Tyskland – Jordbruk och industri

Det tyska jordbruket svarar för mindre än en procent av BNP och närmare hälften av landytan används till odling och djurhållning. Tyskland är en av världens främsta industrinationer med företag inom praktiskt taget alla branscher. Trots flera välkända multinationella företag är det landets många små och medelstora företag som är ryggraden i ekonomin.

Tyskland är en av världens största exportörer av jordbruksprodukter. De produkter som vanligen har störst ekonomisk betydelse är mjölk, fläskkött och spannmål, i synnerhet vete. De viktigaste områdena för spannmålsodling finns vid Östersjökusten samt i delstaterna Niedersachsen, Sachsen-Anhalt och Bayern. Vid Nordsjökusten och i delar av Bayern, där de flesta jordbruken finns, är produktionen inriktad på mejeriprodukter och kött. Runt Ruhrområdet i Nordrhein-Westfalen produceras färskvaror (företrädesvis grönsaker) till storstadsmarknaderna. Utmed mellersta Rhenfloden och i Moseldalen är vinodlingen betydande. I Baden-Württemberg odlas bland annat tobak och frukt.

I de västra delarna av Tyskland är jordbruken ofta familjedrivna och något mindre än i de östra delarna av landet där storskaliga lantbruksföretag, som under kommunisttiden var kollektivjordbruk, fortfarande dominerar. På senare år har det blivit vanligare att bönder inte bara sysslar med jordbruk utan är beroende av olika typer av extrainkomster som uthyrning till turister, gårdsförsäljning och att bidra till förnybara energikällor. En trend inom jordbruket är också den ökande användningen av avancerad teknik och digitalisering, vilket bidrar till att jordbruket har blivit effektivare och producerar mer. Samtidigt har antalet gårdar minskat i takt med att ägorna slås ihop samtidigt som även andelen sysselsatta inom jordbruket sjunker.

Bönderna får statligt stöd oberoende av vad och hur mycket de producerar, men de behöver följa existerande regler för ett hållbart och miljövänligt jordbruk. Unga som startar egna jordbruk kan få extra bidrag. Målsättningen är att ekologiskt jordbruk ska bedrivas på en femtedel av odlingsmarken år 2030. I dag används ungefär en tiondel av jordbruksmarken används till ekologisk odling

Skog växer på nästan en tredjedel av Tysklands areal, och avverkningen täcker två tredjedelar av landets behov av trä och trävaror. Nästan hälften av skogen är i privat ägo, nära en tredjedel ägs av delstaterna medan två tiondelar av företag. Den så kallade skogsdöden, som bland annat kan ha orsakats av luftföroreningar, är inte längre lika omfattande. Utsläppen av svaveldioxid har minskats kraftigt sedan landets återförening 1990.

Fisket har minskat i omfattning under de senaste åren och näringens betydelse för ekonomin är liten. Viktiga fiskehamnar är Bremerhaven, Cuxhaven och Sassnitz.

Industri

Tyskland har, enligt experter, en ovanligt hög andel medelstora företag inom tillverkningsindustrin vilka är världsledande på sina områden. De små och medelstora familjeföretagen, som främst finns i de västra landsdelarna, har betydligt fler anställda än storföretagen totalt sett.

I öst har de gamla statsägda storföretagen i de flesta fall lagts ned, men storföretag i väst har i stället investerat i nya fabriker i de östra landsdelarna. Kring Dresden, Jena, Leipzig, Leuna och Berlin-Brandenburg har det uppstått ett antal nya företag inom olika högteknologiska branscher. DDR (Östtyskland) hade ensidigt satsat på tung industri och energiproduktion. Att priser och produktionsvolymer fastställdes genom politiska beslut ledde till felsatsningar och till att olönsamma industrier hölls under armarna. Endast en mindre del av de östtyska företagen kunde fortsätta med en lönsam produktion sedan marknadsekonomi hade införts 1990. Några av dessa övertogs av företagare från västra Tyskland medan andra köptes av sin personal.

Fram till 1960-talet var kol-, järn- och stålframställning i framför allt Ruhrområdet de viktigaste branscherna. Därefter tog bilindustrin över den största andelen av exporten.

Även maskin- och verktygstillverkning, kemisk industri (med bland annat storföretaget BASF) och elektroteknisk och elektronisk industri (med företag som Siemens) är betydelsefulla industrisektorer.

I Baden-Württemberg och Bayern växte det under 1980-talet upp en lång rad högteknologiska företag. Här finns även många framstående forskningsinstitut. Stora resurser avsätts för forskning och utveckling (R&D).

De första decennierna efter andra världskriget användes begreppet ”Deutschland AG” (AB Tyskland), vilket syftade på att de flesta stora företag ägde andelar i andra stora företag; ett omfattande korsägande. Sedan slutet av 1990-talet har stora förändringar ägt rum och utländska ägare har numera majoritet i flera av de största företagen.

Byggsektorn växte snabbt efter 1989. Dels behövdes bostäder i väst till tyskar som anlänt från länder i Centraleuropa och därefter från östra Tyskland, dels inleddes en intensiv upprustning av infrastruktur och byggande av nya fastigheter. I mitten av 1990-talet minskade byggandet beroende på att de kraftiga subventionerna avskaffades. Under 2000-talet har byggsektorn åter växt efter stora satsningar på renoveringar och underhåll av redan existerande byggnader. Men vid mitten av 2020-talet har höga priser på byggmaterial liksom höga räntekostnader påverkat byggandet negativt och lett till en tillbakagång.

Även tillverkningsindustrin har drabbats av problem, dels till följd av ökande energikostnader i spåren av Rysslands krig i Ukraina (se Naturtillgångar, energi och miljö), dels på grund av minskande konkurrenskraft. Bland annat har den tyska bilindustrin, däribland biljätten Volkswagen, haft svårt att hävda sig i konkurrensen med Kina. Inte minst när det gällde elbilar. Volkswagen har tvingats göra stora nedskärningar av personal och flytta en del produktion utomlands.

Om våra källor