Den tidigare diplomaten  och parlamentsledamoten Bernardo Arévalo vinner oväntat presidentvalet över den mer etablerade politikern Sandra Torres. Arévalo företräder ett vänsterorienterat parti som har korruptionsbekämpning högt på dagordningen. Han tillträder i januari 2024.

I presidentvalet segrar Alejandro Giammattei som företräder Vamos, ett av flera högerpartier som bildats 2017 sedan valdomstolen upplöst det tidigare regeringspartiet Patriotiska partiet (PP). Liksom företrädaren Jimmy Morales anses Giammattei ha nära band till miltiären.

Korruptionsavslöjanden leder till att både president Otto Pérez Molina och hans vicepresident grips kort före valet i september. I presidentvalet vinner Jimmy Morales som leder det lilla högerpartiet Front för nationell konvergens (FCN) och som har stöd av militären och den konservativa eliten.

Den tidigare generalen Otto Pérez Molina vinner presidentvalet för högerpartiet PP som också blir störst i kongressen. Vänstern utestängs från presidentvalet då en domstol har underkänt kandidaten Sandra Torres, exhustru till den sittande presidenten Álvaro Colom Caballeros.

Ett vänsterparti kommer till makten för första gången sedan kuppen 1954, när Álvaro Colom och Hoppets nationella union (UNE) vinner president- och parlamentsvalet. Colom försöker genomföra sociala reformer men förlorar sin majoritet i kongressen när utbrytare bildar ett nytt parti.

Oscar Berger vinner presidentvalet som kandidat för det nybildade borgerliga partiet Gana. Han ber officiellt om ursäkt för människorättsbrott under inbördeskriget.

Det högerpopulistiska partiet Guatemalanska republikanska frontens (FRG) kandidat Alfonso Portillo vinner presidentvalet. FRG är den förre diktatorn Efraín Ríos Montts parti. Ríos Montts är hindrad att ställa upp men blir kongressens talman och anses styra i kulisserna.

Ett fredsavtal sätter punkt för 36 år av inbördeskrig som drabbat civilbefolkningen hårt. Över 200 000 människor har dödats, de allra flesta tillhörande ursprungsfolket maya.

Rigoberta Menchú tilldelas Nobels fredspris för sitt arbete för ursprungsfolkens rättigheter.

Efter drygt 30 år med militärt styre och förtryck genomförs ett demokratiskt val och Vinicio Cerezo utses till president. Han tillträder 1986 och inleder trevande samtal med URNG-gerillan.

Fyra grupper går samman i paraplyorganisationen URNG och fortsätter det gerillakrig mot regimen som pågått sedan 1960-talet.

En militärkupp med stöd från USA sätter punkt för den revolution som kallats ”tioåriga våren”.

En jordreform antas och innebär att främst mark som ligger i träda ska överlåtas från storbolag till fattiga, mot ersättning som motsvarar ägarnas egna uppgifter i samband med beskattning. Det amerikanska bolaget United Fruit Company, som är Guatemalas största markägare, protesterar. USA drar in allt bistånd och säger sig vilja hindra spridningen av kommunism.

Diktatorn Jorge Ubico avsätts i en folklig resning och demokrati får för första gången fäste i Guatemala. Ett ambitiöst reformprogram inleds.

Under president Manuel Estrada Cabreras styre får det amerikanska bolaget United Fruit Company stort inflytande i regionen. I Guatemala får bolaget 1901 i uppdrag att sköta landets postväsen.

Den så kallade liberala revolutionen inleds.

Guatemala blir självständigt när en gerillarörelse besegrar den centralamerikanska förbundsstatens styrkor. Förbundsstaten upplöstes i praktiken redan två år tidigare.

Guatemala samt Costa Rica, El Salvador, Honduras och Nicaragua bryter sig ur Mexiko och bildar en centralamerikansk förbundsstat.

När Mexiko förklarar självständighet från den spanska kolonialmakten följer Guatemala och de andra centralamerikanska provinserna med.