Ukraina – Religion

De flesta invånare identifierar sig som ortodoxt kristna, men de politiska motsättningarna mellan Ukraina och Ryssland har också lett till kyrklig splittring. I västra Ukraina tillhör många grekisk-katolska kyrkan, och en mindre grupp den romersk-katolska. Det finns även protestantiska samfund och judiska församlingar. Krimtatarerna är till största delen muslimer.

En stor andel av invånarna är inte religiöst aktiva. Under sovjettiden (1922–1991) var regimen uttryckligen ateistisk och många kyrkor stängdes eller användes till annat, som sporthallar eller möteslokaler. Efter kommunismens fall fick religiösa strömningar fått ett uppsving. 

Ortodox kristendom antogs när Kievriket kristnades år 988 (se Äldre historia). De ortodoxa i Ukraina lydde länge under patriarken i Moskva. I samband med självständigheten från Sovjetunionen bildade en del församlingar som ville bryta med Moskvapatriarkatet det så kallade Kievpatriarkatet. Utbrytarna erkändes dock inte av andra ortodoxa kyrkor och i synnerhet inte av Moskva som fortsatte hävda överhöghet över de ortodoxa i Ukraina.

Hösten 2018 gick Kievpatriarkatet samman med ett annat ortodoxt trossamfund, kallat Ukrainska autokefala ortodoxa kyrkan. Den nya enheten erkändes i början av 2019 som en ny självständig ortodox kyrka av det ekumeniska patriarkatet i Istanbul. Det skedde trots invändningar från Moskva som bröt med patriarken i Istanbul och schismen mellan kyrkogrenarna fördjupades. Den nya ortodoxa kyrkan etablerades under Jepifanij (Epifanios), som fick titeln metropolit av Kiev men som inte omedelbart erkändes av alla kyrkoledare. Kvar blev en ortodox gren, ledd av metropoliten Onufrij, ville fortsätta tillhöra ryskortodoxa kyrkan.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 försatte den Moskvatrogna kyrkan i en svår situation. Tre månader efter invasionen tog denna kyrka avstånd från Moskvapatriarkatet och förklarade sig oberoende. Skälet var att Moskvapatriarken Kirill givit sitt stöd till invasionen. Ukraina har dock ifrågasatt kyrkans avståndstagande från Moskva. Sommaren 2024 förbjöd parlamentet religiösa organisationer med anknytning till Ryssland och en översyn av den tidigare Moskvatrogna kyrkans relationer till Ryssland inleddes.

Under kriget har stödet för den nya ukrainska ortodoxa kyrkan ökat markant samtidigt som den Moskvatrogna kyrkan tappat anhängare.    

Det största icke-ortodoxa kristna samfundet är ukrainska grekisk-katolska kyrkan, en så kallad unierad eller östkatolsk kyrka. Den uppstod genom unionen i Brest-Litovsk 1596, när ett antal ukrainska biskopar erkände den romerske påvens överhöghet men behöll den ortodoxa gudstjänstordningen. Efter andra världskriget förbjöds den unierade kyrkan. Dess egendomar förstatligades eller överlämnades till den ortodoxa kyrkan, och de troende förföljdes. I slutet av 1980-talet kunde den grekisk-katolska kyrkan lämna sin underjordiska tillvaro.

Det finns också romerska katoliker, inte minst bland polacker. Av en rad protestantiska samfund är pingstkyrkan störst. Judiska församlingar har fått nytt liv efter självständigheten och det finns nu aktiva synagogor i många städer. Enligt officiella uppskattningar finns en halv miljon muslimer i Ukraina, men muslimska källor anger högre siffror. Krimtatarerna är nästan uteslutande muslimer.

Sedan Ryssland annekterade Krimhalvön har anhängare till Jehovas vittnen frihetsberövats där. Samfundet är sedan 2017 förbjudet i Ryssland.

Om våra källor