Kanada

Kanada – Geografi och klimat

Kanada är världens näst största land när man räknar in både land och vatten, bara Ryssland är större. Avståndet från dess nordligaste punkt i Norra ishavet till gränsen mot USA i söder är 400 mil. Från provinsen Newfoundland och Labrador längst i öster till British Columbia i väster är det cirka 540 mil. Större delen av Kanada har ett kalltempererat klimat med långa och kalla vintrar. 

Kanada – Befolkning och språk

Stora delar av Kanada är mycket glest befolkade. De flesta invånare lever i ett pärlband av städer längs gränsen till USA. Tre av fem bor i de två provinserna Onatrio och Québec. De flesta kanadensare har europeiskt ursprung men invandringen är stor och landet har genom åren blivit alltmer mångkulturellt. Ungefär var tjugonde invånare räknas till ursprungsfolken. 

Kanada – Religion

Religionsfrihet råder. Kristendomen dominerar men alla världsreligioner har betydande närvaro medan en stor andel av befolkningen inte identifierar sig med någon religion alls. Bland de kristna är katolikerna flest.

Kanada – Utbildning

Provinser och territorier ansvarar för utbildningen på grundskole- och gymnasienivå. Det har lett till regionala skillnader i läroplaner, undervisningsspråk och examina. Undervisningen i kanadensiska skolor håller vanligtvis hög kvalitet. Inom OECD ligger Kanada i topp när det gäller andelen invånare med universitets- och högskoleutbildning.

Kanada – Sociala förhållanden

Kanada ligger högt upp på OECD:s lista över de länder som är bäst att leva i. Men landet har trillat ned lite i FN-organet UNDP:s rankning av levnadsstandarden i världen, delvis på grund av växande inkomstklyftor. Den ekonomiska tillväxten har främst gynnat medelklassen medan svagare grupper halkat efter i levnadsstandard.

Kanada – Kultur

Kultur har alltid varit en hjärtefråga för kanadensare som ett medel att skapa en egen identitet i skuggan av USA. Regeringen och provinserna satsar årligen stora belopp för att främja kanadensisk film, musik, teater och litteratur. 

Kanada – Äldre historia

Koloniseringen av Nordamerika från 1500-talet ledde till att ursprungsbefolkningen minskade snabbt, på grund av våld och sjukdomar som européerna förde med sig. På 1700-talet segrade britterna över fransmännen i tävlingen om att anlägga nya kolonier, men många fransktalande blev kvar i det som i dag är Qúebec. En förbundsstat bestående av fyra kolonier inrättades 1867 och därmed föddes Kanada som nation. Efter hand anslöt sig nya provinser och 1931 blev landet i princip helt självständigt.

Kanada – Modern historia

Tiden efter andra världskriget präglades Kanada av en snabb industrialisering, ekonomisk tillväxt och framväxten av ett välfärdssystem. Makten växlade mellan liberaler och konservativa. Från 1960-talet började en stark separatiströrelse att ta fart i Québec men separatisterna förlorade 1995 en folkomröstning om självständighet med knapp marginal. Från 1990-talet började högerpopulistiska partier stärka sin ställning i västra Kanada. Två borgerliga partier gick 2003 samman i Konservativa partiet som kom att styra landet från 2006 till 2015, då Liberalerna återfick makten.

Kanada – Politiskt system

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Kanada – Demokrati och rättigheter

Kanada har ett väl fungerade demokratiskt system, där politiska och medborgerliga rättigheter respekteras. Flera orosmoln finns dock, bland annat ökad övervakning av medborgarna och risken för att lagar mot terrorism kan utnyttjas för att begränsa yttrandefriheten. Landets urbefolkningar kämpar sedan länge mot diskriminering och för större politiska rättigheter.

Kanada – Aktuell politik

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Kanada – Inrikespolitik och författning

Förbundsstaten Kanada är en monarki med ett parlamentariskt styrelseskick. Statschef är den brittiska monarken som representeras av en generalguvernör. Landet styrs sedan 2015 av Liberala partiet med Justin Trudeau som premiärminister. Trots sjunkande popularitet har Liberalerna vunnit ytterligare två val, det senaste 2021, men partiet har inte längre majoritet i parlamentets underhus.

Kanada – Utrikespolitik och försvar

Kanada har traditionellt fört en aktiv utrikespolitik med ett starkt engagemang i frågor som rör nedrustning, handel och miljö. Vid maktskiftet 2015 talade den nya liberala regeringen mycket om klimatpolitik, flyktinghjälp och fredsinsatser. Men när nya visioner för utrikespolitiken stakades ut 2017 gick större delen av pengarna till försvaret och en mindre del till en utlovad satsning på en feministisk biståndspolitik.

Kanada – Ekonomisk översikt

Kanada är en av världens tio största ekonomier. Det är ett rikt land med enorma naturtillgångar, välutbildad arbetskraft och högteknologiska industrier. Gruvdrift samt olje- och gasutvinning ger stora exportinkomster. Tjänstesektorn dominerar ekonomin sedan länge även om tillverkningsindustrin fortfarande är viktig och jordbruket spelar en roll inte minst i prärieprovinserna.

Kanada – Naturtillgångar, energi och miljö

Kanada är en av världens främsta producenter av olja och fossilgas. Landet är också rikt på mineral. Utvinningen av de stora tillgångarna av oljesand i Alberta leder till allvarliga skador på miljön och gör det svårt för Kanada att klara sina klimatmål.

Kanada har världens tredje största oljereserver, efter Saudiarabien och Venezuela. Landet är världens fjärde största producent av råolja och den femte största oljeexportören. Närmare 95 procent av oljan exporteras till USA.

Stora oljefält finns i västra Kanada, främst i Alberta, och i haven utanför Atlantkusten. Merparten av all olja som produceras kommer från de stora fyndigheterna av oljesand i norra Alberta. Verksamheten får svåra konsekvenser för miljön (se nedan).

I främst de västra provinserna finns även fossilgas (naturgas), varav en del i skiffer. Kanada var 2023 världens femte största gasproducent och världens sjätte största exportör. Exporten går uteslutande via rörledningar och USA är i stort sett den enda handelspartnern. Nästan hela det amerikanska behovet av gas tillgodoses genom import från Kanada. Planer finns på att börja exportera till asiatiska länder, något som skulle kräva stora investeringar i infrastrukturen.

Kanada är en ledande producent av uran, pottaska, nickel, zink och asbest. Det finns även stora fyndigheter av koppar, kadmium, aluminium, salt, guld, diamanter och kobolt. Gruvsektorn är framför allt viktig i Alberta. Kol utvinns också men tillgångarna visar en nedåtgående trend.

Kanada har stora tillgångar av skog och är med god marginal världens största exportör av timmer. Merparten av timret säljs till Kina, Japan och USA.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Kanadas energiförbrukning är jämförelsevis hög och omkring tre fjärdedelar av det totala energibehovet täcks av fossila bränslen, främst fossilgas  och olja. Förnybara energikällor står för runt en femtedel och av dem är vattenkraft viktigast, följt av biobränslen. Kärnkraft som räknas som fossilfritt men inte förnybart, täcker återstoden. De förnybara källorna har ökat i betydelse sedan år 2000, liksom gas, medan beroendet av olja har minskat något.

Elproduktionen kommer huvudsakligen från vattenkraft, som 2022 stod för knappt 61 procent. El från vattenkraft exporteras också till USA. Tillsammans med andra energislag, främst vindkraft, täckte förnybara källor runt 70 procent medan kärnkraft stod för ungefär 13 procent. Kanada har 19 kärnkraftsreaktorer, fördelade på fyra kärnkraftverk. Arton av reaktorerna finns i Ontario (och en i New Brunswick). Resterande el kom i huvudsak från fossilgas och kol.

KLIMAT OCH MILJÖ

De totala utsläppen av växthusgaser ökade stadigt under flera decennier, bland annat på grund av oljeboomen i Alberta, men sedan slutet av 2010-talet syns en viss nedgång. Trots det är Kanada alltjämt ett av de länder i världen som släpper ut mest växthusgaser, både totalt (plats 11) och i förhållande till befolkningsmängd (plats 12). Mätt per invånare ligger Kanadas utsläpp ungefär på samma nivå som grannen USA.

Kanada har lämnat in en uppdaterad nationell klimatplan (NDC) för att visa hur landet planerar att uppfylla åtagandena i Parisavtalet: utsläppen ska minska med 40–45 procent till 2030, jämfört med 2005. Enligt den långsiktiga strategin (LTS) för klimatarbetet ska Kanada nå nettonollutsläpp 2050.

Klimatutmaningar

I ett stort land som Kanada, med skiftande klimat och natur, märks klimatförändringarna på många sätt. På senare år har omfattande mark- och skogsbränder varit ett stort problem, med 2023 som ett dystert rekordår då fler och mer vidsträckta bränder än någonsin tidigare registrerades. Hundratusentals människor tvingades evakueras och de ekonomiska konsekvenserna blev enorma. Forskare varnar för att skogsbränder kommer att fortsätta vara ett stort problem för Kanada.

Sommartid har flera värmerekord registrerats på senare år och under vinterhalvåret blir de snö- och isfria perioderna allt längre. Nordvästpassagen mellan Atlanten och Stilla havet har fler isfria månader än tidigare, vilket på sikt väntas leda till ökad trafik av frakt- och kryssningsfartyg. Det reser i sin tur frågor om hur den känsliga miljön i de arktiska farvattnen kommer att påverkas.

I mars 2022 presenterade regeringen en stor satsning på klimatåtgärder som bland annat siktar på att få ned utsläppen inom olje- och gasindustrin med 40 procent. I planen ingick också att alla fordon som säljs 2035 ska vara utsläppsfria. Bland de planerade åtgärderna finns bland annat stora satsningar på vind- och solkraft och på att hjälpa den tunga industrin att bli bättre på att lagra koldioxidutsläpp. Åtgärder för att förhindra jordförstörelse och skydda våtmarker och skogar ingår också i planen.

I en regeringsrapport 2019 slogs det fast att klimatförändringarna i Kanada sker dubbelt så fort som genomsnittet för världen. Sedan 1948 hade genomsnittstemperaturen stigit med 1,7 grader i hela landet, jämfört med 0,8 grader i världen i stort.

Men samtidigt är Kanada bland världens bäst rustade länder när det gäller att hantera förändringar. Klimatanpassningsindexet ND-Gain som väger samman sårbarhet och beredskap placerar Kanada på plats 13 bland världens länder (se listan här). I fråga om sårbarhet beräknas bara tre länder i världen ligga bättre till medan Kanadas placering i fråga om hur rustad man är att klara klimatförändringarna är plats 20.

Övriga miljöproblem

Processen för att utvinna olja ur oljesand är smutsig och kostsam, och blir bara är lönsam när oljepriserna är riktigt höga. Dessutom krävs stora mängder vatten och energi för att kunna ta tillvara oljesanden. En rad allvarliga miljöproblem har rapporterats i anslutning till utvinningen, bland annat har arsenik och kvicksilver läckt ut i floderna. För att minska miljöpåverkan har regelverket skärpts på senare år, men övervakningen av om reglerna följs anses ha stora brister.

Kinesiska bolag, som PetroChina, liksom flera andra stora internationella bolag, inte minst amerikanska, har gjort omfattande investeringar i oljeindustrin i Alberta. Protester från miljögrupper liksom dröjsmål i byggandet av nya rörledningar har däremot lett till att allt färre vill investera i oljesandsprojekt i Alberta.

Även i USA finns ett motstånd mot fortsatt import av olja som utvunnits från oljesand på grund av de skador det orsakar på miljön. Dessutom är det amerikanska beroendet av billig råolja från Kanada på väg att minska. Efter många turer på högsta politiska nivå stoppades under 2021 en sedan länge planerad 190 mil lång oljeledning, Keystone XL, från Alberta till USA av den amerikanska presidenten Joe Biden.

Det har genom åren funnits planer på flera nya rörledningar från Alberta till Stillahavskusten för att därifrån kunna nå den asiatiska marknaden. Den konservativa regeringen gav 2014 klartecken för ett sådant projektet, kallat Northern Gateway, men detta stoppades efter maktskiftet 2015. I stället gav den nya liberala regeringen klartecken för två andra oljeledningar. En av dem är Trans Mountain Expansion som går från Alberta till en hamn nära Vancouver i British Columbia och som togs i bruk 2021. Den andra är Line 3 som går från Alberta till Wisconsin i USA och togs i bruk i maj 2024. Båda har omgärdats av stora protester, inte minst från ursprungsbefolkningar längs sträckningen.

Om våra källor

LÄSTIPS: läs mer om Kanada i UI:s publikation Utrikesmagasinet:
Corona ger Kanadas Trudeau respit från knepigt dilemma (2020-05-13)

Kanada – Jordbruk och fiske

Ungefär sju procent av Kanadas yta är uppodlad. Jordbruksmarken är i hög grad koncentrerad till prärien i Saskatchewan, Alberta och Manitoba. Där odlas främst vete, korn och oljeväxter, varav en stor del går på export. På västkusten i British Columbia odlas korn, sojabönor och andra grönsaker samt frukt. I de folkrika provinserna Ontario och Québec odlas främst raps, grönsaker (mest majs), frukt och bär. Fisket är viktigt, men överfiskning har skapat problem för fiskenäringen. Landet har också en omfattande skogsindustri.

Kanada – Industri

Kanadas industri har byggts upp kring landets rika råvarutillgångar, billig energi och närheten till viktiga marknader. Industrin är främst koncentrerad till södra Ontario och till Québec. Bil- och stålindustrin har sitt säte i storstäderna kring Lake Ontario. I Quebec är flygindustrin stark.