USA – Sociala förhållanden

Levnadsstandarden i USA hör till de högsta i världen, men skillnaderna mellan fattiga och rika är större än i de flesta andra industriländer. Jämfört med andra västländer är också de sociala skyddsnäten begränsade, och variationerna är stora mellan delstaterna. USA saknar bland annat ett nationellt sjukförsäkringssystem, och anställda med låga löner saknar ofta både sjukförsäkring och rätt till sjukfrånvaro.

USA ligger på plats 20 i FN:s index över mänsklig utveckling (HDI), i den högsta av fyra kategorier som beskriver utvecklingsnivån. Det är en lägre placering än många andra västländer (se hela listan här). 

Under de senaste decennierna har de redan stora skillnaderna mellan fattiga och rika vidgats ytterligare i USA. Finanskrisen och lågkonjunkturen från andra halvan av 00-talet satte djupa spår även bland medelklassen. Det tog sju år efter finanskrisen 2008 innan utvecklingen vände, så att medianinkomsten åter började öka. Först 2018 var andelen amerikaner som officiellt räknades som fattiga tydligt lägre än före krisen.

Det rörde sig då om närmare 12 procent av befolkningen, eller drygt 38 miljoner människor. Nästan 20 miljoner amerikaner levde i extrem fattigdom, definierat som att hushållets inkomst låg under hälften av fattigdomsnormen. Bland barn var en av fem fattig, bland svarta en av fyra. Social utslagning och fattigdom är förutom bland svarta betydligt vanligare också bland latinos och urinvånare, än inom den vita befolkningen. 

Coronakrisen

Utvecklingen med minskande andel fattiga fick ett abrupt slut i och med coronapandemin som bröt ut 2020. I början av krisen klarade sig många tack vare ett enormt stödpaket som omfattade kontantbidrag till hushållen och arbetslöshetsunderstöd också till personer utan koppling till någon a-kassa. Bidragen blev en livlina för många människor som plötsligt stod helt utan försörjning (se Kalendarium). Men i juli 2020 minskade bidragen och allt fler blev alltmer pressade ekonomiskt, inte minst som arbetslösheten var fortsatt hög. Hemlösheten ökade och var femte barnfamilj saknade tillräckligt med mat. Först strax före jul fattade kongressen beslut om ett nytt krispaket med både kontantbidrag och utökat stöd för arbetslösa (se Kalendarium). Inte långt efter Joe Bidens tillträde som president i januari 2021 kom ytterligare ett paket med stödpengar till hushållen (se Kalendarium).

Efter sitt tillträde försökte Biden även på andra sätt hantera pandemin som då pågått i ett år och som Trump förhållit sig nyckfullt till. Satsningar gjordes för att påskynda vaccinationerna mot covid-19 och striktare regler infördes i federala sammanhang för att minska spridningen av coronaviruset. Tillgången på vaccin var god men vaccinationstakten avtog efter hand och under sommaren 2021 nådde smittspridningen oroväckande nya nivåer i delar av landet. En bidragande orsak var en politisk splittring kring vaccinet: för många republikaner var vaccinationsvägran ett sätt att ta avstånd från presidenten och Demokraterna. I maj 2022 passerade antalet dödsfall 1 miljon, den högsta siffran i absoluta tal i hela världen i covid-19.

Svaga skyddsnät

Coronapandemin har snabbt tydliggjort det faktum att USA jämfört med andra industriländer har ett begränsat socialt skyddsnät. Ur smittspridningssynpunkt var det besvärande att många människor saknar rätt till sjuklön. 

Skillnaderna i fråga om skyddsnät är stora inom landet. En grundläggande filosofi har varit att sociala förmåner och villkor ska regleras i avtal på arbetsplatserna. Det gör att villkoren skiftar väldigt mellan olika grupper av anställda. Det finns ingen semesterlagstiftning och ingen lagstadgad rätt till betalda helgdagar eller ersättning vid sjukfrånvaro. Två veckors sammanlagd ledighet är vanligt.

Barnomsorg bedrivs huvudsakligen i privat regi. Barnbidrag finns inte, även om familjer kan ansöka om behovsprövat stöd. Mödrar har rätt till upp till tolv veckors obetald ledighet vid barnafödsel. En del arbetsplatser, men långt ifrån alla, har betald föräldraledighet som en extra förmån för sina anställda. 

Det finns ett federalt socialförsäkringssystem (Social Security) som främst omfattar pensioner och handikappersättning, samt vissa socialbidrag. Pensionsåldern för den som vill få ut full pension är 66 år men håller på att höjas (för alla födda 1960 och senare gäller 67 år).

Alla anställda omfattas av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring som finansieras med arbetsgivaravgifter. Arbetslösheten ligger i allmänhet lägre än i Europa, men det beror delvis på att sysselsättningsgraden också är lägre (en större andel av befolkningen står utanför arbetskraften).

Arbetsmarknadslagstiftning existerar främst på delstatsnivå, men det finns vissa övergripande federala lagar. Bland annat finns en lagfäst federal minimilön på 7,25 dollar i timmen, en nivå som har legat fast sedan 2009. En del delstater och enskilda län eller städer har en högre minimilön än den federala. Arbetsveckan är normalt 40 timmar.

Ingen allmän sjukförsäkring

Till skillnad från andra industriländer saknar USA ett nationellt sjukförsäkringssystem som omfattar alla invånare. På 1960-talet infördes program för låginkomsttagare (Medicaid) och för ålderspensionärer (Medicare). Sedan 1990-talet finns ett särskilt program (Chip) för barn i familjer som är relativt fattiga men tjänar för mycket för Medicaid. Alla tidigare militärer omfattas också sedan länge av ett sammanhållet och offentligfinansierat sjukvårdssystem (Veterans Health Administration, VHA).

Bland de amerikaner som inte omfattas av ovanstående system hade tidigare drygt hälften en sjukvårdsförsäkring som arbetsgivarna täckte merparten av, men många stod helt utan skydd. Sjukförsäkringslagen "Obamacare" (Affordable Care Act, ACA) som undertecknades 2010 innebar att personer utan vårdförsäkring blev skyldiga att köpa en sådan av privata försäkringsbolag. När Barack Obamas presidentperiod löpte ut 2017 hade andelen personer utan försäkring minskat från 16 procent till cirka 9 procent av befolkningen. Därefter började antalet och andelen personer utan sjukförsäkring åter att öka, om än i långsam takt.

Utbetalningarna i samband med coronapandemin bidrog till en ny ökning, så att närmare 36 miljoner människor omfattades av ACA 2022. Andelen invånare utan sjukförsäkring låg då på 8 procent, den lägsta siffran dittills.

Försök stoppa Obamacare

Republikanerna har rasat mot Obamacare alltsedan lagen infördes och har försökt stoppa den både i domstol och i kongressen, utan att lyckas. I slutet av 2017 antogs dock en skattereform som riskerar att försvaga ACA (se Ekonomisk översikt). Det beror på att straffavgiften (i form av skatt) slopades för personer som inte skaffar sjukförsäkring. Därmed hotar en urholkning av finansieringen. Dessutom följde nya försök att hävda inför domstol att lagen strider mot författningen (se Kalendarium). Striden om den allmänna sjukvårdsförsäkringen i USA är inte över.

Ett syfte med Obamacare var också att få ned kostnadsutvecklingen för sjukvården i USA. Sjukvårdens andel av BNP är betydligt högre i USA än i något annat land (16,6 procent 2022; i Sverige var siffran 10,7 procent). Också de offentliga utgifterna för sjukvård, räknat per invånare, hör till de allra högsta i världen, trots att bara hälften av de totala kostnaderna betalas med offentliga medel. De stora kostnaderna beror i huvudsak på dyr byråkrati och höga priser för behandling.

Aborträtten omstridd

Aborter är en omstridd fråga i USA. Aborträtten existerade inte eller var starkt begränsad i nästan alla delstater innan Högsta domstolen i ett utslag 1973 (känt som Roe mot Wade) gjorde aborter lagliga i hela landet. I ett nytt utslag i juni 2022 revs det gamla domslutet upp (i målet Dobbs mot Jackson Women’s Health Organization). Därmed är det upp till delstaterna att besluta om rätten till abort. På flera håll trädde genast lagar i kraft som starkt begränsar tillgången till aborter och i praktiken är nu abort förbjudet i var tredje delstat. Den som bryter mot abortförbud riskerar ofta långa fängelsestraff.

I juni 2024 tillbakavisade Högsta domstolen krav på att förbjuda abortpiller. Det var ett utslag som blev en framgång för anhängarna av aborträtten, även om pillren är förbjudna där abort är förbjudet.

En kamp om huruvida federal finansiering får gå till organisationer som utför eller informerar om aborter i utlandet pågår också. Under Ronald Reagans tid som president på 1980-talet infördes ett förbud mot sådan finansiering. Förbudet har sedan dess rivits upp av alla demokratiska presidenter och återinförts av samtliga republikaner. Joe Biden slopade förbudet på nytt strax efter sitt tillträde i januari 2021.

Opioider orsakar kris

Narkotikamissbruk är ett av USA:s största sociala problem. Det talas om en pågående opioidkris, då användningen av narkotikaklassade smärtstillande läkemedel har ökat lavinartat under 2000-talet. Överdosering av narkotikapreparat har blivit den vanligaste dödsorsaken för personer under 50 år och lett till sjunkande medellivslängd för första gången på 100 år. Missbruket omfattar såväl naturliga som syntetiska preparat. Aggressiv marknadsföring från läkemedelsföretag är en viktig förklaring till opioidkrisen, och rättsprocesser har drivits mot flera av dem (se Kalendarium: 3 mars 2022 och 15 november 2022). Otaliga människor har fått narkotikamedel utskrivna av läkare, blivit beroende och därpå övergått till illegala preparat som ibland är förfalskade och livsfarliga.

Antalet dödsfall på grund av överdoser ökade nästan fyra gånger om på 20 år fram till 2022. Det året avled 108 000 människor av överdoser i USA, enligt läkemedelsverket CDC. Fler dör nu i överdoser än av bilolyckor och skjutningar sammanlagt. Läget antas ha förvärrats av uteblivna behandlingsprogram, ökad psykisk ohälsa och stor tillgång på farligt starka droger på gatorna.

Cannabis är olagligt på federal nivå, både för nöjes skull och för medicinskt bruk. I tre fjärdedelar av delstaterna är däremot marijuana godkänt för medicinskt bruk och i drygt hälften är det numera lagligt även med nöjesbruk av cannabis (eller marijuana, som är torkade växtdelar). Ett huvudargument i den pågående legaliseringstrenden är att skadeverkningarna av cannabis är mindre än de sociala kostnader som kriminalisering medför. Rättsprocesser för innehav av marijuana innebär stora kostnader för samhället och gör brottslingar av hundratusentals i övrigt lagliga medborgare.

Delstaten Oregon antog 2020 vad som ansågs vara den mest långtgående avkriminaliseringen i USA, då innehav även av droger som kokain, heroin och metamfetamin inte kunde ge mer än böter. Syftet var att främja rehabilitering av narkotikamissbrukare. Men efter fyra år ändrades lagen så att innehav åter blev ett brott med fängelsestraff i skalan, som en följd av en kraftig ökning av narkotikaberoende och överdoser i delstaten.

Antalet överdoser och förgiftningar har ökat kraftigt också bland barn och är nu den tredje vanligaste dödsorsaken bland amerikaner upp till 18 års ålder. Skottskador passerade 2020 trafikolyckor som den vanligaste dödsorsaken bland barn.

Också det omfattande dödliga vapenvåldet är ett samhällsproblem. I juni 2024 förklarade chefen för den federala folkhälsomyndigheten, surgeon general Vivek Murthy, att skjutningarna utgör en folkhälsokris och han uppmanade politikerna att skärpa reglerna för vapeninnehav. Det är dock en politiskt mycket känslig fråga i USA och motståndet är stort mot alla slags inskränkningar i rätten att bära vapen.

Källor till denna text