2025

• Mars

• Förbud mot Prideparader

  18 mars

  Parlamentet förbjuder Prideparader då de anses bryta mot barnskyddslagar som antogs 2021. Dessa förbjuder hbtq-relaterat innehåll i skolors utbildningsmaterial eller i TV-program riktade till barn under 18 år. Enligt den nya, snabbehandlade lagen riskerar Prideparadarrangörer eller deltagare böter, likaså tillåts teknik för ansiktsigenkänning för att identifiera de som deltar i Pridetåg. Lagen ändrar också bestämmelserna för sammankomster. Sammantaget ses det som ytterligare uttryck för Orbánregeringens diskriminering av sexuella minoriteter. Hbtq-rörelsen kritiserar beslutet liksom politiker och människorättsgrupper i och utanför landet, däribland EU:s jämställdhetskommissionär. Vid omröstningen förekommer protester och nödbloss tänds i plenisalen. I juni är det 30 år sedan den första Prideparaden hölls i Budapest.

• Ukrainakrisen tvingar EU storsatsa på försvaret

  6 mars

  EU:s stats- och regeringschefer däribland premiärminister Viktor Orbán deltar i ett extrainsatt EU-toppmöte med anledning av Ukrainakrisen. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.

• Februari

• Kristoppmöte efter USA:s kovändning

  17 februari

  Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Danmark (som företräder hela Norden och Baltikum) samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.

• Januari

• Ungern mister en miljard euro i EU-stöd

  1 januari

  Ungern går miste om en miljard euro i EU-stöd. Anledningen är att landet inte har uppfyllt EU-krav att motarbeta korruption innan en tidsfrist löpte ut. Ungern blir första EU-land som råkar ut för detta. Det sker i enlighet med EU:s rättsstatsmekanism, även kallad konditionalitetsmekanismen, där EU kan blockera utbetalningar på grund av påstådda överträdelser kopplade till offentlig upphandling samt bristande kontroll och insyn. Ungerska regeringen genomförde senare visserligen en del reformer vilket bidrog till att en  del EU-medel kunde frigöras, men 19 miljarder euro är fortfarande frysta.  I mitten av januari meddelar ungerska åklagarmyndigheten inlett en brottsundersökning mot bland andra integritetsmyndigheten som sjösattes 2022 för att övervaka bevakningen av möjliga intressekonflikter eller missbruk av EU-medel. Integritetsmyndigheten har sagt att den saknar tillräckliga befogenheter.

2024