2025

• April

• USA inför - och pausar - högre tullar

  9 april

  De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Tyskland, liksom övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna. 

• CDU och SPD överens om att bilda regering

  9 april

  Kristdemokraternas partiledare Friedrich Merz tillkännager att CDU/CSU och SPD efter förhandlingar nått en överenskommelse om att regera tillsammans i en ny ”stor koalition”. Enligt Merz, som väntas bli förbundskansler för den nya koalitionsregeringen, är det ett viktigt mål att genomföra en upprustning av försvaret och få fart på landets ekonomi så att åter kan inta en ledande roll i Europa.

• Mars

• Ändring av ”skuldbromsen” möjliggör storsatsning på försvaret

  18 mars

  I en historisk omröstning säger förbundsdagen ja till en ändring av landets strikta grundlagsstadgade regler för upplåning, den så kallade ”skuldbromsen”. Beslutet, som några dagar senare godkänns även i förbundsrådet, innebär att över tusen miljarder euro kan läggas på försvaret och på infrastruktursatsningar. Utgifter som överstiger en procent av BNP kommer att exkluderas från reglerna för skuldsättning samtidigt som en fond bestående av lån på över 500 miljarder euro upprättas för att förbättra infrastrukturen i landet. Det är kristdemokraterna CDU/CSU och SPD, landets förmodade blivande regeringspartier, som har enats om de omvälvande förändringarna. Med stöd av De gröna lyckas de båda partierna få stöd av två tredjedelar av ledamöterna i förbundsdagen (513 ja-röster mot 207 nej-röster), vilket krävs för grundlagsändringar. De gröna har gått med på att stödja förslaget mot ett löfte om att hundra miljarder av infrastruktursatsningarna ska gå till åtgärder för att skydda klimatet. Kristdemokraternas ledare Friedrich Merz, som sannolikt blir ny förbundskansler efter den avgående Olaf Scholz, säger i sitt tal i förbundsdagen att det historiska beslutet ”är det första stora steget mot ett nytt europeiskt försvarssamarbete”, som även inkluderar länder som står utanför EU (Norge och Storbritannien).

• CDU/CSU och SPD inleder regeringsförhandlingar

  8 mars

  Kristdemokraterna CDU/CSU och socialdemokraterna SPD meddelar att de är redo att inleda formella regeringsförhandlingar efter att de avslutat samtal om ett möjligt samarbete. Enligt kristdemokraternas ledare Friedrich Merz, tilltänkt förbundskansler, har de båda sidorna kommit överens om att begränsa olaglig invandring och att stoppa även migranter som söker asyl vid landets gränser. Den kommande ”stora koalitionen”, som  de traditionella regeringssamarbeten mellan de bägge partierna brukar kallas, har som mål att få fart på den tyska ekonomin och att göra storsatsningar på att upprustning av försvaret. Merz har även uttryckt sin övertygelse om vikten av att Berlin ska ha en central roll i Europa för att kunna möta de förändringar av de transatlantiska relationerna som satts i gång av USA:s president Donald Trump. Planen är att Tyskland ska ha en ny regering till mitten av april.

• Ukrainakris tvingar EU storsatsa på försvaret

  6 mars

  EU:s stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för ett extra toppmöte. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.