USA
Älskat och hatat – troligen väcker inget annat land så starka känslor som USA, världens enda supermakt efter Sovjetunionens upplösning. USA har beundrats världen över som en förkämpe för demokrati och mänskliga rättigheter, men avskys av minst lika många för sin självpåtagna roll som världspolis och tendens att lägga sig i andra länders angelägenheter, såväl politiskt som militärt. Oavsett åsikter kan ingen förneka att USA:s dominans inom ekonomi, forskning och nöjesindustri påverkar hela världen.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2025
-
Mars
-
Tullar ska införas på bilar och bildelar
President Donald Trump tillkännager att tullar på 25 procent införs på bilar och bildelar från hela omvärlden den 3 april. Närmare hälften av alla fordon som säljs i USA är importerade, liksom cirka 60 procent av delarna i de fordon som sätts samman i landet. Därmed väntas priserna på bilar stiga avsevärt i USA. Trumps förhoppning är att mer av tillverkningen ska ske i USA i framtiden. När det talas om motåtgärder i bland annat EU och Kanada hotar Trump att höja tarifferna ytterligare.
-
Allvarlig säkerhetsläcka i Vita huset avslöjad
Vita huset bekräftar uppgifter från tidskriften Atlantics chefredaktör Jeffrey Goldberg om att han av misstag lagts till i en chattgrupp där ledande regeringsföreträdare diskuterade ett förestående militärt anfall mot huthirebeller i Jemen. Goldberg har berättat att han själv trodde det var en falsk tråd – tills rapporterna kom den 15 mars om attacken som krävde över 50 människors liv. I chatten via den krypterade plattformen Signal deltog av allt att döma vicepresident JD Vance, försvarsminister Pete Hegseth, utrikesminister Marco Rubio, CIA-chefen John Ratcliffe och den nationella säkerhetsrådgivaren Michael Waltz. Det var Waltz som bjöd in Goldberg till chatten. Enligt säkerhetsexperter kan kommunikationen av känslig information via den kommersiella kanalen Signal utgöra ett lagbrott.
-
Utbildningsdepartementet läggs ned
President Donald Trump undertecknar en presidentorder som innebär att det federala utbildningsdepartementet ska läggas ned. Runt halva arbetsstyrkan på drygt 4 000 personer har redan sparkats. Departementet har länge varit i skottgluggen för konservativa krafter som hävdar att det har dominerats av vänsterliberala idéer och vill att all finansiering ska gå direkt till delstaterna. Skolorna sköts redan i huvudsak av delstaterna, endast runt 13 procent av finansieringen består av federala medel. Departementet inrättades 1979 och har hanterat studielån och program för elever från låginkomstfamiljer.
-
HD:s chefsdomare tillrättavisar Trump
En växande oro för att den omhuldade maktdelningsprincipen i USA är hotad får ny näring när chefsdomaren i Högsta domstolen, John Roberts, ser sig föranledd att tillrättavisa president Donald Trump. Många ser det som tecken på en allvarlig konstitutionell kris. John Roberts påpekar i ett uttalande att överklaganden är den normala processen vid oenighet i rättsfall, inte krav på att domare ställs inför riksrätt. Bakgrunden är att en federal domare, James Boasberg, beordrat ett tillfälligt stopp för deportationer baserade på en krigslag från 1798. Det sker sedan Trump åberopat lagen, som tidigare endast har använts i samband med krig. Trots ordern flögs över 200 venezuelaner den 15 mars till El Salvador, som tidigare har gått med på att hålla personer utvisade från USA i sina fängelser. Enligt Trump var venezuelanerna gängmedlemmar som fört ”krig” mot USA. Att Vita huset struntade i domarens order och Trump dessutom uttalade att denne borde avsättas visade på motsättningar mellan den verkställande och den dömande makten. John Roberts uttalande skärper bilden av en växande konflikt.
-
Ingen vapenvila efter samtal Trump-Putin
President Donald Trump och hans ryske motpart Vladimir Putin diskuterar en möjlig vapenvila i Ukraina som en uppföljning av samtalen i Saudiarabien (se 11 mars 2025). Presidenterna uppges i ett drygt två timmar långt telefonsamtal ha enats om en paus i attacker mot energiinfrastruktur från både ryskt och ukrainskt håll. Det är långt ifrån det villkorslösa eldupphör som Ukraina givit sitt klartecken till. Dagen efter samtalet med Putin talar Trump även med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj som uppges säga ja till förslaget om att upphöra med attacker mot energiinfrastruktur i 30 dagar. En vecka senare diskuterar amerikanska förhandlare frågan med först en ukrainsk och sedan en rysk delegation, återigen i Saudiarabien.
-
Världspolitikens Dagsfrågor ger dig en fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.
I podden Utblick
Populism – folket, eliten och demokratin
Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.
UI:s nättidning om internationella frågor
Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.
