Tjeckien
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/tjeckien/
Tjeckien ligger mitt i Europas korsning mellan gamla handelsvägar från öst till väst och från norr till söder. Efter fyra decenniers kommuniststyre utvecklades Tjeckien till en av de starkaste ekonomierna i det forna östblocket och är nu medlem i såväl Nato som EU.
Tjeckien – Geografi och klimat
Tjeckien ligger mitt i Europa i korsningen mellan gamla handelsvägar, från väst till öst och från söder till norr. Landet delas sedan gammalt in i tre delar: Böhmen, Mähren och Schlesien. Vintrarna är över lag kalla och torra i större delen av landet, medan somrarna är varma och fuktiga.
- Yta
- 78 900 km2 (2022)
- Tid
- svensk
- Angränsande land/länder
- Tyskland, Polen, Slovakien, Österrike
- Huvudstad med antal invånare
- Prag 1,3 miljon (folkräkning 2021)
- Övriga större städer
- Brno 398 500, Ostrava 282 500, Plzen (Pilsen) 174 000, (folkräkning 2021)
- Högsta berg
- Sněžka (i Sudeterna, 1 603 m ö h)
- Viktiga floder
- Labe (Elbe), Vltava (Moldau), Morava
Tjeckien – Befolkning och språk
Invånarna är ganska jämnt fördelade över landet. De flesta bor i mindre städer. Födelsetalen är låga vilket medför att andelen äldre tjecker växer. Befolkningen är tämligen enhetlig och flyktingar är inte välkomna.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- En klar majoritet av tjecker, minoriteter av bland annat slovaker, ukrainare och vietnameser (nästan var tredje invånare uppgav ingen etnicitet vid folkräkningen 2021)
- Antal invånare
- 10 873 689 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 136 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 74 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 9,5 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 11,3 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,8 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 1,9 procent (2023)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 81 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 74 år (2021)
- Andel kvinnor
- 50,7 procent (2022)
- Språk
- tjeckiska är officiellt språk 1
Tjeckien – Religion
Tjeckien är ett av Europas mest sekulariserade länder. En stor andel av invånarna identifierar sig inte med någon religion alls. Bland dem som är religiösa dominerar katolikerna.
Tjeckien – Utbildning
Ett års förskola är obligatoriskt för barn i Tjeckien liksom nio års grundskola. Majoriteten av eleverna går även gymnasiet där det finns teoretiska, tekniska och yrkesorienterade inriktningar. Privata skolor finns vid sidan av de statliga. Låga löner gör att få unga tjecker lockas till läraryrket. Det pågår en modernisering av skolan bland annat för att göra läraryrket mer attraktivt.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 89,4 procent (2017)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 19 (2013)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 4,8 procent (2021)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 10,9 procent (2021)
Tjeckien – Sociala förhållanden
Levnadsförhållandena i Tjeckien har förbättrats sedan övergången till marknadsekonomi inleddes 1989. Landet har närmat sig levnadsstandarden i Västeuropa, men ligger fortfarande en bra bit under snittet.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 9,5 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 11,3 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 2 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 1,8 födda barn per kvinna (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 2 120 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 9,2 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 26 procent (2023)
Tjeckien – Kultur
Den tjeckiska kulturen har starka slaviska, judiska och tyska influenser. I Prag och på andra håll i Tjeckien finns en mängd praktfulla minnesmärken från gotikens, renässansens och barockens tid. Till 1900-talets mest kända författare hör Franz Kafka och Milan Kundera.
Tjeckien – Seder och bruk
Det tjeckiska samhället är mer konservativt än det svenska. Tjeckerna håller hårdare på konventioner, till exempel respekten för äldre, och arbetslivet är mer hierarkiskt. Tjeckiska mattraditioner bygger på starka influenser från grannländerna och omfattar mycket kött. Den viktigaste helgdagen är den 28 oktober då tjeckerna firar den självständiga tjeckoslovakiska statens födelse efter första världskriget.
Tjeckien – Kommunikationer
Väg- och järnvägsnätet är väl utbyggt, mycket tack vare EU-stöd. Av vägnätet på drygt 13 000 mil utgörs runt en tjugondel av motorvägar och motortrafikleder. Från Prag går motorvägar till tyska gränsen och via Brno till gränsen mot Slovakien. En annan motorväg löper vidare från Brno till den tredje största staden Ostrava, nära gränsen till Polen.
Tjeckien – Äldre historia
Böhmen och Mähren tillhör de områden i Europa som först befolkades. Det stormähriska rike som bildades på 800-talet omfattade även delar av Böhmen. En omfattande tysk invandring skedde på 1100- och 1200-talen. Från 1500-talet fram till första världskriget slut var området en del av det habsburgska riket. 1918 utropades den självständiga staten Tjeckoslovakien, där även det nuvarande Slovakien ingick. Under andra världskriget ockuperades Böhmen och Mähren av Tyskland.
Tjeckien – Modern historia
Efter andra världskriget tog kommunisterna över makten i Tjeckoslovakien och landet hamnade i Moskvas intressesfär. När Tjeckoslovakien 1968 började luckra upp det hårda styret gick Warszawapakten in i landet med trupp. Efter Berlinmurens fall 1989 störtades kommuniststyret via den fredliga så kallade sammetsrevolutionen. Fyra år senare delades Tjeckoslovakien i två länder: Tjeckien och Slovakien.
Tjeckien – Politiskt system
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Tjeckien – Demokrati och rättigheter
I Tjeckien respekteras invånarnas politiska och medborgerliga rättigheter över lag. Tjeckerna kan fritt uttrycka sina åsikter och medieklimatet är öppet. Korruption är dock ett problem liksom mäktiga affärsintressens inflytande på politiken.
Tjeckien – Aktuell politik
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Tjeckien – Inrikespolitik och författning
Tjeckien är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. I slutet av 2021 skedde ett maktskifte efter fyra år med populistpartiet ANO vid rodret. Makten övergick till en fempartikoalition av mitten-högerpartier. Premiärminister är Petr Fiala från högerpartiet ODS.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Česká republika/ Republiken Tjeckien
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Petr Pavel (2023–)
- Regeringschef
- premiärminister Petr Fiala (2021–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Missnöjda medborgares aktion/ANO (72), alliansen Tillsammans/Spolu (71 varav Demokratiska medborgarpartiet/ODS 34, Kristdemokratiska unionen-Folkpartiet/KDU-ČSL 23 och TOP 09 14), Piratpartiet (4), Borgmästare och oberoende/STAN (33), Frihet och direktdemokrati/SPD (20) (2021)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Missnöjda medborgares aktion/ANO (78), Demokratiska medborgarpartiet/ODS (25), Piratpartiet (22), Frihet och direktdemokrati/SPD (22), Böhmens och Mährens kommunistparti (15), Socialdemokratiska partiet/ČSSD (15), Kristdemokratiska unionen-Folkpartiet/KDU-ČSL (10), TOP 09 (7), Borgmästare och oberoende/STAN (6) (2017)
- Valdeltagande
- 65 procent i parlamentsvalet 2021 – 61 procent i parlamentsvalet 2017; 68 procent i presidentvalet 2023 – 62 procent i presidentvalet 2018
- Kommande val
- parlamentsval 2025, presidentval 2028
Tjeckien – Utrikespolitik och försvar
Efter sammetsrevolutionen 1989 ville Tjeckoslovakien så snabbt som möjligt integreras med Västeuropa. Det gällde även den nya staten Tjeckien som bildades 1993, sedan federationen med Slovakien hade upplösts. Tjeckien blev medlem i försvarsalliansen Nato redan 1999 och fem år senare anslöt sig landet till EU. Relationen till Ryssland var redan tidigare ansträngd och är nu djupfryst som en följd av den ryska aggressionen i Ukraina.
Fakta – försvar
- Armén
- 14 700 man (2022)
- Flygvapnet
- 5 850 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 1,36 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 3,2 procent (2022)
Tjeckien – Ekonomisk översikt
Tjeckien har en industritung och exportorienterad ekonomi som i hög grad påverkas av konjunkturläget i omvärlden. En central placering i Europa, bra infrastruktur och välutbildad arbetskraft ger konkurrensfördelar, men när efterfrågan faller blir påverkan stor på ekonomin. Coronapandemin innebar ett kraftigt bakslag och återhämtningen därefter avbröts av den ryska storinvasionen i Ukraina.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 27 638 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 2,4 procent (2022)
- Total BNP
- 290 924 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 2,1 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 30,7 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 57,9 procent (2022)
- Inflation
- 16,3 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 42,3 procent (2022)
- Valuta
- tjeckisk koruna
- Varuexport
- 241 228 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 235 978 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- -2,3 miljarder US dollar (2021)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 164 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- maskiner, fordon och transportutrustning 1
- Största handelspartner
- Slovakien, Polen, EU, Ryssland
Tjeckien – Naturtillgångar, energi och miljö
Tjeckien har goda tillgångar av kol som är landets viktigaste energikälla. Kärnkraft har också en central roll. Kolet har orsakat stora miljöskador och nya klimatmål gör att frågan är när, inte om, kolet ska fasas ut.
Fakta – energi och miljö
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 108,31 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 10,12 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 12 382 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Tjeckien – Jordbruk och industri
Ungefär halva landytan i Tjeckien används för jordbruk. Främst odlas vete och andra spannmål. Tillsammans med skogsbruk och fiske står jordbruket för ett par procent av BNP. Industrin står för en tredjedel: landet har en omfattande högteknologisk sektor. Fordonstillverkningen är särskilt viktig.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 2,1 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 45,6 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 34,7 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 30,7 procent (2022)