2025

• Mars

• Domstol beslutar häkta Istanbuls borgmästare, protester fortsätter

  23 mars

  En domstol beslutar att häkta Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu som misstänks för korruption. Däremot tog inte domstolen ställning till misstankar om samröre med en terroristgrupp. (se 19 mars) Domstolsbeslutet föregicks av flera dagars omfattande protester – trots demonstrationsförbud och polisens insatser – i en rad städer runtom i landet. Över 1 100 människor har gripits i samband med protesterna. Inrikesdepartementet meddelar att İmamoğlu, som bestrider anklagelserna, stängts av från sin tjänst. Oppositionspartiet CHP tillkännager dock att  İmamoğlu utsetts till partiets kandidat inför presidentvalet som måste hållas senast 2028.  Drygt 15 miljoner människor röstade i partiets primärval som hålls i 81 städer runtom i landet, däribland över 13,2 miljoner som inte tillhör partiet, uppger stadshuset i Istanbul. Plattformen X (tidigare Twitter) uppger att  myndigheterna via domstol vill stänga över 700 konton som tillhör medieorganisationer, politiker, studenter och andra, men företaget avser att ta strid mot detta.

• Istanbuls borgmästare grips

  19 mars

  Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu grips anklagad för korruption, penningtvätt och samröre med en terroristgrupp, nämligen förbjudna kurdiska PKK. İmamoğlu tillhör oppositionspartiet CHP, och ses en av de främsta utmanarna till president Erdoğan. CHP väntades om några dagar utse sin kandidat till presidentvalet som ska hållas senast 2028. İmamoğlu var tippad att vinna CHP:s nominering. Nyheten om hans gripande utlöser oro. Handeln stoppas tillfälligt på Istanbulbörsen sedan den rasat med 7 procent. Även liran faller mot dollarn. Dagen innan İmamoğlu grips meddelar Istanbuls universitet att hans examen underkänts. En universitetsexamen är ett krav för att kandidera till presidentposten. Utöver borgmästaren grips närmare 100 andra personer däribland affärsmän och journalister, skriver officiella nyhetsbyrån Anadolu. Istanbuls guvernör utfärdar demonstrationsförbud i fyra dagar och flera sociala medieplattformar blockeras. Men trots förbudet rapporteras protester förekomma och att polisen använt tårgas.

• Krismöte om Europas säkerhet

  2 mars

  Storbritanniens premiärminister Keir Starmer håller möte med allierade ledare om krisen i relationen med USA om Europas och Ukrainas säkerhet. Mötet äger rum sedan president Donald Trump och vicepresident JD Vance skällt ut Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset två dagar tidigare. Starmer försöker, liksom Frankrikes president Emmanuel Macron, inta en ledarroll när en ”allians av villiga” länder ska försöka rädda situationen. Starmer säger att mötet har enats om en plan med fortsatt militärt stöd till Ukraina, stärkt försvar vid en fred, samt säkerhetsgarantier. Macron föreslår i sin tur en månadslång vapenvila. Förutom Starmer, Macron och Zelenskyj,  statsminister Ulf Kristersson, ledare för Danmark, Finland, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Spanien, Tjeckien och Tyskland, liksom Natochefen Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, EU:s ordförande António Costa, samt Turkiets utrikesminister Hakan Fidan.

• PKK:s ledning utlyser vapenvila

  1 mars

  Den terrorstämplade kurdiska gerillan PKK ska inleda en vapenvila med Turkiet. "Ingen av våra styrkor kommer att vidta väpnade åtgärder om de inte blir angripna", skriver PKK:s exekutivkommitté i ett uttalande som förmedlas av en PKK-vänlig nyhetsbyrå. Uttalandet kommer två dagar efter att PKK:s fängslade ledare Abdullah Öcalan uppmanat gerillan att lägga ned vapnen. President  Erdoğan välkomnar PKK:s besked  men varnar för att Turkiet är redo att fortsätta bekämpa PKK om gerillan inte lyckas med att upplösas. Erdogan säger att Öcalans uppmaning är en "historisk möjlighet".

   

   

• Februari

• Fängslade PKK-ledaren: Lägg ned vapnen och upplös PKK

  27 februari

  Terrorstämplade kurdiska gerillan PKK:s fängslade ledare uppmanar medlemmarna att lägga ned vapnen och att "PKK måste upplösa sig själv". Abdullah Öcalans besked framkommer i ett uttalande som företrädare för prokurdiska partiet DEM läser upp efter ett möte med honom i fängelset där han hålls. "Jag tar på mig det historiska ansvaret för denna uppmaning," säger Öcalan. I flera månader har det ryktats om ett utspel från Öcalan sedan ledaren för konservativa MHP erbjöd honom att komma till parlamentet för att ta avstånd från terror och upplösa PKK. MHP samarbetar med president Erdoğans parti AKP.  PKK:s väpnade kamp som förts i 40 år har krävt tiotusentals liv.