2025

• April

• Tuffare för hbtq-personer, människor med dubbelt medborgerskap

  14 april

  Parlamentet godkänner ett grundlagstillägg som slår fast att det bara finns två kön, man eller kvinna. Det är det 15:e tillägget som antagits sedan 2011 då översynen av grundlagen inleddes, och året efter att Viktor Orbán blev premiärminister. Tillägget antas med nödvändiga två tredjedelars majoritet och är det senaste bakslaget för landets hbtq-rörelse. Ett annat tillägg slår fast att barns rättigheter ifråga om deras "fysiska, mentala och moraliska utveckling har företräde framför alla andra grundläggande rättigheter", utom rätten till liv. Det ses som ett sätt att stärka de lagliga grunderna för det färska förbudet mot Prideparader (se 18 mars 2025). Likaså införs ett tillägg som ger möjlighet att "tillfälligt" frånta ungerskt medborgarskap från medborgare med dubbelt medborgarskap, även om de fötts i Ungern. En tänkbar måltavla är George Soros, en ungerskfödd amerikansk finansman och filantrop, som Orbánregeringen har motarbetat och smutskastat i flera år. Hundratals deltar i en protest utanför parlamentet.

• USA inför – och pausar – högre tullar

  9 april

  De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Ungern, liksom övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna.

• Ungern lämnar Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

  3 april

  Ungern drar sig ur Internationella brottmålsdomstolen (ICC), uppger regeringen i Budapest. Domstolen har blivit "för politisk", uppger premiärminister Viktor Orbán. Beskedet sammanfaller med att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu gör ett officiellt besök i landet. ICC eftersöker Netanyahu som misstänkt för bland annat krigsförbrytelser i samband med Israels krigföring i Gaza. Orbán har tidigare förklarat att hans regering inte skulle hörsamma ICC:s arresteringsorder. Processen att lämna ICC tar ungefär ett år.

• Mars

• Förbud mot Prideparader

  18 mars

  Parlamentet förbjuder Prideparader då de anses bryta mot barnskyddslagar som antogs 2021. Dessa förbjuder hbtq-relaterat innehåll i skolors utbildningsmaterial eller i TV-program riktade till barn under 18 år. Enligt den nya, snabbehandlade lagen riskerar Prideparadarrangörer eller deltagare böter, likaså tillåts teknik för ansiktsigenkänning för att identifiera de som deltar i Pridetåg. Lagen ändrar också bestämmelserna för sammankomster. Sammantaget ses det som ytterligare uttryck för Orbánregeringens diskriminering av sexuella minoriteter. Hbtq-rörelsen kritiserar beslutet liksom politiker och människorättsgrupper i och utanför landet, däribland EU:s jämställdhetskommissionär. Vid omröstningen förekommer protester och nödbloss tänds i plenisalen. I juni är det 30 år sedan den första Prideparaden hölls i Budapest.

• Ukrainakrisen tvingar EU storsatsa på försvaret

  6 mars

  EU:s stats- och regeringschefer däribland premiärminister Viktor Orbán deltar i ett extrainsatt EU-toppmöte med anledning av Ukrainakrisen. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.