AKP segrar stort i parlamentsval, men inte tillräckligt

Trots hård internationell och inhemsk kritik mot ett allt mer auktoritärt styre segrar AKP överlägset i nyvalet till parlamentet och får omkring hälften av rösterna. Därmed tar partiet tillbaka den absoluta majoritet av parlamentets platser som gör att det på nytt kan bilda regering på egen hand (se Juni 2017). Sekulära CHP får omkring en fjärdedel av rösterna. Både pro-kurdiska HDP och nationalistiska MHP backar men klarar 10-procentsspärren och blir kvar i parlamentet. Mandatfördelningen ger AKP 317 platser (upp från 258 i juni), CHP 134 (132), HDP 59 (80) och MHP 40 (80). Siffrorna antyder att regeringen och presidenten lyckats i sin strävan att skrämma bort väljare från HDP och locka till sig nationalistiska väljare från kurdfientliga MHP. AKP får dock inte så stor majoritet att partiet kan driva igenom en författningsändring och ge president Erdoğan utökad makt, vilket han länge eftersträvat. OSSE riktar i en rapport efter valet svidande kritik mot valkampanjen som beskrivs som präglad av orättvisa förhållanden och fruktan (1/11)

Kampen mot regeringens fiender fortsätter

Mindre än ett dygn efter valet grips 44 misstänkta anhängare till Fethullah Gülen i polisrazzior i 18 provinser. Bland de gripna är tre före detta provinsguvernörer och storstaden Izmirs förre vice polischef. Turkiskt stridsflyg genomför också nya räder mot PKK i sydöstra Turkiet och norra Irak. I markstrider nära irakiska gränsen rapporteras 15 gerillamedlemmar, två soldater och en civilperson dödas. Staten tar också över förvaltningen av 19 Gülenanknutna företag, en stiftelse och ett fackförbund med anknytning till holdingbolaget Kaynak, som står Gülenrörelsen nära. Nyligen har staten också tvångsövertagit en bank och ett medieföretag med kopplingar till Gülenrörelsen, som av regeringen och domstolar beskrivs som en terrororganisation.

Turkiet skjuter ned ryskt stridsflygplan

24 november

Turkiska försvaret skjuter ned ett ryskt stridsflygplan som det hävdar kränkt turkiskt luftrum vid syriska gränsen. Nedskjutningen betraktas som en av de allvarligaste incidenterna mellan ett Natoland och Ryssland på ett halvt sekel. Flera dagar av hätskt ordkrig följer mellan de turkiska och ryska ledningarna. Rysslands president Putin ger order om ekonomiska sanktioner mot Turkiet. Ryska charterresor till Turkiet stoppas, försäljning av turistresor till Turkiet förbjuds och import av en rad turkiska varor stoppas. Turkiska företags och personers möjlighet att bedriva affärsverksamhet i Ryssland begränsas. Dessutom säger Ryssland upp ett avtal med Turkiet om visumfria resor för ländernas medborgare. (24/11)

Ny regering klar

En ny turkisk regering tillträder, liksom tidigare med Ahmet Davutoğlu som premiärminister.

Redaktörer åtalas för spioneri

Chefredaktören Can Dündar och Ankarachefen Erdem Gül vid tidningen Cumhuriyet grips och åtalas för spioneri, sedan tidningen hävdat att turkiska staten sålt vapen till extremiströrelsen IS i Syrien. Tidningen har publicerat bilder av vad som sägs visa hur säkerhetsstyrkor hittar vapen på lastbilar vid syriska gränsen, på väg in i islamistkontrollerat område. Enligt tidningen tillhörde bilarna säkerhetstjänsten MIT. Åtalen leder till stora protester i Istanbul och fördöms av den turkiska oppositionen. Även EU och USA säger sig vara djupt oroade av gripandena.

EU lovar miljarder för hjälp att stoppa flyktingarna

EU lovar Turkiet 3 miljarder euro "tills vidare", mot att landet anstränger sig att bromsa strömmen av flyktingar till Europa. Turkiet får också löfte om nystart i förhandlingarna om medlemskap i unionen och att få delta i två toppmöten med EU:s ledare varje år. Uppgörelsen sker mot bakgrund av en ökande desperation inom EU över tillströmningen av främst syriska flyktingar som tidigare uppehållit sig i Turkiet. Samtidigt råder en utbredd skepsis inom unionen inför ett närmande till Turkiet, där respekten för de mänskliga rättigheterna och mediefriheten har försämrats dramatiskt sedan några år.