USA – Jordbruk och industri

Bördiga jordar, en hög mekaniseringsgrad och utbredd stordrift bidrar till att göra USA till världens största exportör av jordbruksprodukter. Mellanvästern är särskilt förknippat med spannmålsodlingar som brer ut sig över enorma arealer. Amerikansk industri är mångsidig, högt utvecklad och ledande inom en lång rad områden.

USA säljer mer jordbruksprodukter på världsmarknaden än något annat land och bara Kina – med betydligt större befolkning – producerar mer (2023). Jordbruket är effektivt och drivs med betydligt mindre arbetsstyrka än i övriga storproducenter som Kina, Indien och Brasilien.

Majs, sojabönor och vete är de viktigaste spannmålen. USA är världens i särklass största producent av majs och världens största exportör, trots att 80–90 procent av det som odlas används på hemmaplan. Merparten går till djurfoder och etanol medan runt en femtedel används till livsmedel, drycker och industriell tillverkning av allt från läkemedel till förpackningsmaterial. Majs odlas i nästan hela landet men särskilt i ett område söder och väste om de stora sjöarna. I det så kallade majsbältet odlas också sojabönor. USA var tidigare världsledande även i fråga om sojabönor, men Brasilien har numera gått om.

Längre västerut, där torrare och hårdare klimat råder, ligger vetebältet.

USA är också bland de ledande producenterna i världen av nöt- och fläskkött samt kyckling och kalkon. Mejeriproduktionen har under 1990-talet blivit viktigare i västra delen av landet från att tidigare ha haft sitt centrum i delstater i Mellanvästern.

I sydstaterna från Atlantkusten till Texas finns bomullsodlingar och i vissa delstater en omfattande tobaksproduktion. Kalifornien står för uppemot hälften av grönsaksodlingarna, producerar merparten av de frukter och nötter som växer i landet och är den största vinproducenten. I Florida odlas också mycket frukt och grönsaker.

En stor majoritet av landets närmare 2 miljoner jordbruk är små och drivs av enskilda eller familjer. Bland småjordbruken märks en ökad specialisering på en eller ett par produkter medan många bönder även försörjer sig på annat än jordbruk. Ett litet antal storjordbruk äger större delen av marken och dominerar produktionen.

Jämfört med andra OECD-länder är subventionerna till jordbrukssektorn normalt låga. Sockerproduktionen och mejerinäringen har varit de sektorer som fått mest statligt stöd och skydd. Under Donald Trumps första presidentperiod (2017–2021) ökade dock jordbrukssubventionerna kraftigt, för att kompensera bönderna för det stora inkomstbortfall som handelskonflikten med Kina innebar (se Ekonomisk översikt). 

En annan utmaning för sektorn är klimatförändringarna som orsakar extremväder med både svårt torka och våldsamma översvämningar.

USA har en stor fiskeflotta och är en av världens ledande fiskenationer. Det mest omfattande fisket bedrivs i Stilla havet men det fiskas också en hel del i Atlanten och Mexikanska golfen, liksom i floder och insjöar. Viktiga fångster är lax, sill, tonfisk, alaska pollock och skaldjur. Det mesta av fisken säljs i färsk eller djupfryst form, men en hel del förvandlas också till fiskmjöl som används som djurfoder.

Industri

Amerikansk industri har en framträdande roll inom bland annat telekommunikationer, motorfordon, flyg, elektronik, läkemedel, bio- och nanoteknik, livsmedel samt försvarsindustri och kemisk industri.

Från 1970-talet tappade det gamla industribältet från nordöstra USA till Mellanvästern i betydelse och det skedde en förflyttning av industrier mot sydstaterna och sydvästra USA – från ”rostbältet” till ”solbältet”. Ett av USA:s större industriområden finns nu runt Los Angeles i södra Kalifornien.

Tillverkningsindustrin har stor ekonomisk betydelse i delstater som Indiana, Wisconsin, Iowa, Michigan och Alabama. Samtidigt som högteknologiska företag blivit allt viktigare har USA fortfarande en stark och bred industribas med bland annat stålindustri. Stål framställs i dag inte bara i Mellanvästern utan även i sydstaterna. Runt Silicon Valley i Kalifornien, Route 128 utanför Boston och andra IT-center finns många spjutspetsföretag som sysslar med avancerad elektronik samt dator-, bio- och nanoteknik. Många av företagen har startats i samverkan med stora universitet som Stanford och Massachusetts Institute of Technology (MIT). Stora satsningar görs på forskning och utveckling inom olika sektorer.

I likhet med övriga västvärlden finns en nedåtgående trend i antalet arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin. Mellan 2000 och 2023 minskade antalet jobb i industrin från närmare 20 miljoner till 15 miljoner. Industrisektorn drabbades särskilt hårt av finanskrisen under andra halvan av 00-talet men återhämtade sig sedan något innan coronapandemin orsakade en ny nedgång runt 2020 (se även Ekonomisk översikt).

Under finanskrisen ledde fallande försäljningssiffror inom den viktiga bilindustrin till att General Motors och Chrysler (numera Fiat Chrysler) tvingades ansöka om nödlån och därpå konkursskydd för att omstrukturera verksamheten. Av de tre stora biltillverkarna var det bara Ford som klarade sig på egen hand, vilket berodde på att företaget tagit upp stora lån strax före krisen. Bilförsäljningen sköt snart fart igen och ökade varje år fram till 2017, då en liten nedgång noterades. Med coronapandemin kom ett nytt kraftigt fall men därefter vände kurvan upp igen.

Om våra källor