2025

• Mars

• Ändring av ”skuldbromsen” möjliggör storsatsning på försvaret

  18 mars

  I en historisk omröstning säger förbundsdagen ja till en ändring av landets strikta grundlagsstadgade regler för upplåning, den så kallade ”skuldbromsen”. Beslutet, som några dagar senare godkänns även i förbundsrådet, innebär att över tusen miljarder euro kan läggas på försvaret och på infrastruktursatsningar. Utgifter som överstiger en procent av BNP kommer att exkluderas från reglerna för skuldsättning samtidigt som en fond bestående av lån på över 500 miljarder euro upprättas för att förbättra infrastrukturen i landet. Det är kristdemokraterna CDU/CSU och SPD, landets förmodade blivande regeringspartier, som har enats om de omvälvande förändringarna. Med stöd av De gröna lyckas de båda partierna få stöd av två tredjedelar av ledamöterna i förbundsdagen (513 ja-röster mot 207 nej-röster), vilket krävs för grundlagsändringar. De gröna har gått med på att stödja förslaget mot ett löfte om att hundra miljarder av infrastruktursatsningarna ska gå till åtgärder för att skydda klimatet. Kristdemokraternas ledare Friedrich Merz, som sannolikt blir ny förbundskansler efter den avgående Olaf Scholz, säger i sitt tal i förbundsdagen att det historiska beslutet ”är det första stora steget mot ett nytt europeiskt försvarssamarbete”, som även inkluderar länder som står utanför EU (Norge och Storbritannien).

• CDU/CSU och SPD överens om regeringssamarbete

  8 mars

  Kristdemokraterna CDU/CSU och socialdemokraterna SPD meddelar att de är redo att inleda formella regeringsförhandlingar efter att de avslutat samtal om ett möjligt samarbete. Enligt kristdemokraternas ledare Friedrich Merz, tilltänkt förbundskansler, har de båda sidorna kommit överens om att begränsa olaglig invandring och att stoppa även migranter som söker asyl vid landets gränser. Den kommande ”stora koalitionen”, som  de traditionella regeringssamarbeten mellan de bägge partierna brukar kallas, har som mål att få fart på den tyska ekonomin och att göra storsatsningar på att upprustning av försvaret. Merz har även uttryckt sin övertygelse om vikten av att Berlin ska ha en central roll i Europa för att kunna möta de förändringar av de transatlantiska relationerna som satts i gång av USA:s president Donald Trump. Planen är att Tyskland ska ha en ny regering till mitten av april.

• Ukrainakris tvingar EU storsatsa på försvaret

  6 mars

  EU:s stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för ett extra toppmöte. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar. 

• Krismöte om Europas säkerhet

  2 mars

  Förbundskansler Olaf Scholz deltar i ett möte med allierade ledare om krisen i relationen med USA om Europas och Ukrainas säkerhet. Mötet äger rum sedan president Donald Trump och vicepresident JD Vance skällt ut Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset två dagar tidigare. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer försöker, liksom Frankrikes president Emmanuel Macron, inta en ledarroll när en ”allians av villiga” länder ska försöka rädda situationen. Starmer säger att mötet har enats om en plan med fortsatt militärt stöd till Ukraina, stärkt försvar vid en fred, samt säkerhetsgarantier. Macron föreslår i sin tur en månadslång vapenvila. Förutom en rad europeiska ledare deltar även Kanada, Natochefen Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU:s ordförande António Costa i mötet.

• SPD störst i valet i Hamburg

  2 mars

  I delstatsvalet i Hamburg segrar socialdemokraterna SPD med 33 procent av rösterna och 45 mandat. CDU får nära 20 procent (26 mandat) tätt följt av De gröna med knappt 19 procent av rösterna (25 mandat). Die Linke får 11 procent (15 mandat) och AFD 7,5 procent (10 mandat).