USA
Älskat och hatat – troligen väcker inget annat land så starka känslor som USA, världens enda supermakt efter Sovjetunionens upplösning. USA har beundrats världen över som en förkämpe för demokrati och mänskliga rättigheter, men avskys av minst lika många för sin självpåtagna roll som världspolis och tendens att lägga sig i andra länders angelägenheter, såväl politiskt som militärt. Oavsett åsikter kan ingen förneka att USA:s dominans inom ekonomi, forskning och nöjesindustri påverkar hela världen.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2025
-
Januari
-
Inget straff för Trump i hyschmålet, domen kvarstår
Den tillträdande presidenten Donald Trump slipper påföljd för bokföringsbrott även om den fällande domen kvarstår i målet med så kallade hyschpengar (se 30 maj 2024). Därmed sätts punkt för det första brottmålet mot en tidigare president i USA. Trump frikänns inte men beviljas villkorslös ansvarsfrihet – enligt domaren Juan Merchan i New York en särbehandling med anledning av hans ställning.
-
Trump provocerar omvärlden med hot om expansion
Den tillträdande presidenten Donald Trump upprepar tidigare uttalanden om att USA borde ta kontroll över både Grönland och Panamakanalen. Han utesluter inte ett militärt ingripande för att uppnå vad han säger är nödvändigt för USA:s ekonomiska och nationella säkerhet. Det väcker stor uppmärksamhet att han med talet gällande Grönland hotar Danmark, en allierad i Nato, med våld. Trump upprepar också tidigare retorik om att Kanada borde bli en amerikansk delstat. Tydliga protester kommer från Danmark, Panama och Kanada.
-
Kongressen samlas, talmannen omvald med knapp marginal
När den nyvalda kongressen samlas för första gången blir talmannen i representanthuset Mike Johnson omvald vid första försöket, med 218 röster mot 215 för demokraternas kandidat Hakeem Jeffries. Många hade väntat en strid där Johnson inte fick tillräckligt stort stöd i första vändan då flera republikanska ledamöter hade sagt att de tänkte rösta mot honom. I slutändan var det bara tre republikaner som inte gav talmannen sitt stöd. När den förra kongressen samlades för första gången tog det 15 omröstningar innan talmannen kunde utses (se 7 januari 2023), men han avsattes sedan och ersattes av Johnson (se 25 oktober 2023). Ett försök har därefter gjorts att avsätta även Johnson (se 9 maj 2024). I senaten, där republikanerna nu har majoritet, utses John Thune till ny majoritetsledare och företrädaren Chuck Schumer blir minoritetsledare.
-
Misstänkt terrordåd i New Orleans
Fjorton personer dödas och flera tiotal skadas när en bil i hög hastighet kör in i en folkmassa under ett nyårsfirande i New Orleans. Gärningsmannen öppnar därpå eld och blir själv ihjälskjuten av polis. Enligt uppgift är han en 42-årig arméveteran som i bilen hade flera vapen och en flagga kopplad till terrororganisationen Islamiska staten (IS). Den federala polisen FBI utreder händelsen som ett terrordåd.
-
2024
-
December
-
Nedstängning av statsapparaten stoppas i sista stund
Kongressen röstar för en tillfällig budget och hindrar därmed en nedstängning av statsapparaten som annars hotade inom några timmar, bara några dagar före jul. Det sker efter stor dramatik där den tillträdande presidenten Donald Trump klev in på ett sent stadium, när en uppgörelse redan fanns, och försökte driva igenom krav på en höjning av skuldtaket. Samtidigt anklagade hans nära allierade Elon Musk kongressledamöterna för slöseri och ville se en stramare budget – och de två tycktes därmed dra åt olika håll. Båda misslyckades med att få gehör för sina krav när 38 republikaner i representanthuset godkände förslaget tillsammans med samtliga demokrater. Statens budget är nu säkrad fram till mitten av mars. Hårda strider om budgetuppgörelser och hot om nedstängning av federal verksamhet har varit ett vanligt fenomen i politiken under senare år (se 18 januari 2024).
Världspolitikens Dagsfrågor ger dig en fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.
I podden Utblick
Populism – folket, eliten och demokratin
Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.
UI:s nättidning om internationella frågor
Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.
