Australien – Jordbruk och industri
Trots att dess bidrag till BNP är ringa svarar jordbruket för en avsevärd andel av exportinkomsterna. Jordbruket är hårt rationaliserat med få anställda. Även industrin är konkurrenskraftig på den globala marknaden, något som åstadkommits inte minst genom högutbildad arbetskraft och en väl utbyggd infrastruktur. Gruvindustrin är en grundbult i ekonomin.
Även om Australien har gott om odlingsbar mark (omkring hälften av landytan används till jordbruk) finns riktigt bra odlingsmark mest på de smala kust- och flodslätterna i öster, söder och sydväst och bara några procent av marken lämpar sig för intensivt jordbruk. En stor del av jordbruksmarken används för djurhållning. Landet drabbas ofta av översvämningar och till och med frost, medan gräsbränder och torka är vanligt, något som bland annat kräver omfattande konstbevattning. Med hjälp av avancerad teknik har även halvöken kunnat odlas upp och tekniken har blivit en exportprodukt till länder med liknande klimat.
Större delen av det som produceras inom jordbruket exporteras, men samtidigt täcks nästan hela landets livsmedelsbehov av egen produktion. Efterfrågan på australiska jordbruksprodukter och livsmedel är hög, inte minst bland de asiatiska grannländerna.
Det flesta lantbruk är familjeägda och många bönder ägnar sig åt såväl spannmålsodling som djurhållning.
De viktigaste grödorna är frukt (apelsiner, äpplen, bananer, päron), nötter och mandlar, sockerrör, raps och bomull. I sydöstra och sydvästra delarna av landet odlas mycket vete, vilket gör landet till en av världens största veteexportörer. Landet exporterar även havre, korn, oljeväxter, socker, mejeriprodukter, bomull, frukt och grönsaker. Framför allt på Tasmanien bedrivs legal opiumodling för framställning av läkemedel för export.
Vinproduktionen blev allt viktigare under 2000-talet och Australien har blivit en av världens största vinexportörer. Det finns ett 60-tal olika regioner med vinproduktion, de flesta i den sydöstra delen av landet.
Australien är världens främsta ullproducent och nästan all ull exporteras. De flesta får är av rasen merino, som ger den finaste ullen. Kina är i särklass det land som köper mest australisk ull.
Australien är en av världens ledande nötköttsexportörer. Betesmarkerna är enorma och tillgången på underjordiska vattenkällor gör det möjligt att hålla stora boskapshjordar på de torra slätterna i det inre av kontinenten. Australien har även en betydande uppfödning av fjäderfä.
Australien har en av de största fiskezonerna i världen, men fiskeflottan är liten. Större delen av fångsten exporteras.
Ungefär en sjättedel av landytan är skogbevuxen och särskilt i Queensland är skogsbruket en viktig näring. Det dominerande träslaget är eukalyptus. Jarrah (australisk mahogny) är landets mest exklusiva timmerslag.
Industri
Australien blev ett industrisamhälle i samband med andra världskriget. Då tvingade isoleringen från omvärlden fram lokal tillverkning av en lång rad produkter som förut importerats. Tidigare hade den industri som fanns nästan uteslutande förädlat jordbruksprodukter. För att klara den utländska konkurrensen under efterkrigstiden gick staten in med tullskydd och subventioner för den inhemska industrin.
Sedan 1980-talet har tullskyddet för industrivaror sänkts betydligt och de flesta subventioner försvunnit. På så sätt ville regeringen tvinga fram en modern industriproduktion, som kunde klara internationell konkurrens av egen kraft. Det har inneburit att tillverkningsindustrin i stort har minskat, då företag som hållit fast vid gamla produkter och framställningsmetoder slagits ut. Så har till exempel bil- och textilindustrin haft stora problem.
Företag som satsat på forskning och utveckling, rationalisering, marknadsföring och modern tillverkning har däremot klarat sig bra, däribland läkemedelsindustrin.
Inom tillverkningsindustrin är livsmedels- dryckes- och tobaksindustrin den största sektorn. Men även kemiska produkter och maskiner tillverkas. Satsningar görs även på att utveckla tillverkning av avancerad försvarsteknik.