Juli 2020
Senaste händelser
-
Juli
-
Rättegång om Khashoggi-mordet
En rättegång inleds mot 20 saudier som misstänks för inblandning i mordet 2018 på Jamal Khashoggi, som skedde på Saudiarabiens konsulat i Istanbul (se främst 2 oktober 2018 och 15 november 2018). Ingen av de åtalade är på plats och Khashoggis kvarlevor har inte hittats. Bland de utpekade finns nära medarbetare till Saudiarabiens mäktige kronprins som förnekar inblandning.
-
Hagia Sofia blir moské igen
Turkiets högsta förvaltningsdomstol river upp ett beslut från 1934 som gjorde helgedomen Hagia Sofia (Aya Sofya på turkiska) i Istanbul till museum. Hagia Sofia byggdes som kristen katedral på 500-talet och blev moské nästan ett årtusende senare. Det var en följd av att de muslimska osmanerna (turkarna) erövrat staden, som då hette Konstantinopel, 1453. 1900-talets beslut att omvandla byggnaden till museum hade samband med den moderne landsfadern Atatürks politik att staten i det moderna Turkiet skulle vara sekulär. Hagia Sofia är en av Istanbuls främsta turistmagneter och har behållit en central plats i ortodoxt kristnas världsbild. Den första muslimska fredagsbönen efter beslutet hålls den 24 juli, men byggnaden ska utanför bönetiderna kunna besökas av alla, enligt president Erdoğan. Bland dem som beklagar beslutet att ändra byggnadens status finns sekulariserade turkar som Nobelpristagaren Orhan Pamuk.
-
Dom mot Die Welt-journalist
Journalisten Deniz Yücel döms, utan att vara på plats, till nästan tre års fängelse på anklagelser om att ha spritt militant kurdisk propaganda. Han lever i exil i Tyskland efter att som korrespondent för tidningen Die Welt ha dragit på sig turkiska myndigheters missnöje redan tidigare (se 16 februari 2018). Han hade då bland annat rapporterat att Berat Albayrak, minister och svärson till presidenten, fått sitt e-postkonto hackat.
-
Spänt mellan Egypten och Turkiet
Egypten kan komma att ta till militära aktioner kopplade till de inbördes strider som pågår i Libyen. Parlamentet röstar för att tillåta truppinsatser utomlands och "bekämpning av utländska terrorister längs en västlig front". Beslutet bottnar i att den egyptiska statsledningen stöder krigsherren Khalifa Haftar i östra Libyen, vars styrkor den senaste tiden har pressats tillbaka efter att ha varit nära att inta huvudstaden Tripoli. Eftersom Haftars motståndare, regeringen i Tripoli, stöds av Turkiet innebär läget också att motsättningar mellan Egypten och Turkiet skärps ( se 14 januari).
-
Klockringning i protest mot moskébeslut
President Erdoğan deltar själv som böneledare i samband med den första fredagsbönen sedan sevärdheten Hagia Sofia (Aya Sofia) i Istanbul åter blev moské (se 10 juli). Grekland låter landets kyrkklockor ringa i protest och flagga på halv stång. Grekisk-ortodoxa grupper finns bland dem som demonstrerar. Bakom det datum som den turkiske presidenten valt, den 24 juli, skymtar ett mer politiskt än religiöst motiv: missnöje med de gränser Turkiet har sedan Osmanska riket föll samman. Gränserna, som innebar stora turkiska landavträdelser, fastställdes i Lausannefördraget den 24 juli 1923.
-
Lagen skärps mot sociala medier
Parlamentet antar en ny lag ger regeringen större kontroll över sociala medier. Bakom lagtexten står regerande AKP och samarbetspartiet MHP. Mediejättar som Twitter och Facebook måste nu hålla sig med personal i Turkiet, annars riskerar de att få uppemot 90 procent av sitt material blockerat. Domstolsorder om att innehåll ska plockas bort måste följas inom ett dygn, annars hotar dryga böter. Servrar med turkiska användares data måste förvaras i Turkiet. Syftet är att få stopp på "förolämpningar och trakasserier", säger Özlem Zengin (AKP). Enligt Twitters senaste "insynsrapport", för första halvåret 2019, begärde Turkiet (som toppade listan) över 6 000 gånger att innehåll skulle tas bort.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.