Ukraina – Seder och bruk

Ukrainsk nationalism har stärkts sedan Sovjetunionens fall 1991 och många uttrycker stark fosterlandskärlek. En del betonar det unikt ukrainska, genom bland annat språk och kultur, i motsats till det ryska. Andra talar ryska och känner stor samhörighet även med rysk kultur, men betraktar sig som ukrainare och är stolta över sitt land.

Många av de traditioner som har fått ett uppsving har religiös grund: kristna högtider firas liksom kyrkliga bröllop, dop och begravningar. Det finns också en lång rad andra etniska grupper i Ukraina som i varierande utsträckning upprätthåller egna sedvänjor och traditioner (se även Befolkning och språk).

En besökare kan gärna berömma landet eller staden man befinner sig i. I offentliga sammanhang bör man inte peka med pekfingret, utan använda hela handen. Det anses ofint att sitta på marken eller i en trappa.

Vanligtvis är det inte så noga med punktlighet – att vara någon kvart sen är normalt. Till ett affärsmöte kan det vara lämpligt att komma i tid men vara beredd på att få vänta.

Män hälsar genom fast handslag och ögonkontakt, och upprepar gärna motpartens namn. I affärssammanhang kan även kvinnor skaka hand, annars är det vanligare med bara en nick. Kvinnor som känner varandra väl kan utväxla kindkyssar, och män som är vänner klappar ibland om varandra.

Könsrollerna kan framstå som lite gammalmodiga för en nordeuropé.

I formella sammanhang tilltalar man ofta varandra med tre namn: förnamn, patronymikon och efternamn. Ett patronymikon är ett tilltalsnamn bildat genom en ändelse på faderns förnamn – Andrijs son kallas till exempel Andrijovytj och hans dotter Andrijivna. I mindre formella sammanhang använder ukrainare ofta bara de två första namnen.

Ukrainare beskriver ofta sig själva som relativt återhållsamma; det betraktas som en dygd att inte göra för mycket väsen av sig bland främlingar. I mer privata sammanhang är läget annorlunda. Ukrainare sätter ofta en ära i att visa stor gästfrihet – och den som är gäst kan räkna med att bli bjuden på hemlagad mat och rikligt med horilka, eller vodka. Vid bordet bör gästen smaka på allt, annars är det oartigt. Att skåla är viktigt och brukar förekomma om minst tre deltar vid bordet. Alkohol är vanligt även i affärssammanhang. Man undviker att fylla på sitt eget glas.

Middagen är det viktigaste målet på dagen. Den består ofta av soppa följd av en kött- eller fiskrätt och sallad. Bröd ingår i alla måltider och även har starkt symbolvärde. I en välkomstceremoni som är vanlig även i andra slaviska länder ger värden ofta sina gäster bröd med salt på. Potatisrätter är också vanliga.

Borsjtj kallas en rad olika soppor, som vanligen innehåller kål eller rödbetor, och ofta kött, och som serveras med gräddfil. Salo är saltat fläsk och kan bland annat ätas som mellanmål, då det serveras i en tunn skiva på svart bröd, gärna med vitlök och salt.

I affärssammanhang klär sig män gärna i mörk kostym, och kvinnor är strikt affärsklädda.

Folkdräkter, som ibland används till exempel vid bröllop, är rikt utsmyckade med broderier och spetsar. Vävnader och broderier har central plats i ukrainsk folkkultur.

Helgdagar

Nyåret firas ungefär som jul i väst, då barnen klär granen och får gåvor. Många är lediga i tre dagar. Den ortodoxa julen infaller normalt den 7 januari och är huvudsakligen en religiös högtid, men Rysslands fullskaliga militära invasion har lett till att ukrainska staten flyttat det officiella julfirandet till den 25 december. Många ortodoxt kristna föredrog redan att fira julen på det datum som är vanligast i Västeuropa, och en lag om det nya officiella firandet undertecknades av president Zelenskyj 2023.

Internationella kvinnodagen den 8 mars är en helgdag, och arbetarna har i Ukraina två egna dagar, den 1 och 2 maj.

Den ortodoxa påsken firas med målade ägg och annat. Pingsten är också en helgdag. Datumen varierar från år till år.

På segerdagen den 9 maj högtidlighålls minnet av andra världskrigets slut och segern över fascismen. Författningsdagen den 28 juni uppmärksammar när Ukraina fick sin första egna grundlag 1996 och självständighetsdagen den 24 augusti när landet blev självständigt från Sovjetunionen 1991 (se Modern historia). Vid de senare högtiderna är det vanligt med fyrverkerier och militärparader. Till följd av det ryska invasionskriget har man på självständighetsdagen också passat på att visa upp rysk materiel som ukrainska styrkor slagit ut.

Om våra källor