli

• Vallöften i Almedalen

  1 juli

  Den traditionella Almedalsveckan i Visby blir en upptakt inför valet i september. Allianspartierna lovar en storsatsning på höghastighetståg, efter att tidigare ha varit starka motståndare. Socialdemokraterna föreslår en bankskatt och talar om maxtak för barngruppernas storlek i förskolan. 

• Juni

• Högerliberalt toppmöte i Sörmland

  1 juni

  Statsminister Fredrik Reinfelt tar emot Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Storbritanniens premiärminister David Cameron och Nederländernas premiärminister Mark Rutte och diskuterar EU:s framtid. Toppmötet hålls på Harpsund, statsministerns officiella rekreationsställe i Södermanland.

• IMF varnar om hushållsskulder

  1 juni

  Internationella valutafonden framhåller i sin årliga Sverigerapport hushållens höga skulder och banksektorns storlek som risker i den svenska ekonomin. IMF efterlyser också åtgärder för att få ned arbetslösheten och öka bostadsbyggandet.

• Maj

• Ersättning för romregister

  1 maj

  Justitiekanslern beslutar att 4 700 personer som finns i ett register över romer ska få 5 000 kronor var i ersättning, under förutsättning att de begär det. Registret hos Skånepolisen avslöjades av Dagens nyheter 2013 och visade sig omfatta ett stort antal barn samt en rad avlidna människor. Registret har förklarats olagligt och har väckt stor debatt om polisens arbetsmetoder och om romernas utsatta ställning.

• Hett inför EU-val

  1 maj

  Den politiska debatten går ovanligt hög inför valet till EU-parlamentet. Det antas till en del bero på att val till riksdag, landsting och kommun stundar till hösten, men också till en stor mobilisering mot främlingsfientlighet och rasism. Sverigedemokraternas aktiva kampanjande, men också fokus på det nynazistiska Svenskarnas parti, har väckt en våg av protester och motdemonstrationer runt om i landet.

• Högt valdeltagande i EU-val

  1 maj

  Intresset bidrar till att valdeltagandet i valet till EU-parlamentet blir 50 procent, en ökning från 45 procent i föregående EU-val och betydligt högre än snittet i EU på 43 procent. Valresultatet innebär en stark framgång för SD men också för den samlade vänstern. S står visserligen närmast och stampar, men MP och Feministiskt initiativ (Fi) går fram starkt och V ökar något. MP går om M som näst största parti och Fi, liksom SD, tar för första gången plats i parlamentet i Bryssel. För M är det ett katastrofval och även FP tappar rejält, medan C och KD ökar något (allt i förhållande till förra EU-valet). Piratpartiet åker ut. S får 24,2 % (-0,2 jämfört med valet 2009), MP 15,4 % (+4,4), M 13,6 % (-5,2), FP 9,9 % (-3,7), SD 9,7 % (+6,4), V 6,3 % (+0,6), Fi 5,5 % (+3,3), C 6,5 % (+1,0), KD 5,9 % (+1,3), Piratpartiet 2,2 % (-4,9). Mandatfördelningen blir 5 för S, 4 för MP, 3 för M, 2 för FP och SD, och 1 vardera för V, FI, C och KD.

• Mars

• Fryst bistånd till Uganda

  1 mars

  Den strikta antigaylag som antagits i Uganda nyligen får Sverige att följa efter flera andra europeiska länder, som redan har stoppat sitt bistånd till Uganda

• Morddömd friges efter rättsskandal

  1 mars

  Sture Bergwall, tidigare känd som Thomas Quick, friges efter mer än 20 års sluten psykiatrisk vård. Han är sedan 2013 friad från tidigare morddomar, i vad många kallar Sveriges största rättsskandal i modern tid. Bergwall erkände över 30 mord i samband med terapi och fälldes i alla de åtta fall som prövades i domstol. Han drog senare tillbaka erkännandena som han sade hade gjorts under tung medicinering, och friades efter resningsansökningar då vittnet och teknisk bevisning saknades.

• Nazister dömda

  1 mars

  I de första domarna efter våldet i Kärrtorp i december 2013 fälls sju nazister för våldsamt upplopp. Tre män får sex respektive åtta månaders fängelse, medan fyra tonåringar döms till ungdomsvård eller -tjänst. Ytterligare ett 30-tal personer är under utredning för brott i samband med händelsen, bland dem även personer med kopplingar till vänsterextrema grupper.

• Februari

• Medvind för oppositionen

  1 februari

  Flera opinionsmätningar inför riksdagsvalet i september visar på att de rödgröna partierna kan komma att få egen majoritet, med mellan 51 och 53 procent av rösterna.