Närmare 400 personer som deltagit i de landsomfattande protesterna 2021 döms för störande av den allmänna ordningen eller uppvigling. Över 90 av dem får långa fängelsestraff, upp till 30 år.  

De mest omfattande protesterna på 30 år äger rum när kubaner i runt 40 städer demonstrerar mot den nöd som uppstått i landet under covid-19-pandemin. Mer än 1 300 människor grips och närmare 800 av dem åtalas.  

Marknaden öppnas för privata små och medelstora företag och privat företagsamhet blir möjlig inom de flesta sektorer med undantag för bland annat hälsovård, utbildning och medier.  

President Miguel Díaz-Canel väljs till ordförande för kommunistpartiet. 

Kuba får en ny författning som bekräftar kommunistpartiets maktmonopol men som samtidigt medger rätten till privat ägande. Titeln på landets statschef ändras från ordförande i statsrådet till president; Miguel Díaz-Canel väljs till president.   

Landets ledare sedan tio år, Raúl Castro, avgår och nationalförsamlingen utser Miguel Díaz-Canel till ny statschef (ordförande i statsrådet). Därmed får kubanerna för första gången sedan 1959 en statschef som inte heter Castro i efternamn och som inte har deltagit i den väpnade kampen. Raúl Castro kvarstår som ledare för kommunistpartiet. 

De bestämmelser som i princip har gjort det omöjligt för kubanerna att resa utomlands ändras. 

Raúl Castro väljs till ny stats- och regeringschef. Med Raúl Castro vid rodret inleds en period av reformpolitik som öppnar marknaden för privata enmansföretag. Det blir också tillåtet att köpa och sälja viss egendom.  

På grund av vacklande hälsa tvingas landets ledare Fidel Castro, 79, att lämna över sina maktbefogenheter till den några år yngre brodern Raúl Castro som är försvarsminister och förste vice ordförande i det mäktiga statsrådet.  

75 oliktänkande döms till långa fängelsestraff, däribland flera personer som varit aktiva i demokratiprojektet Varela (se nedan).  

Dissidenten Oswaldo Paya startar Varela-projektet som är en namninsamling för att få till stånd en folkomröstning om politiska reformer. Tillräckligt många namnunderskrifter för en folkomröstning samlas in men någon sådan kommer inte till stånd.   

Den amerikanska blockaden mot Kuba skärps genom antagandet av Helms-Burton-lagen som bland annat innebär att USA genom sanktioner bestraffar företag eller stater som handlar med eller investerar i Kuba.  

Sammandrabbningar äger rum i Havanna mellan poliser och demonstranter som försöker tvinga en färja att styra mot USA. Händelsen blir startskottet för en flyktingvåg till USA, då mer än 35 000 kubaner lämnar landet på rangliga flottar och båtar.  

För att motverka den svåra ekonomiska krisen i landet görs vissa avsteg från den tidigare ekonomiska politiken. Kubanerna tillåts att äga och handla med amerikanska dollar och fler exilkubaner får besöka sitt gamla hemland. Viss enskild företagsamhet i liten skala tillåts också.  

Kommunismens fall i Östeuropa blir inledningen till den ekonomiska kris, kallad Specialperioden, som kommer att pågå i flera år. Regeringen inför ett hårt åtstramningsprogram och många kubaner har svårt att få tag i tillräckligt med mat.  

Landets första socialistiska författning av sovjetisk modell träder i kraft efter en folkomröstning. 

Landets statschef Fidel Castro följer Kinas ledare i spåren och riktar ”en revolutionär offensiv” mot alla borgerliga institutioner, idéer och privilegier. Kampanjen misslyckas och Kuba orienterar sig därefter mot Sovjetunionen. 

Kubakrisen utlöses när USA upptäcker att avskjutningsramper för sovjetiska kärnvapen byggs på Kuba. USA svarar med en sjöblockad. Efter 13 dagars nervkrig går Moskva med på att avlägsna ramperna och spänningen trappas ned.  
 
USA inför en fullständig handelsblockad mot Kuba. 

Kuba utesluts ur den regionala samarbetsorganisation OAS. 

Landets ledare Fidel Castro tar ställning för marxism-leninismen. Kommunistpartiet blir det enda tillåtna partiet. 

USA genomför en misslyckad invasion i Grisbukten på södra Kuba. 

USA inleder sin sanktionspolitik mot Kuba genom ett importstopp för kubanskt socker.  

Diktatorn Fulgencio Batista drivs på flykt av Fidel Castro och hans revolutionärer. En provisorisk regering tar över, ledd av Castro. 

Upprorsledaren Fidel Castro gör ett nytt försök att störta diktatorn Fulgencio Batista. I spetsen för ett 80-tal rebeller återvänder Castro från sin exil till Kuba. Rebellerna möter motstånd och tvingas fly upp i bergen. 

En grupp rebeller med Fidel Castro i spetsen inleder ett försök till uppror men försöket misslyckas och Castro grips. Han friges två år senare och går i exil.  

Expresident Fulgencio Batista återtar makten i en oblodig kupp. 

Batista förlorar presidentvalet. 

Sergeant Fulgencio Batista tar makten med amerikanskt stöd.  

En sammanslutning av studenter och militärer störtar den ökände diktatorn Gerardo Machado.  

Kuba blir formellt politiskt oberoende och får sin förste kubanske president, Tomás Estrada (1902–1906). 

Kuba vinner med hjälp av USA självständighet från Spanien men styrs under de närmaste åren av en amerikansk militärguvernör.