Ukraina – Religion

De flesta invånare identifierar sig som ortodoxt kristna, men de politiska motsättningarna mellan Ukraina och Ryssland har också lett till kyrklig splittring. I västra Ukraina tillhör många grekisk-katolska kyrkan, och en mindre grupp den romersk-katolska. Det finns även protestantiska samfund och judiska församlingar. Krimtatarerna är till största delen muslimer.

En stor andel av invånarna är inte religiöst aktiva. Under sovjettiden (1922–1991) var regimen uttryckligen ateistisk och många kyrkor stängdes eller användes till annat, som sporthallar eller möteslokaler. Efter kommunismens fall har religiösa strömningar fått ett uppsving. Religiösa samfund har kämpat för att få tillbaka egendomar som konfiskerades under sovjettiden.

Ortodox kristendom antogs när Kievriket kristnades år 988 (se Äldre historia). Kyrkan i Ukraina lydde länge under patriarken i Moskva. 1921 bröt sig en del ur och bildade en autokefal (självstyrande) ortodox kyrka. Den tvingades senare verka under jord, men återuppstod 1990 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Efter Ukrainas självständighet bröt ukrainska kyrkoledare med Moskva och upprättade ett eget patriarkat i Kiev. Brytningen accepterades inte av alla. Följden blev att delar av den ortodoxa kristenheten i Ukraina har lytt under Moskvapatriarkatet och andra delar under Kievpatriarkatet.

Ortodoxa kyrkan i Ukraina erkändes 2018 som självständig av det ekumeniska patriarkatet i Istanbul ("moderkyrkan"). Det skedde trots invändningar från Moskva och schismen mellan kyrkorna fördjupades. En självständig ukrainsk kyrka etablerades under Jepifanij (Epifanios), som fick titeln metropolit av Kiev men inte omedelbart erkändes av alla kyrkoledare. En Moskvatrogen del av ortodoxa kyrkan, ledd av metropoliten Onufrij, ville fortsätta tillhöra ryskortodoxa kyrkan och acceptera Moskvapatriarken Kirills ställning som överhuvud.

Den ryska statsmaktens fullskaliga invasion 2022 gjorde ryskortodoxa kyrkans ställning i Ukraina ohållbar. Tre månader efteråt tog också den Moskvatrogna delen av Ukrainas ortodoxa kristenhet avstånd från Moskva, eftersom Kirill gav sitt stöd till invasionen. Beslutet fattades av ett biskopsmöte och Kirill fick kritik för att inte ha uppmärksammat det ukrainska folkets lidande.

Den återuppståndna gamla autokefala kyrkan hade anslutit sig till Kievpatriarkatet redan vid händelserna 2018. 

Uppdelningen har fortsatt att präglas av politiska dimensioner. Det har fått följder som att munkar i det anrika Petjerskaklostret i Kiev velat behålla sin anknytning till Moskva, samtidigt som Ukrainas regering har krävt att de avslutar den. I Ukrainas parlament inleddes hösten 2023 hanteringen av ett lagförslag som går ut på att den Moskvatrogna kyrkan ska förbjudas.

Det största icke-ortodoxa kristna samfundet är ukrainska grekisk-katolska kyrkan, en så kallad unierad eller östkatolsk kyrka. Den uppstod genom unionen i Brest-Litovsk 1596, när ett antal ukrainska biskopar erkände den romerske påvens överhöghet men behöll den ortodoxa gudstjänstordningen. Efter andra världskriget förbjöds den unierade kyrkan. Dess egendomar förstatligades eller överlämnades till den ortodoxa kyrkan, och de troende förföljdes. I slutet av 1980-talet kunde den grekisk-katolska kyrkan lämna sin underjordiska tillvaro.

Det finns också romerska katoliker, inte minst bland polacker. Av en rad protestantiska samfund är pingstkyrkan störst. Judiska församlingar har fått nytt liv efter självständigheten och det finns nu aktiva synagogor i många städer. Enligt officiella uppskattningar finns en halv miljon muslimer i Ukraina, men muslimska källor anger högre siffror. Krimtatarerna är nästan uteslutande muslimer.

Sedan Ryssland annekterade Krimhalvön har anhängare till Jehovas vittnen frihetsberövats där. Samfundet är sedan 2017 förbjudet i Ryssland.

Om våra källor