Turkiet
Det stora Turkiet är bron mellan Europa och Asien. Där Medelhavet möter Svarta havet ligger den gamla kulturstaden Istanbul strategiskt i två världsdelar. Större delen av landet tillhör Västasien, men Turkiet räknar sig till Europa. Väntan på EU-medlemskap ser dock ut att bli lång. Turkisk politik präglas av maktkamp mellan den sekulära statsideologin kemalismen och det regerande islamkonservativa partiet AKP. AKP framträder som allt mer auktoritärt och demokratin har urholkats.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2024
-
December
-
EU ger mer stöd för syriska flyktingar
EU skjuter till ytterligare en miljard euro till Turkiet för de syriska flyktingar landet tagit emot. Pengarna ska gå till hälso- och utbildningsbehov, gränskontroller och "frivilligt återvändande av syriska flyktingar", säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen efter samtal i Ankara med president Erdoğan. Turkiet har tagit emot nästan tre miljoner flyktingar sedan syriska inbördeskriget började 2011. Ankara hoppas att många ska återvända då Assadregimen fallit. Sedan 2012 har Turkiet fått nästan 10 miljarder euro i EU-stöd för migrationsfrågor. Fyra år senare ingick EU och Ankara ett omstritt avtal (se 18 mars 2016) där EU erbjöd pengar i utbyte mot att Turkiet tog tillbaka irreguljära migranter som sökte sig till Europa.
-
Turkiet ökar kapacitet vid gränsövergångar till Syrien
Turkiet ökar sin kapacitet vid gränsövergångarna till Syrien då fler syrier väntas vilja återvända hem efter president Bashar al-Assads fall. "Även om vi hade en daglig kapacitet för 3 000 passager, har vi ökat den till mellan 15 000 och 20 000", säger turkiske inrikesministern Ali Yerlikaya till journalister. Nästan tre miljoner syrier flydde till Turkiet efter att inbördeskriget bröt ut 2011. Ankara hoppas att många av dessa ska återvända sedan Assadregimen störtats. Turkey delar en 90 mil lång gräns mot Syrien med fem gränsstationer i drift. Enligt president Erdoğan ska en sjätte gränsstation som varit stängd sedan 2013 snart återöppna.
-
-
November
-
Regeringen avsätter prokurdiska borgmästare
Turkiet avsätter tre borgmästare i sydöstra delen av landet där kurder utgör en stor andel av befolkningen. Borgmästarna i Mardin, Batman och Halfeti anklagas för samröre med det terrorklassade PKK, uppger inrikesdepartementet. De avsatta borgmästarna tillhör prokurdiska DEM och valdes vid lokalvalen i mars då oppositionen gick fram starkt i en rad städer runtom i landet. Regeringen har utsett egna styresmän i städerna.
-
Erdoğan stämmer oppositionspolitiker
President Erdoğan stämmer oppositionsledaren samt Istanbuls borgmästare för påstått förtal. Özgür Özel, ledare för partiet CHP, och borgmästare Ekrem İmamoğlu anses ha fällt misshagliga kommentarer vid en demonstration i Istanbul sedan en borgmästare i ett Istanbuldistrikt gripits efter påstådda kopplingar till terrorstämplade PKK. Stämningarna bygger på paragraf 299 i strafflagen som gör det brottsligt att förolämpa presidenten, och kan leda till upp till fyra års fängelse. Båda politiker anses utgöra potentiella utmanare till Erdoğan om denne skulle försöka kandidera till en ny period som president 2028.
-
Sju år sedan mecenaten Kavala fängslas
Affärsmannen och kulturmecenaten Osman Kavala säger att han är övertygad om att han en dag blir fri och att Turkiet åter blir en rättsstat. Uttalandet görs på sjuårsdagen av hans fängslande. Han avtjänar ett livstids straff utan möjlighet till benådning. (se maj 2022.) Kavala – som också har stött demokratiprojekt – anklagas för omstörtande verksamhet, dels i samband med en protestvåg 2013, dels vid kuppförsöket mot president Erdoğan 2016. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna beordrade Kavalas frigivning 2019, men Turkiet har struntat i domen.