Australien – Äldre historia

Australien har varit befolkat i omkring 50 000 år. På 1600-talet ”upptäckte” europeiska upptäcktsresande kontinenten och i slutet av 1700-talet började britterna använda den som straffkoloni. Snart kom också frivilliga invandrare från England och Irland och landet utvecklades snabbt tack vare ull- och gruvnäringarna. Samtidigt innebar invandringen att urbefolkningen, aboriginerna, trängdes undan. 1901 bildades en förbundsstat, som blev en självstyrande medlem av Brittiska samväldet. Australien ställde lojalt upp för Storbritannien både i första och andra världskriget, men därefter har man sökt sig till USA som en militär partner.

Arkeologiska fynd visar att förfäder till dagens aboriginer kom till Australien från Sydöstasien. De utvecklade nomadiska jägarkulturer och spred sig över kontinenten. I kustområdena, särskilt i öster, fanns från 1000-talet före Kristus mer bofasta grupper som livnärde sig på jordbruk och fiske.

Årtusenden senare anlände europeiska kolonisatörer. Spanjoren Torres for 1606 genom det sund norr om kontinenten som fått hans namn. Holländaren Tasman ”upptäckte” 1642 den ö i söder som uppkallats efter honom. Fastlandet utforskades på 1770-talet av den brittiske upptäcktsresanden James Cook. Hans uppdragsgivare, den brittiska kronan, beslöt att använda landet som förvisningsort för fångar sedan kolonierna i Amerika blivit självständiga. Fram till 1868 fördes sammanlagt omkring 160 000 fångar till Australien. Samtidigt pågick en frivillig invandring och 1820 var de fria invandrarna fler än fångarna.

När New South Wales blev straffkoloni 1788 levde flera hundratusen aboriginer i Australien. Ända in i vår tid har dock de europeiskättade invånarna odlat myten att kontinenten var obebodd – terra nullius – när deras förfäder anlände. Fram till 1921 minskade antalet aboriginer till cirka 60 000 på grund av massakrer, sjukdomar och alkoholmissbruk. De aboriginer som blev kvar trängdes in i landet och berövades sin kulturella och ekonomiska bas. Andra tvingades leva i social misär i det vita samhällets utkant. Urinvånarna på Tasmanien utrotades helt.

På 1850-talet fick de brittiska kolonierna New South Wales, Victoria, Tasmanien, Sydaustralien och Queensland självstyre med egna författningar. Västaustralien blev självstyrande 1890. Kolonierna utvecklades oberoende av och delvis i konkurrens med varandra. Det existerade bland annat tre olika spårvidder på järnvägarna och skyddstullar fanns länge mellan kolonierna.

1840–1890 skedde en snabb ekonomisk utveckling tack vare ull- och gruvindustrin. Upptäckten av guld i New South Wales och Victoria 1851 gav ytterligare fart åt invandring och utveckling. Kineser kom till guldfälten, afghaner var med och öppnade upp kontinentens inre och japaner blev ledande inom pärlemorindustrin. Fortfarande dominerade dock europeiska invandrare fullständigt. På tio år trefaldigades befolkningen och vid folkräkningen 1891 hade Australien fyra miljoner invånare (urinvånarna räknades inte). Melbourne utvecklades till finanscentrum, medan Sydney och Adelaide blev industriella centra, eftersom kol och järnmalm kunde utvinnas i närheten.

Fallande ullpriser ledde på 1890-talet kolonierna in i ekonomisk depression. De tvingades riva sina tullmurar och 1901 gick de samman i en förbundsstat, Australiska samväldet (Commonwealth of Australia), som förklarade sig självständig. Förbundsstaten blev en självstyrande medlem av Brittiska samväldet. 1911 utsågs Canberra till huvudstad. Delstaterna behöll dock ett omfattande självstyre.

Åren före första världskriget växte ett modernt partisystem fram: de välbeställda samlades i Liberala partiet, arbetarna i Arbetarpartiet. Liberalerna har traditionellt hållit på det brittiska arvet, medan Arbetarpartiet varit mer nationalistiskt och inriktat på australisk självständighet. Under Arbetarpartiets ledning gick dock Australien lojalt in i första världskriget på britternas sida. I Gallipoli i Turkiet led australierna 1915 stora förluster.

Under mellankrigstiden bildades Landsbygdspartiet (senare Nationella partiet) för att tillvarata lantbrukarnas intressen. En koalition mellan partiet och liberalerna ledde landet in i andra världskriget. Efter Japans anfall på Pearl Harbor 1941 blev USA Australiens bundsförvant sedan det visat sig att britterna inte kunde ge tillräckligt stöd. USA övertog Storbritanniens roll i Australiens försvar och 1951 bildade Australien, USA och Nya Zeeland Anzuspakten för gemensamt försvar i Stilla havet.

Om våra källor

128368

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0