2024

• Juli

• Ungern blir ordförande i EU

  1 juli

  Ungern tar över som ordförandeland i EU för ett halvår framåt. Bytet på ordförandeposten följs med oro i andra medlemsländer då Ungern sedan länge befinner sig på kollisionskurs med Bryssel i många frågor, bland annat gällande stöd till Ukraina under Rysslands anfallskrig. Ungern har också anklagats av EU för korruption och för att undergräva rättsväsendets oberoende.  

• Juni

• Böter för trots mot EU:s asylregler

  13 juni

  Ungerns vägran att följa en tidigare dom i EU-domstolen leder till att rätten utdömer böter på 200 miljoner euro. För varje dag som går utan att Ungern uppfyller unionens asylregler måste Ungern dessutom betala en miljon euro. Domen från 2020 bottnade i att Ungern tvingade asylsökande att resa till Belgrad i Serbien eller till Kiev i Ukraina för att ansöka om inresetillstånd därifrån. Enligt EU-domstolen undvek Ungern med avsikt att följa regler som säger att människor har rätt att ansöka om skydd och inte får tvingas att lämna landet förrän möjligheterna till asylprövning är uttömda. I domstolens motivering heter det också att asylsökande greps, vilket inte är tillåtet.

• Ungern ger upp veto mot Ukrainastöd

  12 juni

  Natochefen Jens Stoltenberg och Ungerns premiärminister Viktor Orbán kommer överens i frågan om hur Nato ska kunna genomföra omfattande stöd till Ukraina utan att Ungern stoppar planerna i egenskap av medlemsland i försvarsalliansen. Uppgörelsen sluts inför ett möte mellan försvarsministrarna i Natoländerna då det planerade stödet ska beslutas. I Natos planer ingår både långsiktiga finansiella åtaganden och att alliansen ska samordna militär hjälp till den ukrainska försvarsmakten. Ungern, som sedan tidigare säger nej till att bidra till vapenleveranser till Ukraina och anstränger sig för att behålla goda relationer med Rysslands ledning, försäkrar sig om att kunna stå utanför Natos åtaganden: ungersk personal ska inte behöva delta och ungerska pengar ska inte användas.  

• Fidesz utmanas i EU-valet

  9 juni

  Partierna i premiärminister Viktor Orbáns regeringskoalition, som domineras av hans eget parti Fidesz, får flest röster när väljer utser Ungerns 21 ledamöter till EU-parlamentet. Men utmanarpartiet Tisza, bildat av den nye oppositionsledaren Péter Magyar, stöds av nästan en tredjedel av dem som röstar. Preliminärt når Fidesz 44,6 procent (11 mandat), Tisza 29,7 procent (7 mandat), Demokratiska koalitionen 8,1 procent (2 mandat), Vårt hemland 6,8 procent (1 mandat).

• April

• Orbánkritiker till val med mittenparti

  10 april

  Péter Magyar, avhoppare från regeringspartiet Fidesz, meddelar att han har skickat in handlingar för att registrera ett parti hos valmyndigheten. Av den ansökan som valmyndigheten offentliggör framgår att partiet heter Tisztelet és Szabadság (Respekt och frihet), med förkortningen Tisza. Avsikten är att ställa upp både i valet till EU-parlamentet och i kommunval som ska hållas den 9 juni. Magyar har de senaste månaderna framträtt öppet som skarp kritiker till premiärminister Orbán. Det har tidigare, 2021, gjorts ett försök att få stöd för ett mittenparti med namnet Tisza. Att partiet nu knyts till Magyar beror enligt underska sajter på att bara partier som redan var registrerade när valen utlystes den 12 mars får ställa upp. Magyars exfru Judit Varga tvingades lämna posten som justititeminster 2023 i kölvattnet av en skandal som också ledde till presidentens avgång (se 10 februari och 14 februari 2024).